Över 90 procent av alla resor på lokaltågen i huvudstadsregionen förlöper utan incidenter.

87 procent av resenärerna känner sig trygga på lokaltåget, på stationerna lite färre. De här siffrorna har Helsingforsregionens trafik tillsammans med VR tagit fram.

- De otrygga situationerna uppstår på kvällar och helger då det rör sig mera berusade personer i kollektivtrafiken, säger avdelningschef Tero Anttila på HRT.

Åtgärder behövs

Enligt Anttila är andelen passagerare som känner sig trygga på loklatåget bra, men man måste också beakta de dryga tio procent av passagerarna som känner otrygghet.

Åtgärden som passagerarna vill se är enligt honom entydig.

- Våra resenärer vill se en större närvaro av väktare eller konduktörer på tågen och stationerna.

Den här enkäten gjordes redan före en ung kvinna blev våldtagen av en grupp unga män på tågstationen i Mosabacka.

Högsta förvaltningsdomstolen har gett grönt ljust för rivandet av Drumsö vattentorn.

Rätten motiverar sitt beslut med att trots att tornet har ett byggnads- och kulturhistoriskt värde, så finns det inte grund att häva stadsstyrelsens beslut.

Det var i september 2013 som stadsstyrelsen i Helsingfors beslöt att tornet, som ligger på Örnberget på Drumsö, ska rivas. Det var följd av en lång process där staden utrett olika användningsmöjligheter för tornet.

I november i fjol överklagade ändå Kimmo Sarje, som är aktiv i föreningen Pro Drumsö vattentorn, rivningsbeslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Rivningsarbetet kommer ändå inte ännu igång, då Drumsösällskapet överklagat beslutet om att inte skydda tornet till Undervisnings- och kulturministeriet. Närings- Trafik- och Miljöcentralen beslöt i slutet av augusti ifjol att inte skydda tornet, vilket Drumsösällskapet är missnöjda med.

Det 34 meter höga tornet, som invigdes år 1958, har varit ur bruk sedan år 1996.

I regeringsprogrammet som offentliggjordes i onsdags presenterar den nya regeringen sin lösning på bostadsbristen i huvudstadsregionen. Byggandet av bostäder ska göras attraktivare genom att minska på byråkratin.

- Vi har bestämt att vi ska starta ett normtalko. Helt konkret innebär det till exempel att vi gör om den nuvarande lagstiftningen som gäller tillgänglighet. Alla bostäder behöver i framtiden inte ha ett badrum som går att omvandla till invalidtoalett, säger Tapani Mäkinen (Saml), som suttit med i den bostadspolitiska arbetsgruppen under regeringsförhandlingarna.

Endast en del av de nya lägenheter som byggs behöver vara tillgängliga för till exempel rullstolsburna. Andra krav som ska uppluckras gäller till exempel skyddsrum och parkeringsplatser vid bostäderna.

Alla bostäder behöver i framtiden inte ha ett badrum som går att omvandla till invalidtoalett.― Tapani Mäkinen

Allt vid en lucka

Utöver det ska det bli lättare att ansöka om bygglov och alla ansökningar ska kunna lämnas vid samma lucka. Dessutom ska planändringsproceduren underlättas så att det vid behov går snabbare att göra om kontorsbyggnader till lägenheter.

Samtliga förslag välkomnas inom näringslivet.

- Avreglering och att underlätta ansökan om tillstånd är rätt riktning. Samarbetet mellan myndigheterna blir också starkare då allt sker vid en och samma lucka, säger Pia Pakarinen, direktör för Helsingforsregionens handelskammare i ett pressmeddelande.

Svårare att överklaga

En ytterligare åtgärd som ska försnabba byggandet gäller besvärsrätten i bygg- och miljöfrågor. Regeringen vill att det i framtiden krävs tillstånd för att överklaga beslut till Högsta förvaltningsdomstolen.

- Dessutom undersöker vi om det skulle vara möjligt att besvär i planläggningsfrågor inte skulle skötas på kommunal nivå utan inom förvaltningen, säger Mäkinen.

Personligen tycker Mäkinen ändå att den enskilt största frågan bland de bostadspolitiska åtgärderna är ett tioårigt räntestöd för byggandet av hyresbostäder.

- Det är kanske den enskilda frågan som snabbast kommer att få fart på byggarbetet i huvudstadsregionen. Överlag tycker jag att målsättningarna är jättebra. Det är många stora förändringar och jag är övertygad om att de kommer att ha en positiv inverkan på bostadsbyggandet, säger Mäkinen.

Jokerit meddelar att Nordea inte alls skulle ha stoppat klubbens transaktioner, som påståtts tidigare.

I ett pressmeddelande konstaterar Jokerit att klubben för tillfället förhandlar med banken.

Iltasanomat berättade tidigare under onsdagen att Jokerit har svårigheter med att betala ut löner på grund av EU-sanktionerna.

Även den uppgiften dementeras nu av Jokerit.

Man vill från Jokerits håll också klargöra att varken Harry Harkimo, som äger 51 procent av Jokerit, eller de övriga ägarna skulle finnas med på EU:s sanktionslista.

Att klubben skulle ha varit delaktig i penningtvätt dementeras också skarpt.

#Jokerit publicerar ett pressmeddelande där man berättar att man inte varit delaktig i penningtvätt. #KHLfi #twittpuck #Ryssland

— Filip Saxén (@FilipSaxen) May 27, 2015

De gymnasier som har de strängaste inträdeskraven utexaminerar också studenter med de bästa studentbetygen. Vi har jämfört de svenskspråkiga gymnasiernas antagningsgränser med resultaten i studentexamen.

Rankningslistor som bygger på poängen i studentskrivningarna kritiseras för att vara missvisande, bland annat av den svenska direktören vid utbildningsstyrelsen Bob Karlsson . Jämförelsen säger inte så mycket om hur bra de olika skolorna egentligen är.

Det stämmer att poänglistorna inte ger utrymme för djupare analyser, men samtidigt är poängen i studentexamen en av få parametrar man har att tillgå om man vill jämföra gymnasieskolor. Alla har skrivit samma prov och poängen räknas ut på samma sätt i alla skolor.

För att bredda bilden bad vi de svenskspråkiga gymnasierna om tilläggsuppgifter, bland annat inträdeskraven år 2012, året då majoriteten av vårens abiturienter började sina gymnasiestudier. Gymnasierna tar vanligtvis in elever på basis av medeltalet på grundskolans avgångsbetyg.

Lågt medeltal – låga poäng

Vi jämförde hur gymnasiernas antagningsgränser korrelerade med skolans poängmedeltal i studentproven (alla ämnen). Ett klart samband visade sig: gymnasier med låga inträdeskrav presterade i snitt också sämre i studentproven.

Det finns ett par tydliga undantag från regeln. I Björneborg var medeltalsgränsen för antagning 7,0, vilket gav skolan en tolfteplats på listan med de svenskspråkiga gymnasierna. Ändå hamnade Björneborg på en 36:e eller sista plats när det kommer till studentexamensresultaten.

Vasa Övningsskola var å sin sida det gymnasium i Svenskfinland som fick det näst bästa resultatet i studentskrivningarna, trots att intagningsmedeltalet (7,25) bara var det sjunde högsta.

((vis: 936269))

Uppgifterna från Rudolf Steinergymnasiet i Helsingfors, Vörå samgymnasium och Topeliusgymnasiet i Nykarleby saknas.

Kombistuderande

Från endel gymnasier utexamineras också så kallade kombistuderande, studerade som utöver studentexamen också avlägger en yrkesexamen. Eftersom många av dem gör ett dubbelt jobb har vi fått uppgifter från skolhåll att deras resultat i studentproven kan påverka skolans medeltal. Vi har märkt ut de skolor som också utexaminerar kombistudenter med stjärna (*) i diagrammet ovan. Hur mycket kombistudenterna de facto påverkar skolans medeltal är svårt att säga.

Inte bara medeltal avgör

I Svenskfinland finns också en handfull skolor som tar in elever till sina specialiseringslinjer på basis av andra meriter än avgångsbetyg från grundskolan.

Vid Tölö specialiseringsgymnasium står inträdesprov för hälften av poängen och vid Jakobstads gymnasium påverkar vitsorden i bildkonst och musik mer än de andra. Vid idrottsgymnasierna påverkar idrottsliga meriter.

Läs också:
Kolla hur gymnasierna klarade studentexamen
"Visst påverkar studentresultaten gymnasiets rykte"
Bob Karlsson: Frustration över gymnasierankingen
"Bisarrt att rangordna gymnasier"

Det byggs allt fler Hitasbostäder i Helsingfors. Bostäderna i centrala, attraktiva områden har strykande åtgång, medan bostäder längre bort säljer sämre.

Helsingfors stad införde Hitassystemet för att barnfamiljer skulle kunna bo kvar i centrum. Bostäderna är prisreglerade, men kan säljas med vinst först efter trettio år, och då också bara om husbolaget bestämmer sig för att lämna Hitassystemet.

Enligt arkitekt Stefan Ahlman, som varit involverad i flera Hitasprojekt, har systemet fungerat både bra och dåligt.

- Det är roligt när man köper billigt, tjugo år senare när man vill sälja och inser att grannhuset stigit ordentligt i värde är det mindre roligt.

Hitashus i nybyggda Fiskehamnen. Ett av hitashusen i Fiskehamnen. Bild: Johanna Minkkinen/YLE

Orsaken till att det är bostäderna i mer attraktiva och dyrare områden som säljer bättre är att prisskillnaden mellan vanliga lägenheter och Hitas är betydligt större på attraktiva centrala områden än längre bort från centrum. Därför väljer många i förorten hellre en fritt finansierad bostad.

Lönar det sig alls att bygga Hitasbostäder på billigare områden?

- Det är en miss. Som med alla system som är politiskt bundna har man utgått från att solen skiner och det är varmt och vackert hela tiden. Men år 2008 slutade det göra det när vår ekonomi rasade. Stadens system utgår från att en viss andel av bostäderna ska vara Hitas och en viss andel ska vara fritt finansierade. Just nu finns det en stor efterfrågan på hyresbostäder, medan Hitasbostäder längre bort från centrum går sämre åt. Det skulle behövas mer flexibilitet i systemet.

I något skede måste man ta ansvar på staden och inse att det här måste vi ta tag i― Stefan Ahlman.

Någon borde enligt Ahlman ha möjlighet att göra ändringar i systemet med ett halvt års eller ett års mellanrum.

Inkomsttak?

I dag är det ganska många med relativit god ekonomi som köper sig en Hitasbostad i de attraktiva områdena i Helsingfors. På onsdag blev det klart att regeringen kommer att återinföra inkomstgränser på Ara-bostäder, det vill säga hyresbostäder som subventioneras av staten.

De här fritt finansierade småhusen samsas med Hitashus i Fiskehamnen. Ett av de fritt finansierade husen i Fiskehamnen. Bild: Johanna Minkkinen/YLE

Borde man införa inkomstgränser också på Hitasbostäder?

- När man köper en Hitasbostad gör man en jätteinvestering med egna pengar och på egen risk. Bostaden är inte subventionerad på något sätt, staden bara ser till att den inte är överprissatt. Det känns konstigt att man skulle tvingas ta den ekonomiska risken och dessutom vara reglerad av en inkomstnivå. Man måste komma ihåg att de som är välbärgade oftast väljer att köpa på fria marknaden, eftersom regleringen inom Hitas ändå är en belastning. Man blir inte rik på en Hitaslägenhet, om man inte råkade köpa en på Skatudden när Hitas infördes för länge sedan.

Det finns få små Hitaslägenheter, samtidigt som singelhushållen i Helsingfors blir allt fler.

- När Hitas infördes ville staden möjliggöra för barnfamiljer att stanna i centrala Helsingfors. Man utgick ifrån att det finns otroliga mängder små lägenheter i Tölö, Berghäll och Vallgård. I dag är sociostrukturen annorlunda. Det borde finnas flexibilitet för ensamstående och singelföräldrar och för dem som bor delvis ensamma och delvis med sina barn. I något skede måste man ta ansvar på staden och inse att det här måste vi ta tag i.

Kunde man tänka sig ett Hitashus med bara små lägenheter för till exempel singlar?

- Jag tycker att det är en alldeles utmärkt idé. Om till exempel en grupp vänner tar initiativ till ett sådant hus, finns det nog ingen på staden som vill bromsa sådan aktivitet.

Stefan Ahlman menar att Helsingfors stad nog inte tänkt tanken på att något borde göras annorlunda.

- Ur stadens synvinkel har det här löpt enormt bra, massor av människor står i kö för Hitasbostäderna. Jag applåderar varmt tanken om att göra någonting annorlunda också.

Handlar Svenskfinlands modigaste pjäs i år om utanförskap och att kunna bli sedd, om uppväxt i en söndrig familj eller om en övercurlad man?

Eventuellt men det kan lika väl bli så att Antonia-priset går till en pjäs om modern feminism, krigsbarn eller ett socialrealistiskt cirkusäventyr.

Under Hangö Teaterträff kandiderar sex pjäser om det pris som är uppkallat efter Antonia Ringbom och vars syfte är att lyfta fram betydelsen av konstnärligt mod och mångfald inom den svenskspråkiga dramatiken.

Paul Olin i förarsätet

Regissör Paul Olin Paul Olin Bild: Yle/Amanda Bieber

En hittills hemlig jury har nominerat följande pjäser:

– Batman bor inte här längre (Åbo Svenska Teater)

– Det osynliga barnet (Teater Viirus)

– Komedin om Felix Liv (Teater Mestola)

– Fosterlandet (Svenska Teatern/Göteborgs Stadsteater)

– Hamlet sade det vackrare (Wasa Teater)

– Sylvi (Wasa Teater/Klockriketeatern/Åbo Svenska Teater/Savonlinnan Teatteri/Kokkolan Kaupunginteatteri)

Paul Olin har regisserat två av de nominerade priserna.

Hemlisar och konfliktlöshet på kalaset?

Den hemliga juryn bestod i år av Siw Handroos-Kelekay, Karl Norrbom, Fia Isaksson och Reidun Manderbacka och pristagaren utses den 6 juni.

Temat för Hangö Teaterträff är Konfliktkalas, men vad gäller pristagaren så uppstår knappast konflikter då man ofta brukar betona hur priset inte skall uppfattas som resultatet av en tävling.

För konst kan man inte tävla i, brukar konstfältet betona.

Teater Mestola: Komedin om Felix Liv (Samuel Karlsson) Samuel Karlsson i Komedin om Felix Liv. Bild: John da Silva

Teaterträffen äger rum i Hangö den 4 - 7 juni 2015.

Helsingforspolitikern Osmo Soininvaara (Gröna) tror att regeringens linje att inkomstgränserna för dem som bor i ARA-bostäder ska ses över kan leda till segregering i Helsingfors.

Regeringen kommer med fem års mellanrum att se över inkomstgränserna för dem som bor i ARA-bostäder. I praktiken ska invånarnas inkomster granskas i samband med bostadsbyte eller att hyresavtalet förnyas.

Det här slås fast i regeringsprogrammet som presenterades i onsdags.

Om man tänker sig att inkomstgränsen är så låg att de som tar emot ett jobb förlorar sin bostad så leder det till att i vissa områden bor enbart arbetslösa. Det här leder till en ordentlig segregering.― Osmo Soininvaara (Gröna)

Förslaget får kritik av Helsingforspolitikern och före detta riksdagsledamoten Osmo Soininvaara (Gröna). Soininvaara är vice ordförande i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors.

- Det här blir en verkligt stor bidragsfälla. Sådana här regler kan man inte införa. Hela systemet med ARA-bostäder är ruttet. Varför byggs det bostäder speciellt för fattiga? Varför kan man inte tänka att människor bor där de bor och sedan får de fattiga stöd för sitt boende, säger Soininvaara till Yle Huvudstadsregionen.

Kan det här leda till att arbetslösa bara bor i vissa områden?

- Om man tänker sig att inkomstgränsen är så låg att de som tar emot ett jobb förlorar sin bostad så leder det till att i vissa områden bor enbart arbetslösa. Det här leder till en ordentlig segregering.

- Hela systemet borde förnyas så att hyran är beroende av ens inkomster. Det krävs en lagändring för det, men ett alternativ är att grundhyran är relativt hög och på samma nivå som på den fria marknaden. De som behöver får sedan stöd och hyran skulle motsvara det man kan betala, säger Soininvaara.

Också stadens bostadsbolag kritiskt

ARA-bostäder är hyresbostäder som är byggda med statligt stöd. De ägs av kommuner, offentliga instanser och allmännyttiga föreningar.

Enligt reglerna ska de som har ett brådskande behov av en bostad och låga inkomster beviljas de här bostäderna. Ägarna väljer vem som får flytta in och bestämmer hyresnivån.

I Helsingfors finns ungefär 43 000 ARA-bostäder. De ägs av Helsingfors stads bostadsbolag Heka.

Vd:n för Heka, Jaana Närö, är också missnöjd med regeringens planer.

- Vi ser gärna att ARA-bostäderna är permanenta hem för människor. Hyresavtal över viss tid leder bara till onödig osäkerhet till exempel bland barnfamiljer, säger Närö till Yle Helsinki.

Bostadspolitik och hur den nya regeringen behandlar huvudstadsregionen stod i fokus när Anne Berner (C), Carl Haglund (SFP) och Wille Rydman (Saml) debatterade. Morgonöppet bjöd till debatt om det färska regeringsprogrammet.

Anne Berner Anne Berner är Espoon Ella 2014 Bild: Yle / Ted Urho

På onsdag kväll offentliggjordes det nya regeringsprogrammet. Huvudstadsregionen påverkas bland annat genom att regeringen vill få fart på bostadsbyggandet genom att lätta på byråkratin.

Carl Haglund SFP:s ordförande Carl Haglund. Bild: Lehtikuva

Wille Rydman Spotlight Bild: YLE

- Ser man på alla de utmaningar och möjligheter som den här regionen har så hade jag förväntat mig att man också skulle ha tagit i utmaningarna inom kollektivtrafiken, förbindelser och möjligheterna för företag att investera i huvudstadsregionen, säger Carl Haglund (SFP).

- Det är alldeles klart att bostadsbiten har en koppling alla de sakerna, men det är ändå bara en lite bit och allt det andra saknas i det här skedet, säger Haglund.

- Regeringen förutsätter att stadsplaneringen i tillväxtområden – gäller också i huvudstadsregionen – stöder statens infraprojekt som minskar på bostadsbristen. Det är inte konkret definierat men det nämns i programmet. Jag anser att det är bra och jag tror att staten kommer att vara med i infraprojekt under den kommande fyraårsperioden, säger Wille Rydman (Saml).

Rörlig bild, ljud- och digitalkonst har varit Gunzi Holmströms uttrycksform i 20 år. För tre år sedan upplevde hon en kris, hon kom då inte längre framåt med videokonsten. Det var efter det hon igen fann måleriet. Nu ställer hon för första gången ut sina målningar i Helsingfors.

Jeremia, 2015, vattenfärg, 35x35 cm Gunzi Holmström: Jeremia, 2015, vattenfärg, 35x35 cm Bild: Gunzi Holmström

Målningarna är mer abstrakta än hennes tidigare verk. Hon har arbetat väldigt mycket och undersökt de möjligheter vattenfärger ger.

Peinture automatique

- Jag har arbetat med så kallad automatisk målning. Jag har tömt mig och sedan gjort det som fallit mig in. Det är svårt, för man vill tänka. Det blir ändå till sist en slags struktur, då man håller på och håller på, men jag försöker öppna mig för nya möjligheter, förklarar Gunzi Holmström.

Gunzi Holmström ser sina målningar som organiska, på cellnivå, men också optiska och geometriska. Betraktaren får förstås se vad den vill. Hon försöker genom former och färg uttrycka olika slags energier. Hon kombinerar gärna sådant som inte uppenbart hör ihop. Rörelsen finns i verken, energier möts och står i relation till varandra.

Bileam, 2015, vattenfärg, 56x76 cm Gunzi Holmström: Bileam, 2015, vattenfärg, 56x76 cm Bild: Gunzi Holmström

Personlig terapi

Idag ser Gunzi Holmström på sin personliga kris för tre år sedan som guld värd, fastän den då var hemskt. Med hjälp av konsten och en ny teknik tog hon sig ur det svåra. I brytningsskedet målade hon bara för att uttrycka sig och plötsligt fanns det mycket att experimentera med.

Elia, 2015, vattenfärg, 56x56 cm Gunzi Holmström: Elia, 2015, vattenfärg, 56x56 cm Bild: Gunzi Holmström

- Det är en ny teknik och det finns mycket jag kan lära mig. Det går framåt, sakta men säkert. Det finns många nya möjligheter, jag har bland annat kanske tänkt prova på oljefärg, avslöjar hon.

Bortom det rationella

Gunzi Holmström berättar att hon gått igenom en andlig process. Hon mediterar nu regelbundet och försöker växa som människa.

De färggranna, rörliga målningarna har alla namn ur Gamla Testamentet, som Jeremia, Jesaja och Hesekiel. Det är meningen att namnen ska ge åskådaren någonting att fundera på.

- De var visionärer och målningarna är också en slags visioner. Man öppnar sig för inflytande av den andliga världen. Den värld som är verklig, men som vi inte kan se, säger Gunzi Holmström.

Utställningen HELLO HEAVEN visas på Galleri Huuto i Helsingfors 27.5 - 14.6.2015.

Då våren tinat världen kommer många fina dofter fram, men också många otäcka lukter. Hjälp oss kartlägga huvudstadsregionens luktföroreningar.

Genom kartläggningen vill Yle Huvudstadsregionen få fram vilka lukter som är skadliga, vilka som bara är till förtret samt vilka lukter som lätt kunde oskadliggöras.

Näsa Bild: YLE/Jyrki Lyytikkä

Hjälp oss genom att fylla i vårt webbformulär här nedan.

Regeringsprogrammet innebär en kalldusch för Helsingfors universitet. Universitetet förlorar 83 miljoner euro och enligt prorektor Anna Mauranen kan hundratals personer sägas upp.

- Det är en ytterst knepig uppgift att minska personalmängden så mycket. Genom naturlig avgång har vi lyckats minska mängden personal under de senaste åren. Men nu kommer forskare, personal inom förvaltningen och stödpersoner att få gå, säger universitetets prorektor Anna Mauranen till Yle Huvudstadsregionen.

2013 hade universitetet 8 286 anställda. 4 529 av dem jobbade med forskning.

Staten skär ner anslagen med 83 miljoner

Sammanlagt innebär regeringsprogrammet att anslagen till Helsingfors universitet minskar med 83 miljoner euro under fem år. Regeringen skär bland annat ner i kompensationen som getts för universitetsapoteket med 30 miljoner euro.

- Med de pengarna har vi finansierat toppforskning inom farmakologi, som har främjat apoteken. Staten sågar nu av den gren man sitter på, säger Mauranen.

Regeringen skär också i anslagen för Finlands Akademi, vilket också drabbar Helsingfors universitet hårt. 2013 fick universitetet 96 miljoner euro från Finlands Akademi.

"Fina ord syns inte i praktiken"

Mauranen säger att de fina ord om utbildning som också finns i regeringsprogrammet inte syns i praktiken på något sätt.

Man vill göra finländarna till det kunnigaste folket i världen, men hur ska det göras om de bästa studerandena inte ska få lika högklassig utbildning som i dag?― Anna Mauranen

- Den nya undervisningsministern säger att utbildning och spetskompetens är oerhört viktigt. De här sparåtgärderna försämrar ändå forskningen och utbildningen överlag.

- Man vill göra finländarna till det kunnigaste folket i världen, men hur ska det göras om de bästa studerandena inte ska få lika högklassig utbildning som i dag?

Mauranen säger det verkar som om sparåtgärderna slår hårdare mot Helsingfors universitet än mot andra universitet i landet.

Helsingfors universitet är det enda universitetet i Finland som enligt rankningar är bland de hundra bästa i världen.

- Det känns som om nedskärningarna inte slår jämnt ut över alla universitet i landet. Vissa straffas hårdare än andra. Jag anser att det inte är lyckad politik. Istället borde regeringen satsa på de universitet som kan föra Finland framåt. Vi borde istället satsa på våra styrkor.

Hur kommer kommande och nuvarande studerande vid universitetet att märka av sparåtgärderna?

- Förutsättningen för att lära sig försämras. Det är svårare för oss att skapa innovativa läromiljöer eftersom det kräver större resurser. Den personliga undervisningen lider också. Istället blir det mer massföreläsningar och boktenter, som är kostnadseffektiva. Det är en mycket beklaglig situation.

Helsinfors universitets kansler Thomas Wilhelmsson kommenterade nedskärningarna i TV-nytt.

HIFK:s målsättning är att få allt flera egna juniorprodukter med i ligalaget. Klubben bygger nu upp en stig för juniorerna där de får lära sig hur man skall jobba på alla plan för att bli en toppspelare.

En stor del av satsningen går ut på att ha professionella tränare redan i tidig ålder. HIFK vill lyfta fram värdet i att uppfostra unga idrottare.

– Man måste redan i tidig ålder lära barnen rätt mönster, säger Ville Peltonen till Yle Sporten. Dessutom måste tränarna vara proffs och vi i HIFK vill göra det möjligt att ha ett juniortränarjobb som huvudsyssla.

Peltonen fortsätter som juniorverksamhetens träningschef

Peltonen har, efter att han avslutade sin egen karriär, fungerat som träningschef för juniorverksamheten i HIFK. Dessutom var han med som en av tränarna i Kari Jalonens Lejontrupp.

Han är ivrig över att, som assisterande tränare för A-juniorerna, få jobba på gräsrotsnivå.

– Det är ju på gräsrotsnivå, på träningar som det riktiga jobbet görs. Det skall bli kul att få ge sin egen input.

Det är inte så mycket som förändrats sedan Peltonen själv var junior. I synnerhet inte grunden.

– Det handlar om en stor passion för grenen och viljan att spela för laget, samt att utvecklas. Man måste försöka förverkliga sina drömmar och inse att det bara sker genom det dagliga jobbet.

Konkurrensen är hård

En sanning är i alla fall att konkurrensen har blivit hårdare. Att man "väljer bort" juniorer i ett rätt så tidigt skede.

– I HIFK har vi en klar plan, mellan "farmklubbarna" och oss, om att ingen gallring skall ske förrän i 14–15-årsåldern. Det är viktigt att det finns vägar att gå för alla som vill fortsätta med ishockey.

– Vi vill också att de yngre skall kunna hålla på med många olika grenar. Man får vara borta från ishockeyträningar, säger Peltonen.

Framtidsdrömmar

De flesta juniorerna nämner NHL som sin stora framtidsdröm. Till dem har Ville Peltonen följande svar.

– Jag anser att drömmar är viktiga att ha. En junior skall tänka på vad drömmen betyder just i dag. Vad kan jag göra i dag för att den skall gå i uppfyllelse. Junioren skall njuta av idrotten för att han skall kunna nå sitt mål.

Ville Peltonens dröm i dag är att få se många egna produkter i IFK:s ligalag i framtiden.

Studerande samlas i dag i Helsingfors och Tammerfors för att demonstrera mot regeringens nedskärningar i utbildningen. Regeringen ska bland annat spara på studiestödet, införa terminsavgifter för internationella studerande och snabba på utbildningstakten.

Närmare tusen studerande kommer att delta, enligt demonstrationens Facebook-sida. Demonstrationen inleds klockan 14 i centrum av Helsingfors. En motsvarande demonstration ordnas samtidigt i Tammerfors.

Demonstranterna ska marschera från Helsingfors universitets byggnad Porthania till undervisnings- och kulturministeriet.

Förutom nedskärningarna i utbildningen demonstrerar studerandena också mot de planerade terminsavgifterna för studerande från länder utanför EU och EES. Terminsavgifterna föreslogs redan av den förra regeringen men lades i december på is på grund av oenighet inom regeringen.

Student- och studerandekårernas förbund FSF och SAMOK, säger sig vara chockerade, besvikna och arga över nedskärningarna i utbildningen. Det nya regeringsprogrammet som presenterades i onsdags innehåller nedskärningar på totalt 600 miljoner euro i utbildningen.

Studerandena säger sig vara speciellt besvikna eftersom alla riksdagspartier inför riksdagsvalet deltog i en kampanj där de lovade att inte skära i utbildningen.

Ytterligare en demonstration mot nedskärningarna i högskoleutbildningen är planerad att äga rum den 15 juni på medborgarplatsen i Helsingfors. Till den demonstrationen har runt 1300 deltagare anmält sig på Facebook.

Det har blivit allt vanligare att Prakticumelever i Helsingfors tar studentexamen vid sidan av sin yrkesexamen. Det här är ändå bara möjligt att göra i Helsinge gymnasium och där säger rektorn att yrkesskoleleverna drar ner på medeltalet.

- När rankingen över gymnasiernas studentbetyg presenterats i medierna har det inte någonstans framkommit att betygen för elever vid Prakticum som blir studenter vid Helsinge gymnasium tagits med, säger Johanna Blomstedt, rektor för Helsinge gymnasium i Vanda.

Helsinge gymnasium är på plats nummer 302 av 435 på studentbetygslistan som publicerades i måndags. Blomstedt säger att många har kontaktat henne och förundrat sig över att Helsinge gymnasium sjunkit på listan över studentbetygen.

- Men orsaken är helt enkelt att elever som tar dubbelexamen vid Prakticum nu räknats med. Som elev vid en yrkesskola kan man nämligen skriva studentexamen ut att avlägga en enda kurs, vilket jag tycker att är beklagligt, säger Blomstedt.

Drar alltså Prakticumeleverna ner medeltalet i Helsinge gymnasium?

- Jo, de drar lite ner på medeltalet.

Tycker du att det är problematiskt?

- Det är inte problematiskt, men det borde klart och tydligt framgå när studentbetygen för Helsinge gymnasium redovisas.

Kan skriva studenten utan att ha gått en enda kurs

Som elev vid en yrkesskola kan man nämligen skriva studentexamen ut att avlägga en enda kurs, vilket jag tycker att är beklagligt.― Johanna Blomstedt

Om man går i Prakticum i Helsingfors och vill bli student är den enda möjligheten att avlägga studentexamen vid Helsinge gymnasium i Vanda. De elever som gör det här befinner sig ändå rent fysiskt hela sin studietid i Prakticum i Helsingfors.

Lärare från Helsinge gymnasium undervisar dem i modersmål, finska, engelska och matematik i två kurser per ämne. Men alla kurser är frivilliga och det är alltså möjligt att skriva studentexamen utan att ha avlagt en enda kurs.

- Det kräver en hel del att på tre år ta en dubbelexamen. När kompisarna går ut på kvällen måste de som vill bli student sitta inne och göra läxor. De sätter sin fritid på det här, säger Prakticums rektor Harriet Ahlnäs.

Prakticum rekommenderar att en elev avlägger studentproven i två omgångar efter att man avlagt sin yrkesexamen.

Harriet Ahlnäs. Rektor Harriet Ahlnäs, Yrkesinstitutet Prakticum, Helsingfors Bild: Yle/Ann-Charlotte Åkerholm

Förutom kurser i Prakticum rekommenderas också kurser vid aftongymnasiet eller på Svenska arbetarinstitutet.

Ahlnäs anser att det inte skulle fungera om Prakticum samarbetade med flera gymnasium än Helsinge.

- För att det ska fungera i praktiken bör läsordningen byggas upp med bara ett annat gymnasium.

Prakticumlärare undervisar också i Helsinge

I år är det 8 studenter som också tagit en yrkesexamen och mängden har ökat. Under våren i fjol var antalet 4 och året för det var det bara en student som gjorde det här.

Ett motsatt samarbete mellan Prakticum och Helsinge gymnasium inleddes förra hösten där merkonomlärare från Prakticum undervisar i Helsinge gymnasium. I planerna ingår också att lärare från Prakticum ger förberedande kurser för studenter som ska skriva urvalsprov till Svenska handelshögskolan.

- Efter gymnasiet kan de gå ett år i Prakticum och avlägga merkonomexamen, säger rektor Johanna Blomstedt vid Helsinge gymnasium.

När kompisarna går ut på kvällen måste de som vill bli student sitta inne och göra läxor.― Harriet Ahlnäs

Mattliden samarbetar med Solvalla

Harriet Ahlnäs säger att det naturliga var att det motsatta samarbetet inleddes med Helsinge gymnasium eftersom skolorna redan tidigare haft ett samarbete.

- Men vi kan erbjuda kurser i vilket gymnasium som helst, men våra resurser är ändå begränsade. Merkonomlärarna räcker inte till för att undervisa i många gymnasium.

Också Mattlidens gymnasium i Esbo har ett samarbete med en yrkesskola. Elever vid Solvalla idrottsinstitut kan bli student vid Mattliden.

- I år är det ändå ingen som har valt att göra det här, säger rektorn för Mattlidens gymnasium Saana Ruotsala.

Det kan se ljust ut med projektet att grunda en nationalpark i Kyrkslätt, Ingå och Sjundeå, det vill säga Porkala nationalpark . I det färska regeringsprogrammet slås nämligen fast att Finland ska få en ny nationalpark till landets 100-årsjubileum år 2017.

Det finns ändå ett par andra ställen som tävlar med Porkala om att få bli nationalpark. De är Hossa i Suomussalmi och området kring Kilpisjärvi, högst upp i Lapska armen.

Så här skulle Porkala nationalpark se ut. En karta över de olika områdena som Forstyrelsen föreslagit som Porkala nationalpark. Bild: Yle

Men Porkala ligger bra till, där är alla utredningar gjorda och Kyrkslätt och Sjundeå kommun understöder projektet, också om Ingå sagt nej.

Då det gäller Hossa och Kilpisjärvi så är utredningarna ännu inte färdiga.

Meningen är att nationalparken ska grundas fort. Finlands 100-årsjubileum infaller om ett par år.

Porkala har en fördel jämfört med de andra kandidaterna, eftersom planeringen har kommit längst här.

Förlossningarna ska i framtiden ske på Kvinnokliniken och Jorvs sjukhus.

Nästa vecka utreder Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS framtiden för Barnmorskeinstitutets sjukhus. Planen är fortfarande att lägga ner enheten.

HNS förslag är att i stället koncentrera förlossningar till Kvinnokliniken i Helsingfors och Jorvs sjukhus i Esbo.

Detta innebär att Barnmorskeinstitutet, som är Finlands största förlossningssjukhus, skulle läggas ner mot slutet av 2020-talet.

HNS styrelse behandlar frågan om förlossningssjukhusen på sitt möte måndagen 1.6.

Uppdatering 29.5.2015 9:39: Årtalet korrigerat.

Här publicerar vi namnen på de som avlagt yrkesexamen vid yrkesskolornas svenskspråkiga linjer. Svenska Yle gratulerar!

Du kan filtrera listorna enligt skola. Listorna är sorterade i alfabetisk ordning enligt skola, inriktning och den studerandes namn.

Det går också att göra namnsökningar på de utexaminerades för- eller efternamn. Namnsökningen görs inom den valda filtreringen.

Enstaka studerande saknas ännu eftersom det finns personer som får sin examen först i juni. Vi kompletterar listorna anefter som vi får in de namn som saknas.

Vårens nyutexaminerade

((vis:936411))

Namnlistorna bygger på uppgifter från skolorna. Om ditt namn saknas, ta då kontakt med din skola och be dem skicka in det till malin.ekholm@yle.fi eller peter.sjoholm@yle.fi

Polisen i Esbo har gjort en video för att varna de unga som planerar en fest i ett industriområde i Karamalmen. Också i Helsingfors och i Vanda är polisen på sin vakt under skolavslutningen.

Enligt Esbopolisen planerar ungdomar en fest i en övergiven industrilokal i Karamalmen. Bland annat har 13-åringar i trakten kring Karabacka, Gröndal, Dalsvik och Kilo fått inbjudan till festen.

Industrilokalen finns på ett privat område och är ofta utsatt för skadegörelse. Enligt polisen är det farligt att röra sig på området eftersom där bland annat finns asbest.

Poliser och väktare kommer att patrullera på området under skolavslutningsveckoslutet.

Polisen uppmanar nu att föräldrar att göra klart för sina barn att de inte har någonting på området att göra.

För att göra klart för alla hur det ser ut på området har Esbopolisen gjort en video:

Helsingforspolisen twittrar under kvällen

Också polisen i Helsingfors och i Vanda övervakar ungdomarna under skolavslutningen.

I Helsingfors genomför polisen övervakning i hamnen och på ställen där ungdomar samlas.

Polisen övervakar också langning av alkohol till minderåriga.

- Polisen vill ändå inte förstöra festen för de unga. Istället vill vi se till att firandet är tryggt och lugnt, säger Johanna Guessous vid Helsingforspolisen i ett pressmeddelande.

Polisen kommer också att skicka textmeddelande till föräldrarna till minderåriga och uppmanar dem att hålla kontakt med sina barn under kvällen.

Polisen kommer också att twittra under hashtagen #schoolsout under kvällen.

I Vanda övervakar polisen ungdomars alkoholkonsumtion på lördag mellan klockan 15 på eftermiddagen och klockan 3 på natten.

På fredagsförmiddagen samlades 1 000 finlandssvenskar på Finlandiahuset.

På fredag utdimitterades Prakticums elever från både Helsingfors och Borgå. Förutom en mössa får de en yrkesexamen med sig i bagaget.

- Jag har tyckt mycket om studierna. Jag är jättenöjd att jag har sluppit Raseborg och fått komma till en storstad, säger den färska medieassistenten Tobias Sjöman.

- Jag är praktiskt lagd och det gick aldrig så bra för mig i grundskolan, så det här har varit en perfekt skola för mig, säger Matilda Kosonen, som nu kan titulera sig servitör.

Företagande poängteras

Jag är jättenöjd att jag har sluppit Raseborg och fått komma till en storstad.― Tobias Sjöman

Tobias Sjöman kommer att fortsätta med det jobb han hade redan före studierna och dessutom har han nyligen startat ett eget företag inom mediebranschen.

- Till min utbildning hör en företagarkurs. Jag är också väldigt företagsam av mig, min pappa har också ett företag, så det har känts bra och normalt att starta ett företag.

Matilda Kosonen vill leva i nuet och har inte planerat längre än att hon i höst ska åka ut och resa så länga pengarna räcker till.

Gymnasiet hajpas

Det känns som att samhället kräver att man ska ha en akademisk utbildning för att vara en bättre människa.― Matilda Kosonen

I början av veckan sade Norsens rektor Mikael Nyholm att det i Helsingforsregionen finns en stark kulturell press på att välja gymnasiestudier.

Det här är något som Sjöman och Kosonen också har känt av.

- Min studiehandlerade på högstadiet lyfte starkt fram gymnasiet som enda alternativ.

- Jag tyckte att gymnasiet är helt okej, men visste också att jag vill göra något mer praktiskt och att jag vill jobba med media, så då var den här utbildningen helt perfekt, säger Sjöman.

- Det känns som att samhället kräver att man ska ha en akademisk utbildning för att vara en bättre människa. Jag orkar själv inte bry mig om det, jag vet att det här är bäst för mig, säger Matilda Kosonen.

Alla ska få känna sig bra

Också rektor Harriet Ahlnäs har märkt av pressen på ungdomarna att välja gymnasiestudier.

- Den finns nog ännu här i Helsingforsregionen. Det gäller främst föräldrar och mor- och farföräldrar. Jag märker det också när vi besöker niornas föräldramöten på hösten.

Samma möjligheter

Det som är viktigt är att varje ung människa ska få vara bra på någonting.― Harriet Ahlnäs

Ahlnäs tror också att många inte är medvetna om att man i dag har samma möjligheter att studera vidare med en yrkesskolexamen.

- Man ska låta ungdomarna välja. De vet nog bäst själva om de är praktiskt lagda eller vill fortsätta me det teoretiska.

- Det som är viktigt är att varje ung människa ska få vara bra på någonting, säger Harriet Ahlnäs.

Tidigare var det mycket debatt kring att förkorta yrkesexamina till två år. Den tanken verkar ändå ha slopats, eftersom den inte finns omnämnd i det färska regeringsprogrammet.