Narukerä slog HIFK med 8–3 i den sista omgången i bandyligan och säkrade därmed en slutspelsplats. För Helsingforslaget innebar förlusten sommarlov i egenskap av ligajumbo.

HIFK kom att vinna tre av 18 matcher i bandyligan den här säsongen. Man hade sitt öde i egna händer i den sista omgången men Björneborgslaget Narukerä var starkare och avancerade efter 8–3.

HIFK kom sist – på nionde plats – i ligan, vilket också är den sämsta placeringen laget slutat på sedan mitten av 90-talet.

– Vi hade en bra kämpaanda och visste vad vi behövde för att vinna. Vi fick inte riktigt till det i dag, framför allt var vi inte lika skridskoglada som vi brukar vara. Det var svårt i dag, sade HIFK:s Niclas Borenius.

– Vi har haft ett ganska tunt lag med få utbytare. Delvis ungt lag med nya spelare och det tar sin tid att få in dem. Jag hoppas vi kan bygga på den här säsongen och komma in starkare nästa säsong. Jag tror på det.

Tomi Mustonen ledde Narukerä

Narukerä fick en bra start på matchen då rutinerade Tomi Mustonen kunde sätta 1–0 direkt. Det stora rycket kom i början av andra halvlek, då gästerna gick upp till 4–0 på kort tid. Efter det tvingades HIFK riskera allt mer, vilket öppnade för målchanser i bägge ändorna. Mustonen ledde målfyrverkeriet med sina fyra mål.

– Det var lite överraskande för oftast är de här matcherna ganska jämna. De måste förstås öppna sitt spel mer och det gav lägen åt oss, sade Mustonen till Yle Sporten.

Kvartsfinalparen klara

Borgå Akilles vann grundserien överlägset och valde Narukerä som motstånd i kvartsfinalskedet som inleds på onsdag. Så sent som i går slog Akilles Narukerä med 11–1.

– Vi känner till deras styrkor liksom vi känner till våra egna. Vi måste utnyttja våra målchanser – inte är de något oslagbart gäng de heller, slog Mustonen fast.

Resultat, sista ligaomgången 12.2.2017:

HIFK – Narukerä 3–8
Kampparit – Akilles 3–4
OLS – Veiterä 1–10
JPS – Botnia 5–4

Kvartsfinalparen:

Akilles – Narukerä
JPS – WP 35
Kampparit – OLS
Botnia – Veiterä

Hela ligatabellen ser ni här.

Trenden att stänga byskolor och samla upp eleverna i större centrala enheter leder till att behovet av skolskjutsar ökar hela tiden. Ändå är kommunerna njugga med hur skjutsar beviljas.

Hos familjen Wiberg i Barösund i Ingå har barnen en skolväg på nästan 25 kilometer. Skjutsandet får familjen sköta och stå för själva tillsammans med en annan familj.

Orsaken till kommunens njugga inställning är att Wibergs har valt en annan skola än kommunen har utsett som närskola för barnen.

- Vi började bygga hus här medan det ännu fanns en byskola i Barösund, berättar Emil Wiberg. När det var nästan färdigt, stängdes skolan.

För att barnen ändå skull få gå i en liten byskola, valde familjen Västankvarns skola för sina barn. Skolan ligger nästan 25 kilometer nordväst om Barösund. Kommunen ansåg att barnen borde gå i Kyrkfjärdens skola, nordöst om Barösund.

Avståndet från Barösund till de två skolorna skiljer på 800 meter.

- Västankvarn passar våra barn, som inte är vana med hundratals barn omkring sig bättre, säger Emil.

Avstånden mellan Västankvarns skola och Kyrkfjärdens skola i Ingå centrum gör det svårt för kommunen att samordna skolskjutsarna. Karta över avståndet från Barösund till Västankvarn skola och Kyrkfjärdens skola i Ingå centrum. barösund,Ingå Kommun,Karta,kyrkfjärdens skola,närskola,Skolväg,västankvarn skola

Bildningschefen i Ingå, Merja Olkinuora, tar till skollagen när hon förklarar kommunens linjedragning visavi skolskjutsarna. Skollagen ger kommunen rätt att bestämma vilken skola som är närskola för en elev.

- Om föräldrarna väljer en annan skola än närskolan, har de alltid själva ansvar för skolskjutsen, säger hon.

Bildningschefen Merja Olkinuora kan inte avvika från kommunens praxis om hur skolskjutsarna ska ordnas. Kvinna med glasögon står vid en bokhylla med mappar. bildningschef,Ingå Kommun,merja olkinuora

Skollagen slår också fast att elever i årskurs 1-3 är berättigade till skolskjuts när skolvägenär över tre kilometer. För elever i årskurs fyra uppåt gäller över fem kilometer. Barn med specialbehov beviljas skjuts enligt separata kriterier.

Om föräldrarna väljer en annan skola än närskolan, har de alltid själva ansvar för skolskjutsen.― Bildningschefen Merja Olkinuora

Årligen får kommunen en handfull ansökningar om skolskjuts till en annan skola än närskolan.

- Om vi börjar tumma på den här regeln kan det hända att även andra föräldrar tycker att de har rätt att välja en annan skola, säger Olkinuora. Det handlar om att behandla alla lika.

Familjen Wiberg har nu redan under fem års tid skjutsat barnen till Västankvarn. Fortfarande hoppas Emil att kommunen ska tänka om.

Emil Wiberg pusslar arbetsdagen tillsammans med sin fru och syster för att få skolskjutsarna att passa med arbetet. Man intervjuas vid Västankvarns skola i Ingå. Barösund,emil wiberg,Ingå Kommun

Han föreslår bland annat att Västankvarns skola och Kyrkfjärdens skola börjar samtidigt på mornarna. Det skulle öppna upp för samåkning på ett helt annat sätt.

- Då kunde våra barn följa med en del av sträckan i samma taxi som eleverna som ska till Kyrkfjärdens skola. Sedan kunde de fortsätta med den skolskjuts som också normalt tar elever till Västankvarns skola. Det skulle inte föranleda kommunen extra kostnader.

Tre timmar i buss gör skoldagen lång

Vägen är lång också från skärgården i Kvarken i Österbotten till Korsholms högstadium på fastlandet. Eleverna har en och en halv timmes bussresa till och från skolan.

Här plockas eleverna upp av skolbussen.

- Resorna till skolan är inte så tunga, man har roligt med kompisarna i bussen, säger Leon.

Hemresan är värre, för då slår hungern till.

- Vi får ju inget mellanmål, så det första jag gör när jag kommer hem är att äta, säger Cassandra Snygg.

Bussresan utnyttjas också för läxläsning.

- Mest lyssnar man ändå bara på musik för att fördriva tiden, säger Ylva Smeds och Antonia Pajala. Ibland blir man nog trött på det här bussåkandet.

Arbetslivet tänjer på skoldagen i Åbo

I Åbo är de svenska skolorna få och trots att de ligger i en stad är avståndet till skolan långt för många.

Cygnaeus skola är den största av de svenska skolorna med klasserna ett till sex. Skolan ligger vid den livligt trafikerade Mariegatan i centrum av stan.

Hit kommer inga skolbussar, utan eleverna ska antingen gå eller åka turbuss.

Simeoni Peltola, som går i klass ett, klarar av att ta rätt buss vid torget i Åbo när han åker hem från skolan. Skoleleven Simeoni Peltola sitter i ett klassrum Bild: Yle/Maud Stolpe nb simeoni peltola

Systemet med skoltaxin och skolbussar är mer eller mindre ett minne blott för de svenska Åboeleverna.

- Idag är det bara tre taxiskjutsar. 2011 kom det 80 taxiskjutsar hit, säger vicerektorn Johan Hesselgren. Och jag tror ju knappast att skolvägen har blivit säkrare idag än den var för sex år sedan.

Många föräldrar vill inte att barnen ska åka turbuss utan kör barnen själva. Det leder till att en del elever kommer till skolan upp till två timmar före skoldagen börjar.

Morris är räddningen för många

För att undvika att barnen är oövervakade på skolgården under den tiden har föräldraföreningen startat morgonverksamhet för eleverna.

Då är det morgonklubben Morris som gäller och det kan betyda två extra timmar i skolan på morgonen.

Helén Österlund skapar en trygg och trevlig morgon för elever som kommer tidigt till skolan. Morgonklubbsledaren Helen Österlund framför en vägg med ugglor Bild: Yle/Maud Stolpe nb helen österlund

Elsa Koskinen på årskurs fyra kommer ofta till Morris.

- Mamma och min pappa måste vara på jobb tidigt. Fördelen är att de kommer hem tidigare, säger hon.

Morris är ett kravfritt alternativ för familjerna. Helén Österlund leder verksamheten.

- Vi försöker att ha en rolig verksamhet, som är trygg. Men vi har inte egentligen något planerat program. Barnen får komma hit och göra vad de vill. De kan till exempel spela spel rita, leka med kompisarna eller hoppa på säckstolarna.

Eftis förlänger också skoldagen

Alla elever kan ändå inte åka hem när skoldagen är slut, utan stannar i eftermiddagsklubben till de avhämtas klockan 17.00.

När föräldrarna upplever att skolvägen inte är tillräckligt säker är det enda alternativet att föra och avhämta barnen själva.

Tänk dig att komma hit sju på morgonen och vara hemma först fem. Av de här tio timmarna är barnets aktiva skoldag ungefär fyra timmar. Vilken vuxen skulle acceptera det, undrar vicerektorn Johan Hesselgren.

Se hela programmet här:

Sänds också i Yle Fem, måndag 13.2.2017 kl. 20.00
samt på tisdag kl 17.25.

Artikeln har uppdaterats med rätta uppgifter om kilometerantalet som berättigar elever i årskurserna 1-3 att få skolskjuts.

Både Helsingfors stad och Vanda stad har köpt tjänster av ett företag där två ledande personer nu står åtalade för människohandel. Städerna får inte automatiskt kännedom om brottsmisstankar eller domar relaterade till företag som de anlitar. Därmed kan skattebetalarnas pengar gå till brottslighet.

Enligt Yle Huvudstadsregionens uppgifter har företagets nuvarande styrelseordförande utnyttjat en man från Mellanöstern. Den andra som åtalas för människohandel är suppleant i aktiebolagets styrelse.

Företaget erbjuder mobil dokumentation som kan användas inom olika branscher.

Företagets styrelseordförande som också har en chefsposition inom företaget har fått mannen att skriva under ett kontrakt där han tvingas sälja produkter för tusentals euro per månad och om han inte gör det tvingas han betala en summa på över 6 000 euro till chefen varje månad. Mannen förstår inte finska och kontraktet var skrivet på finska.

Mannen fick ingen lön för sitt arbete utan hotades istället hela tiden att betala pengar till företaget.

Mannen jobbade vid företaget från december 2012 till början av januari 2013 och sades sedan upp utan orsak. Han fick ingen lön för sitt arbete utan hotades istället hela tiden att betala pengar till företaget.

Enligt åtalet har människohandeln ägt rum från september 2012 till januari 2013. Åklagaren väckte åtal i november i fjol och fallet behandlas i Vanda tingsrätt i maj. Åtalet är ännu inte offentligt eftersom det inte har behandlats i rätten.

"Om personerna döms måste avtalet sägas upp"

Företaget ligger i Vanda och håller på med dokumentation och datainsamling. Enligt företagets webbplats kan dess tjänster användas inom en rad olika branscher, från byggnadsbranschen till hälsovård och utbildning.

Yle Huvudstadsregionens granskning visar att Helsingfors stad har köpt licenser och stödtjänster från företaget för 8 500 euro under 2014 och 2015.

Två verk inom Helsingfors stad har köpt tjänsterna. Vid Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrå uppger man att det bara handlade om ett prov där man testade företagets system och efter det har verket inte längre köpt tjänster av företaget. Bostadsproduktionsbyrån har inte känt till misstankarna om människohandel vid företaget.

Utbildningsverket i Helsingfors stad har vid tre tillfällen under 2014 och 2015 köpt tjänster av företaget.

Om det handlar om ett brott har summan inte betydelse. Avtalet måste sägas upp.― Jorma Lamminmäki, anskaffningsdirektör i Helsingfors

Jorma Lamminmäki, anskaffningsdirektör vid Helsingfors stad, säger att om de nu åtalade personerna döms kan inte staden fortsätta köpa tjänster från företaget.

- Jag känner ändå inte till fallet och summan som staden har köpt för är så liten att köpet inte behöver upphandlas. Men om det handlar om ett brott har summan inte betydelse. Avtalet måste sägas upp, säger Lamminmäki.

Anskaffningsdirektör Jorma Lamminmäki säger att Helsingfors stad inte kan fortsätta köpa tjänster från företaget om de åtalade döms för människohandel. Upphandlingschef i Helsingfors stad. Bild: YLE/Christoffer Gröhn anskaffningscentralen,helsingfors,jorma lamminmäki,upphandlingschef

"Helsingfors stad kontrollerar inte företagares brottsregister"

I allmänhet granskas de företag som Helsingfors köper av i enlighet med lagen om beställaransvar, säger Lamminmäki.

- Det betyder att vi bland annat begär uppgifter från handelsregistret, förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret och kontrollerar att företaget betalar skatt.

Enligt lagen om beställaransvar ska beställaren, i det här fallet staden, be sina avtalspartner om högst tre månader gamla uppgifter och intyg från olika register. Helsingfors stad har dessutom ett direktiv om grå ekonomi som enligt Lamminmäki är strängare än vad lagen kräver.

Våra direktiv hänger inte direkt samman med om företag misstänks för brott. Företaget ska finnas i vissa register och ska betala skatt.― Anskaffningsdirektör Jorma Lamminmäki.

- Våra direktiv hänger ändå inte direkt samman med om företag misstänks för brott. De handlar om att företaget ska finnas i vissa register och att företaget betalar skatt.

Om ett verk inom staden köper tjänster från ett företag för låt säga 10 000 euro, begär staden då ett brottsregister över ledande personer i företaget?

- Nej, inte i nuläget. Staden kontrollerar inte automatiskt brottsregistret för ett företags ledning.

- Vi håller nu på och uppdaterar upphandlingsdirektiven. Upphandlingslagen förändrades vid årsskiftet men vi har ännu inte hunnit uppdatera vår handbok i enlighet med den nya lagen. Frågan om brottsregister är en av de besvärligaste i praktiken. Hur ska vi integrera det i vårt elektroniska upphandlingssystem?

"När det gäller köp för mindre summor granskas inte företaget"

Vanda stad har köpt licenser och stödtjänster samt betalat årsavgifter till det människohandelsmisstänkta företaget för 5 400 euro mellan åren 2013 och 2015.

Upphandlingsdirektören i Vanda Tiina Ekholm säger att staden i allmänhet kontrollerar företag som man köper tjänster av i olika register och att företaget betalar skatt. Däremot finns ingen automatik när det gäller att kontrollera brottsregistret för företagare som staden gör affärer med.

- Enligt den nya upphandlingslagen som trädde i kraft vid årsskiftet ska brottsregistret kontrolleras när upphandlingen överskrider EU:s gränsvärde, säger Ekholm.

När det gäller tjänster som köps för mindre summor granskar vi inte företaget så noga eftersom det inte är obligatoriskt.― Tiina Ekholm, upphandlingsdirektör i Vanda

Exempelvis måste varor och tjänster upphandlas enligt den nya lagen om värdet på dem överstiger 60 000 euro.

- När det gäller tjänster som köps för mindre summor granskar vi inte företaget så noga eftersom det inte är obligatoriskt. Arbetsbördan måste vara på rätt nivå i förhållande till anskaffningsvärdet.

Vanda stad har köpt tjänster från ett företag där två ledande personer nu åtalas för människohandel. Är det okej att staden köper tjänster från ett företag som misstänks för brott?

- Jag kan inte kommentera eftersom jag inte känner till fallet. Men i allmänhet kan jag säga att om vi får kännedom om någonting kan vi välja att inte göra avtal med företaget. Vi gör inte avtal med företag där någon har dömts, om det kommer till vår kännedom.

Vi gör inte avtal med företag där någon har dömts, om det kommer till vår kännedom.― Tiina Ekholm, upphandlingsdirektör

- Ja, det kan vara möjligt men om vi vet om det köper vi inte från företaget.

- Det här fallet kommer jag nu att föra vidare till dem som har köpt från företaget så de kan följa med det, säger Ekholm.

Brinnande avfall från en sopbil förstörde åtminstone en parkerad bil i Böle i Helsingfors under måndagseftermiddagen.

Det började av okänd orsak brinna inne i en sopbil i Böle i Helsingfors på måndagseftermiddagen. Sopbilen tömde det brinnande avfallet på parkeringsplatsen utanför Idrottshallen på Radiogatan.

Det brinnande avfallet ledde till att en bil som stod parkerad på parkeringsplatsen antändes. Räddningsverket larmades till platsen strax efter klockan två på eftermiddagen. Vid halv tre-tiden var branden släckt.

Också polis tillkallades till platsen.

Två enheter tillkallades till platsen för att släcka branden. Brandman släcker eld. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn brand- och räddningsarbete,brandkårer,Brandsläckning,eldsvådor,släckning

Jokerit har två matcher kvar av sin grundserie i KHL och får tillbaka en viktig spelare i striden om den sista slutspelsplatsen i väst.

Antti Pihlström har varit ur spel sedan i januari, men idag tränade forwarden tillsammans med resten av laget.

Denna vecka spelas två för Jokerit livsviktiga matcher. På tisdag möter man Neftehimik och på torsdag Ak bars Kazan.

Jokerit parkerar just nu på sista slutspelsplatsen i västra konferenshalvan, tre poäng före HC Sotji, som dock spelat en match mindre än Helsingforslaget.

Förmodligen krävs två segrar denna vecka för att Jokerit ska kunna säkra en slutspelsplats denna vår.

Hoppa över Twitterpostning

Diskriminering och trakasserier är mycket vanliga i kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. Förbundet för mänskliga rättigheter har fått nog och startat en kampanj tillsammans med Helsingfors stads trafikverk och Helsingforsregionens trafik för att motarbeta problemet.

Trakasserierna ska nå sin ändhållplats och därför har kampanjen namnet Päätepysäkki syrjinnälle. Kampanjen syns på webben, på sociala medier och i bussar, tåg och spårvagnar.

I den berättar flera människor om sina erfarenheter av trakasserier i trafiken, både som offer och som den som hjälpt till.

Kön, handikapp och etnicitet röda skynken för mobbare

Generalsekreterare för förbundet, Kaari Mattila, berättar att alla minoriteter är utsatta i trafiken.

- Till exempel personer med funktionsnedsättning, sexuella och könsminoriteter, etniska och religiösa minoriteter stöter på sorgligt mycket ropande, spottande, och till och med våld. En mycket vanlig form av trakasserier är sexuella, det är så vanligt att man kanske inte ens lägger märke till det.

Vad får människor att bete sig så illa mot andra?

- Bra fråga, för jag tror att de flesta av oss egentligen är goda människor som vill gott åt andra. Men forskning visar att det finns sådana människor som helt enkelt tycker att de har makt över dem som vi upplever som annorlunda. I kollektivtrafiken kommer tyvärr den värsta sidan av människan ofta fram.

Små gester viktiga för den mobbade

Det är okej att vara rädd för sin egen säkerhet och att undvika att konfrontera den som trakasserar, säger de som ligger bakom kampanjen.

- Vi uppmuntrar andra att visa att de som trakasseras inte är ensamma, att det finns många som stöder dem. Det kan vara små gester: man går och sätta sig bredvid dem eller man frågar dem hur de mår.

Oftast kommer ingen till hjälp för den som blir utsatt, visar diskussioner med dem som Mattila kallar för erfarenhetsexperter.

- Vi har hört av många som har blivit offer att det är väldigt viktigt att få stöd. Den gången som någon faktiskt hjälpt, den glömmer de aldrig.

Syns i trafiken på tisdag

Enligt generalsekreterare Kaari Mattila är det inte alls bara berusade eller aggressiva mänskor som trakasserar andra i kollektivtrafiken.

- Det är helt ”vanligt folk”, någon som ser ut som du och jag, som säger något fult eller till exempel spottar på andra.

Kampanjen startade på söndagen och på Alla hjärtans dag den 14 februari har var och en möjlighet att diskutera med frivilliga som rör sig i kollektivtrafiken i huvudstadsregionen.

Eva Biaudet utsågs på måndagskvällen till SFP:s borgmästarkandidat i Helsingfors.

Borgmästarkandidaten valdes under SFP:s kretsstyrelsemöte på måndagskvällen. Valet av riksdagsledamot Eva Biaudet skedde enhälligt.

- Helsingfors anger tonen till hela landets utveckling. Det är viktigt att vi har ett öppet och modernt Helsingfors som är dynamiskt och mångkulturellt, samtidigt som man värnar om vår tvåspråkighet. Det är helt avgörande för små och äldre att vi har dagisplatser och äldrevård som fungerar på båda inhemska språken, för att inte tala om bra skola för de svensk- och tvåspråkiga barnen, säger Biaudet i ett pressmeddelande.

Biaudet meddelade under veckoslutet att hon kandiderar i kommunalvalet.

Också Marcus Rantala visade intresse för borgmästarkandidaturen.

- Jag har meddelat att jag är intresserad, men det är kretsstyrelsen som bestämmer, sade Rantala till Yle Huvudstadsregionen förra veckan.

SDP valde Haatainen

Största delen av partierna i Helsingforsfullmäktige har nu utsett sin borgmästarkandidat. Posten antas gå till fullmäktiges största parti så för SFP:s del handlar kandidaturen bara om att maximera partiets synlighet under kommunalvalskampanjen i Helsingfors.

Kampen om största parti i kommunalvalet i Helsingfors står mellan De gröna och Samlingspartiet. De grönas borgmästarkandidat är Anni Sinnemäki medan Samlingspartiet antas utse Jan Vapaavuori som sin kandidat senare den här veckan.

SDP:s Helsingforskrets valde på måndagskvällen enhälligt Tuula Haatainen till sin kandidat.

Tidigare har Vänsterförbundet utsett Paavo Arhinmäki som sin borgmästarkandidat medan Mika Raatikainen är Sannfinländarnas kandidat. Centerns kandidat är Laura Kolbe.

Kommunalvalet är den 9 april. Kandidater kan nomineras till och med slutet av februari.

Flera personer har fått leverinflammation efter hepatit A-smitta i Helsingforsregionen i januari. Hälsovårdsmyndigheterna påminner om vikten av god handhygien samt av att använda kondom.

Antalet personer som har fått leverinflammation till följd av hepatit A-smitta är fem stycken. Att alla fem fått smittan inom en kort period, i januari, är exceptionellt.

- Vi har tidigare haft vågor av smittan via till exempel djupfrysta bär. Nu handlar det om smitta via sex mellan män, säger Hannele Kotilainen, överläkare i Helsingfors.

Kondom är ett bra sätt att skydda sig mot viruset, påminner hon.

Våg av smittor över hela Europa i fjol

De flesta som får hepatit A smittas under en resa till något land med sämre hygienförhållanden.

- Resenärer uppmanas vaccinera sig, man får bra skydd av vaccin, säger Kotilainen.

Men ett annat sätt att få smittan är via sex, och den vägen sprids smittan nu också i Finland. Europeiska smittoskyddsmyndigheten ECDC har i december informerat om en våg av hepatit A i europeiska städer.

- De har följt med antalet A hepatit-smittor i olika europeiska städer och antalet har klart stigit under hela år 2016. Därför uppmanar de alla europeiska länder att följa med läget, säger Kotilainen.

I Helsingfors ska alla skolelever öva på att stänga in sig i ett rum på skolan om det finns ett yttre hot. Inrymningsövningar i skolor har blivit allt vanligare, men i Mattlidens grundskola i Esbo anses inrymningsövningar vara för skrämmande.

Brandalarmet ringer, och alla skolelever ställer sig på gården. Det är en bekant övning i många skolor. Men förutom utrymning, har många skolor gått in för att också öva på inrymning. En inrymning kan behövas i fall av en gasläcka i närheten - eller om en hotfull person rör sig på skolan.

I Helsingfors har instruktionerna för hurdana säkerhetsövningar som ska ordnas på skolorna uppdaterats under det här läsåret. Hoplaxskolan som har enheter i Munksnäs, Haga, Kårböle och Sockenbacka ska ordna sina första inrymingsövningar i februari.

- Personalen förbereds väldigt noga medan eleverna förbereds till en viss del. Den största utmaningen är att det kan vara ganska skrämmande, man måste kunna motivera varför man håller övningen. Både personal och elever kan bli väldigt rädda i den här situationen, säger rektor Mia Förars-Pöytäniemi och konstaterar att den första övningen är mest dramatisk.

Man låser in sig, stänger dörren, drar för gardiner och sätter sig lugnt. Mobiltelefonen ska vara på ljudlöst och man får inte ringa.― Mia Förars-Pöytäniemi, rektor

Övningen går till så att det kommer anvisningar i centralradion. Eleverna ska gå in i det närmaste utrymmet och stänga dörren.

- Man låser in sig, stänger dörren, drar för gardiner och sätter sig lugnt. Mobiltelefonen ska vara på ljudlöst och man får inte ringa. Man ska sitta tyst, invänta anvisningar och hålla sig lugn, säger Förars-Pöytäniemi.

Enligt rektor Mia Förars-Pöytäniemi kan det med elever i högstadieåldern som känner till skolskjutningar vara bra att diskutera sådant i en trygg miljö. De allra yngsta barnen behöver inte veta allt om vad övningen handlar om.

handske på golvet Bild: Katriina Laine / Yle handskar,Jokivarren koulu

Det finns skillnader i hur lågstadieskolor övar på inrymning, visar en enkät som Yle Uutiset har gjort En tredjedel av rektorerna som deltog i enkäten svarade att de inte alls övat på inrymning under det här läsåret. Runt hälften svarade att man ordnar en inrymningsövning under året.

På Utbildningsstyrelsen tycker man det här inte är tillräckligt. Skolorna övar betydligt oftare för eldsvådor. Nästan alla rektorer som svarat på Yle Uutisets enkät berättar att skolorna haft minst en utrymningsövning, många skolor har flera.

I Helsingfors har skolorna fått enhetligare säkerhetsföreskrifter

I huvudstadsregionens svenska grundskolor syns också stor variationer i hur skolorna förbereder sig för inrymning.

Undervisningschef Niclas Rönnholm vid Helsingfors stads utbildningsverk berättar att skolornas fått enhetligare säkerhetsföreskrifter.

- En del skolor hade övat på ett mer mångsidigt sätt tidigare, men nu blev det samma nivå och samma krav på varje enhet Vi utarbetade nya bättre planer tillsammans med experter från polis och räddningsverk, säger Niclas Rönnholm.

Helsingfors såg över säkerhetsplanerna för svenska daghem och skolor läsåret 2014-2015. Det här läsåret uppdaterades de instruktioner och planer som skolorna får.

Vandabarn övar inför gasläcka

Vanda och Helsingfors har direktiv om att alla skolor ska ha både utrymnings- och inrymningsövningar. Esbo, Kyrkslätt och Grankulla har inte samma direktiv och skolorna agerar olika. I Esboskolorna ska personalen ha inrymningsövningar.

I Vanda är inrymingsövningar på skolan redan vardag. I Västersundoms skola brukar hotbilden i övningen handla om en gasläcka, berättar föreståndare Patrik Karlsson.

- Barnen är ute på rast, så kommer de alla in och vet vilken byggnad de ska gå till. Ett hus har tätare isolering, säger Patrik Karlsson.

Också rektor Anders Vikström på Dickursby skola berättar att inrymingsövningar ordnas regelbundet. Enligt Vanda stads säkerhetsplan ska skolorna öva på inrymning och utrymning minst en gång i året.

I Mattlidens grundskola ses inrymningsövningar som för skrämmande

I Mattlidens grundskola i Esbo övar alla på hur de ska reagera vid ett brandalarm. Men det är bara gymnasielever som övar på inrymning. I februari 2016 ordnade Mattlidens gymnasium en så kalla lock down-övning, där man övar på att det skett en miljöskada eller att det finns en hotfull person i byggnaden.

En liknande övning ska ordnas i gymnasiet i vår, men i Mattlidens grundskola ska eleverna inte öva på inrymning.

- Övningen gick bra när gymnasiet hade den ifjol. Men efter att ha varit i kontakt med polisen konstaterade vi att en inrymningsövning kan väcka rädslor hos yngre barn, säger t.f. rektor Laila Andersson på Mattlidens gymnasium.

De vuxna övar på inrymning i skolor där eleverna inte gör det

Det är en vanlig lösning i de skolor där eleverna inte övar på inrymning är att personalen övar på det, eller utbildas i inrymning. I Hagelstamska skolan i Grankulla har lärarna övat på tyst genomsökning.

I Karamalmens skola i Esbo, som har elever i årskurserna 1-6 finns det förhållningsregler för hur personalen ska göra vid hotfulla situationer.

- Personalen vet vad de ska göra, försäkrar rektor Tony Björk vid Karamalmens skola.

I Winellska skolan i Kyrkslätt konstaterar rektor Kristiina Koli att det kunde vara dags att utveckla säkerhetsföreskrifterna.

- Vi har inte haft en inrymningsövning. Vi har egna rutiner med säkerhetsansvariga i skolan, säger rektor Kristiina Koli.

Taket till ett egnahemshus i Parkstad totalförstördes i en brand tidigt på tisdag morgon. En person lider av lindrig rökförgiftning, allt som allt fyra personer räddade sig från huset.

På Mjödgränden i Parkstad började taket till ett egnahemshus brinna tidigt på tisdag morgon. Larmet gick klockan 4:47. Branden spred sig från takkonstruktionerna till översta våningen.

Det slog upp stora lågor från taket. Brand i parkstad på mjödgränden Bild: Helsingfors räddningsverk eldsvådor

I egnahemshuset fanns fyra personer och en hund, som alla lyckades ta sig ut ur huset i tid. En person som själv försökte släcka elden blev lindrigt rökförgiftad. Det tog flera timmar för brandkåren att släcka elden.

Enligt brandmästare Jani Pitkänen brann taket helt sönder. Tak totalförstördes i brand i Parkstad i Helsingfors Bild: Yle/Patrick Holmström eldsvådor

Kanslichefen för Svenska folkskolans vänner Johan Aura kommer inte att flytta in i bostaden på Georgsgatan i Helsingfors.

SFV fick kritik för att ha renoverat en lyxbostad på nästan 300 kvadrat i Helsingfors där Aura skulle flytta in.

Bland annat har det kommit fram att SFV inte frågade sina ekonomiska experter om råd i frågan.

Arrangemanget har också kritiseras i en insändare i Hufvudstadsbladet där medlemmen Torolf Grünn meddelade att han avsäger sig medlemskapet eftersom föreningen glömmer sina ideal.

Johan Aura säger att SFV:s verksamhet och hans arbete är beroende av det förtroende SFV åtnjuter i omvärlden och bland SFV:s intressenter.

- Diskussionen kring min bostadsrätt påverkar detta och därför har jag valt att avstå från bostaden. Vi vill inte att detta stör vår värdefulla uppgift att främja kunskap, kompetens och kultur på svenska genom att stödja, initiera och synliggöra bildnings- och kultursträvanden, säger Aura.

Bostaden var aldrig optimal för mina behov.― Johan Aura

Aura säger att han inte är överraskad av uppståndelsen och säger att det är viktigt att man lär sig av det som har hänt.

- Vi ska vara lyhörda på vår omvärld och våra intressenter, säger Aura.

Bostaden ska nu sättas ut på hyresmarknaden.

Jokerit har två matcher på sig att fixa en playoffplats. Ikväll spelar helsingforsarna på hemmais mot Neftechimik som också har kniven mot strupen.

Jokerit har för tillfället grepp om divisionens sista plats till slutspelen i KHL. Försprånget till tabellnian Sotji är tre poäng men Jokerit har spelat en match mera.

Tisdagskvällens motståndare Neftechimik har vunnit sina fyra senaste matcher och måste fortsätta vinna för att hållas med i playoffkampen i den östra divisionen.

Jokeritanfallaren Antti Pihlström har varit sjukledig i över en månad men återvänder nu till laguppställningen. Pihlström skadade sig i matchen mot SKA Sankt Petersburg den 5 januari.

Laget får ändå inte sitt bästa manskap på isen utan måste klara sig utan avstängda Jesse Joensuu samt skadade Pekka Jormakka och Tomi Mäki.

Utredningen av olyckan i Nordsjö i december, där en mamma och tre barn omkom, har fortskridit. Man vet nu att orsaken var att någon i familjen hade vridit på reglagen i bastun så att spisen värmdes upp och textilier som fanns i närheten av spisen antändes.

Pappan i familjen på fem personer hade åkt till jobbet för att arbeta nattskift. Barnen var i åldern 2 - 7 år.

Bastuspisens timer hade vridits så att spisen började värmas upp först klockan halv två på natten. Omkring en halv timme senare antändes de textilier som fanns i närheten av spisen.

Branden utvecklades i bastun och delvis i badrummet medan mamman och barnen troligen sov. Även om branden inte spred sig till resten av bostaden var rökutvecklingen riklig. Lågorna slog ut till hallen och gaser som frigjordes vid branden antändes.

Försökte hjälpa barnen?

Det fanns ingen brandvarnare i bostaden så man tror att mamman vaknade för sent. Om små barn ska räddas är de nästan alltid helt beroende av vuxna eftersom man inte vet hur barn kan agera, skriver Olycksfallsundersökningscentralen i ett pressmeddelande.

Enligt utredarna vaknade mamman och rörde sig i bostaden och försökte sannolikt hjälpa barnen. Det kan också ha uppstått ett övertryck i bostaden och det kan ha hindrat mamman att öppna balkongdörren eller innerdörren ut mot trappan.

Badade alltid tillsammans

Enligt pappan har avsikten inte varit att bada bastu eftersom familjen alltid badade tillsammans och pappan var närvarande. Familjen hade inte heller för vana att torka tvätt eller andra våta kläder i bastun, men där förvarades en del kläder och skor.

Det rör sig om en invandrarfamilj och nu utreds bland annat hurudant stöd och hurudan information invandrare får och behöver för att tryggt kunna bo i Finland. Till exempel saknades brandvarnare i bostaden men utredarna konstaterar att brandvarnare saknas också i många andra hem trots att de är obligatoriska.

Branden bröt ut på natten den 9 december i fjol.

HIFK värvade tre kvalitetsspelare från KooKoo men de svaga prestationerna bara fortsätter. Efter nederlaget mot Ilves har IFK nu förlorat fyra hemmatcher i följd.

Kai Kantola och Jarkko Malinen gjorde sina HIFK-debuter i förstakedjan tillsammans med Juhamatti Aaltonen. Ryan O’Connor spelade i det andra backparet tillsammans med Joe Finley.

Trots att Malinen i andra perioden noterades för en assist till Aaltonens fullträff föll HIFK med 1–4 i Helsingfors ishall.

Det här var redan den fjärde hemmamatchen i följd som HIFK förlorade. I sina tio senaste matcher har laget lämnat isen som vinnare bara två gånger.

Ilves Otto Koivula var matchens effektivaste med sina två mål.

KooKoo slog Sport

För KooKoo som under de senaste dagarna gjort sig av med med fyra nyckelspelare gick det däremot bättre under tisdagens ligaomgång.

KooKoo tog full pott mot Vasa Sport då lagen möttes i Kouvola. Juha-Pekka Haataja stod för poängen 1+2 för hemmalaget som vann med 4–2.

Segermålet gjordes av backen Oscar Eklund som samtidigt öppnade sitt målkonto för säsongen.

Resultat

HIFK - Ilves 1-4 (0-1,1-1,0-2)
KooKoo - Sport 4-2 (1-1,1-0,2-1)
SaiPa - Kärpät 3-5 (0-3,1-1,2-1)
Tappara - KalPa 4-3 (2-2,2-1,0-0)
Jukurit - Lukko 4-3 (0-1,1-1,2-1,1-0) förl.
HPK - Pelicans 4-3 (0-1,0-1,3-1) efter straffar

Jokrarna ser ut att ta sig till playoff i KHL. På tisdagen tog laget en förlängningsseger samtidigt som andra slutspelsaspiranten Sotji förlorade.

Jokerit hade redan grepp om full pott mot Neftechimik men gästerna utjämnade till 2–2 en och en halv minut före fulltid.

Segern stannade ändå i Helsingfors efter att Mika Niemi slog in 3-2-segermålet i slutet av förlängningen. Resultatet innebär att Jokerit tog två viktiga poäng och har slutspelsplatsen i sina egna händer

Jokerit som nu har vunnit fyra matcher i rad ligger på åttonde plats i den västra divisionen då laget har en match kvar att spela. Det enda hotet för Jokerits slutspel är Sotji som har fem poäng färre men två matcher kvar. Idag förlorade Sotji med 3–4 mot CSKA Moskva.

På torsdagen spelar Jokerit sin sista grundseriematch då AK Bars Kazan kommer på besök.

Grankulla sparar 60 000 euro genom att minska på undervisningen i vissa ämnen i de svenska skolorna. Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran fattade beslut om nedskärningarna på tisdagen.

Enligt beslutet ska årsveckotimmarna i bildkonst minska med en timme i åk 3 och en timme i åk 4. I slöjd skär Grankulla ner med en årsveckotimme i åk 6 och i åk 7 skärs en årsveckotimme både i A2-språket och i fysik och kemi. Det här betyder en timme mindre för varje klasslärare i åk 3 och 4 samt för ämneslärarna i A2-språk samt fysik och kemi.

- En nedskärning är alltid en nedskärning och det ska man inte sticka under stol med. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att också Grankulla måste balansera sin ekonomi. I år ska vi balansera den med 1,4 miljoner euro. Under kommande år ligger summan åtminstone på samma nivå. Mycket beror på social- och hälsovårdsreformen och de konsekvenser den får, säger Johan Johansson (SFP), ordförande för svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran.

- Kvaliteten i undervisningen beror ändå inte enbart på timresurserna. Kvaliteten byggs upp via gruppstorlekar, tillräckligt antal assistenter, behöriga lärare och studiematerial. Det här är ingen dramatisk förändring.

En nedskärning är alltid en nedskärning och det ska man inte sticka under stol med. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att också Grankulla måste balansera sin ekonomi.― Johan Johansson (SFP), nämndordförande

Är det här ett tecken på att Grankulla inte längre är den rika och välmående staden, som man har en bild av, då staden nu till och med skär i undervisningen?

- Skolorna är en helhet och det handlar inte bara om timresurser. Men det är givetvis så att med en regering som skär i utbildningen så får det konsekvenser för Grankulla och våra skolor. Det gäller att balansera ekonomin.

Är fler sparåtgärder när det gäller utbildning att vänta i Grankulla?

- Vi har nu verkställt det som fullmäktige har fattat beslut om för 2017. Men om det kommer nya krav från statsmakten om social- och hälsovårdsreformen som leder till lägre statsandelar kan vi stå inför nya nedskärningar. Det är alltid så att ekonomin måste vara i skick. Man kan inte lova att det inte kommer nya nedskärningar.

Finska skolorna skär ner i undervisningen i svenska

Nedskärningarna diskuterades redan på det förra mötet i december men då krävde nämnden förslag från tjänstemännen där modersmålet inte drabbas. Enligt bildningsdirektörens förslag skulle en årsveckotimme för modersmålet i åk 6 skäras ner.

Också de finska skolorna i Grankulla ska spara 60 000 euro när det gäller timresurserna. Den finska nämnden för undervisning och småbarnsfostran fattade sitt beslut om nedskärningarna i december. De finska skolorna minskar på timresurserna när det gäller A1-språket engelska från åk 1, B1-språket svenska från åk 8 och valfria A2-språket från åk 9 med en årsveckotimme per språk samt med två årsveckotimmar inom gymnastiken från åk 4 och åk 5.

Grankulla kommer också efter nedskärningarna att ha kvar fler undervisningstimmar än vad statsrådets förordning föreskriver.

Den nya timfördelningen tas i bruk från och med den 1 augusti.

Arkitekttävlingen för HIFK:s nya hall är avgjord: Det blir arkitektbyrån B&M Oy:s förslag som förverkligas.

Skiss över Helsinki Garden-projektet. Bild: Arkitektbyrå B&M helsinki garden

Helsinki Garden blir en arena som erbjuder, förutom hemmais för HIFK, restauranger, hotell, affärer och bostäder. En stor del av lokalerna byggs under marken.

Skiss över Helsinki Garden-projektet. Bild: Arkitektbyrå B&M helsinki garden

Arenan placeras mellan Djurgårdens idrottsplan och den gamla ishallen.

Projektet inleddes år 2008 och den nya arenan torde vara klar år 2021, förutsatt att byggarbetet kan börja nästa år.

Skiss över Helsinki Garden-projektet. Bild: Arkitektbyrå B&M helsinki garden

Pampuscherna har lång väg till Drakan och många är glada när de far schaan. Gomina har närmare hem när de åker på permis. Endel gomin är riktiga gomidaijon, eller i värsta fall gomipittar, enligt pamina.
Militärslangen lever stark vid Nylands Brigad.

Nu har Svenska litteratursällskapet fått in en lång rad exempel på slangord, välkända för alla som tjänstgjort vid vår finlandssvenska brigad i Ekenäs.

Janina Öhman vid Svenska litteratursällskapet Arkivarie Janina Öhman vid Svenska litteratursällskapet samlar in exempel på militärspråk i Dragsvik Bild: Janne Rentola/SLS janina öhman

- Vi efterlyste militärspråk som använts i Dragsvik genom tiderna och många ville vara med, säger arkivarie Janina Öhman vid litteratursällskapet.

- De flesta som hört av sig med exempel på slangord är äldre män med roliga minnen från tiden i Dragsvik. Nu skulle vi gärna få in slangord som används idag. Till exempel av beväringar i Dragsvik just nu, säger Öhman.

Stammisar och dagatäcken

Många slangord är välkända också utanför brigaden. Stammis för stampersonal, dagatäcke eller som österbottningarna säger dagatätji, matabacken, kniffelknaffel för besticken man använder under lägren.

Pimsa är ett ord som har sitt ursprung i militärspråket

- Ordet stammis har funnits med allt sen 50-talet, men kallas också skappare idag, ett ord som kommer från finskan, berättar Öhman.

- Likaså pimsa, som används för trakasserier också i det civila, men som ursprungligen lär vara ett ord ur militärspråket.

Det samma lär gälla ludiskuffare, för vintermössa.

Manlig värld

Militärspråket anknyter allra oftast till det militära. Omskrivningar på allt det som beväringarna möter när de rycker in.

- På exemplen vi fått in syns tydligt att Dragsvik är en mycket manlig värld, säger Janina Öhman. Pampuchernas, eller pampäsernas, motsvarighet i södra Finland är gomin, eller gomipittar som är en lite förklenande variant.

Bland de drygt 60 som svarat på litteratursällskapets frågeformulär om militärspråk är endast tre kvinnor.

- Men det är samma slangspråk här. Kvinnorna som tjänstgjort verkar inte ha skapat egna slangord utan anammat killarnas militärspråk.

Kuumalinja och päronteater

Språket i det militära har alltid varit mustigt. Det är inte bara beväringarna, eller mullina, som också kallades moku (mohu??) som använt sitt eget språk.

Sven Nordlund, pensionerad stammis Sven Nordlund Bild: Bild: YLE / Patrik Rosström Ekenäs,krigsveteran föreningsaktiv,nordlund,raseborg,reservist,sven,sven nordlund,västnyland

Kapten Sven Nordlund, med över 25 år vid Nylands Brigad bakom sig, ger ett exempel för egen del.

Här springer ni omkring som påpissade lammtackor!

- Om man var ute i skogen på bordell (läger) och det var oordning i leden så kunde jag säga: här springer ni omkring som påpissade lammtackor, berättar Sven Nordlund.

Sven Nordlund har också medverkat i att krydda språket i teaterpjäsen Okänd soldat, som sätts upp vid Frontmuseet i Lappvik i sommar.

- Vi läste manus och översatte endel termer så att de ska kännas äkta och genuina, berättar Nordlund.

Exempel på ord som måste användas för att det ska kännas genuint är batasoppa (bataljonsoppa gjord på makaroner). Ibland måste man in i kuumalinja (i disken ute på lägren), eller i päronteatern (att skala potatis).

Influenser från finska och engelska

Många beväringar vid Nylands Brigad har finska som modersmål, vilket också märks i dagens slang i Dragsvik. En av dem är Olli Puumalainen vid Beväringskommittéen.

Olli Puumalainen och Janne Kinnunen från Beväringskommittéen Olli Puumalainen och Janne Kinnunen, två medlemmar i beväringskommittén vid Nylands brigad poserar framför en tavla, ett stort fotografi som föreställer hav och stenar vid strand Bild: Yle/ Tiina Grönroos beväringar,beväringskommittén,beväringskommitténs ordförande,Dragsvik, Raseborg,fritidsombudsman,Janne Kinnunen,militärslang,militärspråk,Nylands brigad,olli puumalainen

- Till exempel pikkumustat är ganska sköna små shorts som vi använder på fritiden och när vi idrottar, säger Puumalainen.

Spex härstammar från engelskans specifikation.

- Vi frågar vad har vi för spex idag när vi vill veta programmet för dagen, säger Puumalainen.

Men vad betyder särmä?

- En exemplarisk soldat som gör allting rätt, säger Janne Kinnunen vid Beväringskommittéen.

Vempporna sjukanmäler sig när dägätrycket blir för stort

- Motsatsen är de såkallade BTUT-krigarna, eller vempporna. Det är dom som sjukanmäler sig när dägätrycket blir för stort, dvs utan att egentligen vara sjuka.

Och baga? Det är att göra en bagatellanmälan när man tappat bort någon persedel. Pekka kommer också från finskan och står för poistumiskielto, då man sitter kvar i stugan och inte får avlägsna sig.

- Jag stöter på nya slangord hela tiden, säger Puumalainen. Jag har finskspråkiga vänner och är bekant med militärspråket som används på finskt håll. Endel uttryck når också svenskspråkiga Dragsvik.

Andra slangord gör inte det. Till exempel stägä. En stägä är och förblir stägä i Dragsvik, medan finskspråkiga beväringar talar om rynkky (rynnäkkökivääri).

Vill du bidra med slangord till Svenska litteratursällskapet, skriv då till arkivet@sls.fi.

Båtfolket tackar regeringen för beslutet att inte driva vidare frågan om en båtskatt. En skatt skulle ha varit ett förhastat beslut, och den skulle inte heller ha inbringat något.

Skärgårdsföretagaren, taxibåtschauffören Mikael Rehnberg från Ingå, är nöjd med regeringens beslut att backa i frågan om båtskatt.

Den planerade skatten skulle ha medfört tilläggskostnader för Rehnberg. I slutändan skulle de ha betytt högre priser för kunderna.

- Nog är det här väldigt positivt. En skatt skulle ha varit ett förhastat beslut.

Positivt också i Kuopio

Också i insjöfinland reagerar man lika positivt som i skärgården på beskedet om att regeringen backar.

Kommodor Jan Jansson vid Kuopion pursiseura är vice ordförande i förbundsstyrelsen för Segling och båtsport i Finland. Han konstaterar att beskedet var väntat.

- Vi har gjort beräkningar som visar samma som de kommit fram till; att skatten inte ger något.

Båtfolket tycker det skulle ha varit orättvist med ytterligare en skatt för en grupp som redan betalar mycket skatter.

- En punktskatt är inte heller dagens melodi, tycker Jansson.

Estland var knappast realistiskt

Då diskussionen om en båtskatt gick som hetast hotade en del med att registrera båten i Estland istället för i Finland.

Estland var knappast ett väldigt realistiskt alternativ, åtminstone inte för de stora massorna.

- Jag tror inte att det fungerar enligt lag att ha båten registrerad utomlands och köra den i Finland, säger Mikael Rehnberg.

Regeringen slarvade

För bara ett par dagar sedan drog regeringen tillbaka sina planer på ett experiment med avgifter på förbindelsebåtarna. Nu backar den i en skattefråga som starkt berör skärgårdsborna och båtägarna.

- Regeringen kanske gjorde sitt hemarbete lite dåligt i den här frågan och var för snabb, anser Jan Jansson.

Regeringen kanske gjorde sitt hemarbete lite dåligt i den här frågan

I jakten på en säkrad slutspelsplats fortsätter HIFK att plocka in spelare. Målvakten Jere Myllyniemi ansluter för resten av säsongen.

Transferfönstret i hockeyligan bommar igen vid midnatt. Det här med andra ord sista dagen att förstärka trupperna inför vårens slutspel.

HIFK meddelar nu att laget förstärker på målvaktsfronten. Jere Myllyniemi kommer att spela i den röda tröjan resten av säsongen.

Myllyniemi har en brokig säsong bakom sig och spelat för sex olika klubbar – bland annat i HIFK i ett par matcher i höstas. Myllyniemis senaste säsong med många matcher var 2013–2014. Då stod han femtiosju grundseriematcher och åtta slutspelsmatcher för Pelicans.

I usel form

34-åringen kompletterar därmed HIFK:s målvaktsavdelning. Den består av Myllyniemi, Kevin Lankinen och Niklas Bäckström.

HIFK ligger för tillfället nia i ligan. Lagets form är usel – senast föll laget hemma mot Ilves. När tio omgånger återstår för HIFK är avståndet ner till Jukurit under slutspelsstrecket fem poäng. Laget spelar följande match på fredag mot tabelltvåan TPS.

För ett par dagar sedan breddade HIFK truppen med tre spelare från nästjumbon KooKoo. Det handlade om backen Ryan O’Connor samt anfallarna Kai Kantola och Jarkko Malinen. Trion debuterade i förlustmötet med Ilves.