HIFK:s fokus har legat på en enda sak: Ta tillbaka FM-titeln. Nu ska man först spela bort SIF. ”Vår dröm att spela hem guldet”, säger tränaren Björn Nylund.

Efter tre raka guldfester har HIFK tvingats stå vid sidan om och se på när Dicken har firat de två senaste åren. Maktbalansen har förändrats – och det vill HIFK justera i vår.

På lördag startar semifinalserien mot SIF. Det är samtidigt HIFK:s första match på tre veckor.

– Det blir kul att få spela igen. Man har bara väntat på att matcherna ska börja. Samtidigt har vi också haft tid att förbereda oss väl, säger Ida Väyrynen till Yle Sporten.

– Jag är jätteivrig nu – och jag kan bara säga att vår form är bra.

"Vi måste vara på alerten"

HIFK slutade tvåa i den övre slutserien. Enligt Väyrynen har lagets spel bara blivit bättre under vintern. Nu ska ett starkt försvar knäcka SIF, vars stora styrka också ligger i försvarsspelet.

– Det gäller att hålla tempo och röra på dem. SIF är ett storväxt lag, vi måste vara på alerten, säger HIFK-tränaren Björn Nylund.

– Om vi spelar vårt spel ska det räcka till final, men jag tar inte ut något i förskott. Nu har vi kommit till det som vi har väntat på som julafton hela säsongen.

HIFK vill inte höja blicken och titta mot finalserien ännu. Det vore en superskräll om det inte blir HIFK mot Dicken, som ställs mot ÅIFK i sin semifinalserie. Nylund medger ändå att man gör allt för att stoppa en ny guldfest för Dicken.

– Vårt mål är att spela final och vinna den. Det är vår dröm, dit ska vi. Just nu finns inga mörka moln.

"Är närmare dem nu"

Nylund säger ändå att det finns vissa skadeproblem. Han vill inte gå in på vilka spelare som dras med skavanker, men tre–fyra pjäser kan vara borta på lördag.

SIF, som har kryssat en gång mot HIFK och förlorat resten av dusterna under säsongen med klara siffror, tror att den korta kvartsfinalserien mot GrIFK kan vara en fördel.

– Vi har hållit matchtempot, de har tränat på sistone. Det ska gynna oss, säger Aino Pietiläinen.

– Det kommer att bli väldigt tuffa matcher för vår del. De har stor rutin och skickliga individer. Via ett bra försvar ska vi utmana dem.

Spelarmaterialet i Sjundeå är ungt och enligt SIF-tränaren Harry Wikström har man tagit stora kliv under säsongen.

– Om man jämför med hösten har vi utvecklats. Nu är vi närmare dem, men det är ett moget lag som väntar.

Semifinalserien startar på lördag i Idrottshuset och först till tre segrar gäller.

Ju mera kollektivtrafik, desto mindre intresse har unga för att äga en bil. Det visar en utredning som Helsingforsregionens trafik har gjort. I Helsingfors är de ungas intresse för att skaffa bil mindre än i kranskommunerna.

De flesta unga i Helsingforsregionen har planer på att skaffa körkort. 81 procent av 15-17-åringarna i regionen tänker skaffa körkort före de fyllt 20. Det här framkommer i en utredning som Helsingforsregionens trafik gjort baserat på material från Ungdomsbarometern.

Fastän ungdomarna vill ta körkort, tycker de inte det är så viktigt att äga en egen bil. 55 procent av 15-29-åringarna i Helsingforsregionen säger att det inte alls är viktigt eller bara lite viktigt att äga en bil när de fyllt 35 år. Till Helsingforsregionen räknas i den här undersökningen också kranskommunerna, bland annat Sibbo och Kyrkslätt.

I Helsingfors är det ännu fler unga som inte vill skaffa bil. Där tycker 67 procent av 15-29-åringarna att det är bara lite eller inte alls viktigt att äga en bil som 35-åring.

Ointresserade av att körkort

Föga överraskande är också intresset för körkort mindre i Helsingfors än i de närliggande kommunerna. I Helsingfors tänker 67 procent av 15-17-åringarna skaffa körkort före de fyllt 20 år. Var sjunde Helsingforsare i gymnasieåldern tänker inte skaffa körkort.

Peter Wendell som driver en bilskola i centrala Helsingfors säger att antalet elever har minskat.

- Jag har jobbat här i tio år nu och elevantalet har gått ner lite jämfört med vad det har varit under de bästa åren. Men det kan ligga andra orsaker bakom det än att folk inte vill ta körkort. Tur nog är det inte lika illa som i Stockholms centrum, där är det bara 18 procent som vill ha körkort, säger Peter Wendell och gissar på att antalet elever som söker sig till bilskolan gått ner med en tredjedel.

Peter Wendell är trafiklärare och företagare på Bilskola Fagerholm. Bild: YLE/Nicole Hjelt bilskola,körskola,peter wendell,trafikskola

Men också i Helsingfors finns det unga som vill ha körkort. Jessica Jäntti som går i Brändö gymnasium väntar ivrigt på att få körkort. Hon ska dela bil med sin tvillingsyster.

- Jag idrottar jättemycket, så jag behöver köra. Det är tungt att hela tiden använda kollektivtrafik, det är lättare att ta sig från ställe till ställe med bil när man har mycket att göra under dagarna. Därför vill jag få körkort genast när det är möjligt, säger Jäntti som spelar badminton.

I grevens tid lyckades SIF skrämma iväg Dickenspöket. Efter en stark andra halvlek lever kvartsfinalserien.

I söndags inleddes kvartsfinalserierna i handbollsslutspelet. Dicken tog en tvåmålsseger hemma mot SIF – lagets tredje raka vinst mot Sjundeålaget den här säsongen.

SIF var så illa tvunget att sätta punkt för problemen mot Dicken i match två för att skapa spänning i serien. Det lyckades man också med.

I kvällens andra möte stod det oavgjort i paus, men i den andra halvleken hittade SIF en växel till. Ian Martin hann pricka in fyra bollar efter paus (sex totalt för kvällen) innan han åkte ut.

SIF höll den ledningen hela vägen och vann till slut med 24–20. Nu lever kvartsfinalserien ordentligt. Inför söndagens tredje match står det 1–1.

Bra stämning i hallen

Sjundeå IF:s Gustav Svanbäck gav publiken beröm för den goda stämningen i Sjundeåhallen.

– Det kom mycket publik i dag och de gav oss ett bra stöd. Det här var en mycket viktig seger för oss.

Svanbäck sade att SIF tog lärdom av förlusten i första kvartsfinalen.

– Då sjabblade vi och stressade, nu höll vi oss lugna. Vi försvarade bra och skötte oss också framåt.

Han berömde också lagets målvakt Roni Léven.

Sjundeåmålvakt inget spöke

Dickens lagkapten Joacim Broman ville inte medge att Léven blivit ett svåröverlistat spöke för hans lag.

– Han fick inte grepp om oss, men visst var han duktig i dag. Vi måste skjuta bättre bara.

Broman tycker att början av andra kvartsfinalen var lika svår som den första.

– Vi är lite sega i början igen, precis som i förra matchen. Vi jobbar oss tillbaka, men startar andra halvleken dåligt. Då måste vi jaga och det blir för tungt i dag.

Bättre fokus i Britas

Han säger att Dicken måste ha bättre fokus i den tredjekvartsfinalen i Britas på söndag.

– Vi måste bli bättre på de grejer som vi gör.

Gustav Svanbäck tror att Sjundeå kan vinna i Britas.

– Jag tvivlar inte alls på det. Vi har ett duktigt och motiverat lag och vi kommer att komma med lite bättre självförtroende till den matchen, säger han.

GrIFK illa ute

I den andra kvartsfinalserien ser det mörkt ut för GrIFK. Grankullagänget föll i den första matchen – och lyckades tappa en rejäl ledning i kvällens möte.

GrIFK ledde med fyra bollar efter en halvlek. Sedan tappade man förmågan att göra mål.

Atlas gick ikapp och förbi samtidigt som GrIFK kastade bort sina lägen. Det tog nästan tretton minuter in i halvleken innan det första hemmamålet kom.

GrIFK reste sig inte ur den gropen och åkte på andra raka förlusten. Atlas kan avgöra kvartsfinalserien på lördag i Vanda.

Resultat:

SIF–Dicken 24–20 (12–12)
SIF: Ian Martin 6, Ardo Puna 5, Theo Westerlund 5, Jan Hagman 3, Gustav Svanbäck 3, Vincent Voutilainen 1, Taavi Tibar 1.
Dicken: Joacim Broman 7, Benny Broman 4, Anton Rémy 4, Max Granlund 3, Filip Söderlund 2.
1–1 i matcher.

GrIFK–Atlas 26–27 (17–13)
GrIFK: Sten Toomla 10, Erik Åkermarck 4, Fredrik Forss 4, Sami Silfver 3, Benjamin Olsson 1, Jonathan Berg 1, Wilhelm Hammarberg 1, Peik Sjöblom 1, Paavo Brummer 1.
Atlas: Sebastian Säkkinen 6, Tuomas Laitinen 4, Anthony Hellakoski 4, Kenneth Åstrand 3, Erkka Näntö 3, Klaus Sarin 2, Milos Maksimovic 2, Jani Kivinen 1, Heikki Laitinen 1, Nikko Kinos 1.
2–0 i matcher till Atlas.

Plundringsresan till Åbo gav resultat och nu har HIFK helt klart det mentala övertaget. Det tror Helsingforsmålvakten Kevin Lankinen som dessutom menar att TPS-stjärnorna verkar slitna.

Det hade radats upp idel hemmasegrar inför den femte kvartsfinalen i ishockeyligans hegemonikamp mellan TPS och HIFK.

Framför allt grundserietvåan TPS hade seglat iväg till två trygga segrar i Åbohallen tidigare i serien, och öppningsperioden i kväll gav inte orsak att vänta sig något annat heller denna gång.

TPS gick ifrån till 2-0 under de första dryga tio minuterna och allting talade för ännu en bekväm hemmatriumf. Men icke.

– Vi hade faktiskt inte den lättaste början, men vi tappade aldrig tron i nåt skede matchen, säger IFK-målvakten Kevin Lankinen till Yle Sporten efter dusten.

”Inget hände”

HIFK producerade sina fullträffar i två effektiva målklasar.

Juha Jääskä reducerade vid tiden 25.35, endast 71 sekunder efter Mika Partanens reducering. Sedan övertog IFK ledningen genom Joonas Rask ett par minuter in i den tredje perioden och 134 sekunder senare satte Juuso Puustinen in 2-4.

Luften gick praktiskt taget ur TPS, som dittills under mer eller mindre hela säsongen utstrålat självsäkerhet och stabilitet. Roope Hintz spikade slutsiffrorna 2-5 i tom bur. HIFK leder därmed matchserien med 3-2, fyra segrar krävs för avancemang.

Veteranprofiler som Henrik Tallinder och Tomi Kallio drar ett stort lass. Henrik Tallinder och Tomi Kallio, TPS, hösten 2016. Bild: Matti Raivio / All Over Press HC TPS (ishockey),Henrik Tallinder,Tomi Kallio

– Vi har så brett material att vi kan spela med fyra kedjor och sju backar om det behövs, och ingen känner sig det minsta trött. Jag tror det däremot känns lite mera i det andra omklädningsrummet, konstaterar Lankinen.

– De har spelat med färre killar och kanske saknade den där sista pushen. Vi spelade väldigt fiffigt och de skapade inte egentligen nånting i tredje perioden. Oftast kommer de hårt på slutet speciellt här i Åbo, men i dag hände inget.

Slitna stjärnor

TPS har drabbats av flera skador under vårens lopp och stöttepelare som Henrik Tallinder, Ilkka Heikkinen och Tomi Kallio slet över 20 minuter även i kväll.

– Den bredare truppen är en stor fördel, säger IFK-målskytten Puustinen. Man började märka av tröttheten hos motståndarens stjärnor, medan det kändes att vår maskin bara startade bättre och bättre ju längre matchen led.

– Det passar mycket bra för oss att spela långa förlängningar. Ju längre in i matchserien vi kommer, desto säkrare vänder det här åt oss, tror Puustinen.

Vändpunkten

I måndags avgjorde HIFK den fjärde kvartfinalen på hemmais i den andra förlängningsperioden, vid tiden 92.12. Det var direkt avgörande för hela serien, tror Lankinen som räddade 25 skott i kväll.

– Allt startade från förra matchen. Vi fick vänt den till vår fördel och har byggt vidare därifrån. Vi fick upp stämningen och bestämde oss för att vi i dag kommer hit en sista gång den här säsongen.

– Det var mentalt viktigt att vinna på måndagen, det skulle varit väldigt tufft att åka hit i ett 1-3-underläge. Det var vändpunkten i den här serien, menar Lankinen.

Hur knäckt börjar TPS ryggrad kännas?

– Nå, jag tror som sagt det börjar vända åt oss. Och väldigt viktigt att lyckas vinna här i Åbo, det har varit svårt hela säsongen – men då det behövs som mest levererar vi.

”Allting känns annorlunda”

HIFK målades upp som en mästarkandidat inför säsongen men hade en mycket tung grundserie som slutade med en nionde plats. I den första slutspelsomgången föll Kärpät – och nu har man TPS i gungning.

Spelet är fortfarande långt ifrån fulländat, till exempel har IFK spelat sju raka matcher utan mål i numerärt överläge, men Lankinen menar att någonting hänt sedan slutspelet tog vid.

– Allting känns annorlunda. Nu spelar vi en hockey som krävs för att vinna matcher. Vi försöker inte på några onödiga finesser utan spelar simpelt och alla gör precis det som behövs.

21-åriga Kevin Lankinen är solklar etta i HIFK för tillfället. Kevin Lankinen gratuleras för segern av lagkamrater, våren 2017. Bild: Lehtikuva Helsingfors IFK (ishockey),ishockey,Kevin Lankinen

– Känslan är väldigt fin just nu. Det är de här känslorna som är de bästa man kan få i hockeyn, så vi ska njuta av det här i kväll och sedan börja förbereda oss för fredagen. Då vill vi absolut visa vad vi kan framför hemmapubliken.

Du har fått axla ansvaret som klar förstamålvakt, hur mycket press känner du på dig själv?

– Ärligt sagt känner jag ingen press, svarar Lankinen. Jag har som helhet haft en bra säsong och skön känsla hela våren. Alla målvakter vill spela mycket och vinna matcher, så jag njuter väldigt mycket just nu.

HIFK har matchboll hemma på Nordenskiöldsgatan på fredag. Ifall TPS kvitterar följer en sjunde och direkt avgörande kamp i Åbo på lördag.

Börja driva pensionärernas intressen så får ni tiotusentals röster, lovar en pratglad pensionär som stannar upp för att prata med Piratpartiets kandidat Gweal Monykuany, uppvuxen i Esbo och med svenska som modersmål. Det här är en artikel i Svenska Yles valserie Fokus på partiet.

Pensionären som stannat upp inför Gweal ångar på.

- Alla partier är rädda för oss för vi är så många och vi blir fler. Dessutom har vi pensionspengar i pensionsfonder som ingen får röra, säger pensionären provokativt.

26-åriga Gweal säger att det är svårt att vara påläst i allt men att han förstår.

- Riksdagen har fattat många sparbeslut på sistone, allt i den ekonomiska tillväxtens namn, kontrar han.

- Just det, instämmer pensionären, Varför kan vi inte nöja oss med det vi har, rikedom för inte med sig lycka, säger han med eftertryck. Lycka till, vinkar han och tar emot Piratpartiets valbroschyr innan han hastar vidare.

Däremellan har Gweal berättat om att Piratpartiet understöder medborgarinkomsten. Han säger också att han förstår att de äldre är frustrerade, de har ju jobbat i årtionden inför pensionen och nu skär riksdagen i pensionerna.

Siktar på platser i Helsingfors

I sina samtal med de förbipasserande är Gweal optimistisk. Han tror på en till två platser i Helsingforsfullmäktige för Piratpartiet.

- Jag ser ett uppsving av intresse för politik bland mina vänner, flera ställer upp i valet för olika partier och vi pratar mycket om politik och val nu jämfört med valet 2012.

Det kan enligt honom bero på att politiken har blivit ganska kontroversiell med Sannfinländarna som näst största parti. Regeringen har gjort stora nedskärningar för de studerande och inom socialskyddet.

- Nu förstår folk att de genom att rösta, ställa upp i valet eller jobba politiskt kan påverka vart vi är på väg, funderar han.

När Gweal får frågan om att beskriva sina tre viktigaste sakfrågor i valet blir svaret:

- Jämställdhet, information - det är viktigt att väljarna får rätt sorts information - och gemenskap. Det är viktigt att kunna jobba för en bättre kommun tillsammans.

Han beskriver sin egen bakgrund:

Född i Esbo 1991, pappan är från Sydsudan, mamman är finlandssvensk. Han har fått en mångkulturell uppfostran.

- Jag har varit omgiven av olika sorts människor och hört många olika språk. Gweal talar svenska, finska, engelska, franska och nuer, sin pappas språk.

Han drömmer om en mångkulturell stad och ett Finland som karakteriseras av mångfald.

Föreningsliv är något han brinner för.

- Jag är med i en studentorganisation som ordnar praktikplatser och frivilligarbete utomlands. I Flyktinghjälpen har jag engagerat mig i finska för invandrare och dessutom är jag aktiv i VVA(Vailla vakinaista asuntoa).

Öppen information, värdeliberalism och mångkultur är viktigt för Gweal Gweal Monykuany ställer upp för piratpartiet i kommunalvalet 2017. Bild: Yle/Anna Savonius gweal monykuany,Kommunalvalet 2017,Piratpartiet

De stora partierna är värdelösa.― ung tjej på Narinken.

En annan potentiell väljare som Gweal möter är trött och besviken på de stora partierna, de är bara sk_t, säger hon.

- Piraterna har idealen kvar, säger hon, jag brukar proteströsta. De små partierna är inte helt korrumperade än.

Gweal är inte förvånad över hennes kommentarer.

- Det första en kompis sade var att han kommer att rösta på mig för han vill proteströsta genom att rösta på Piraterna.

Det finns alltid något bakom proteströsterna, poängterar han. Folk tänker kanske att de stora partierna är korrumperade - eller att de som varit i riksdagen eller kommunfullmäktige förut inte har hållit vad de har lovat och därför inte förtjänar deras röst.

Vi får se hur piraterna kan leva upp till det här. Folk vill ha något nytt och gillar närdemokrati och öppenhet som vi står för, summerar Gweal.

Mycket är lätt för mig som vit västerländsk man med alla kort på fickan. Så är det inte för alla.― Oskar Yrjölä, kandiderar för Feministpartiet.

Flashmob med rosa stolar samlar en handfull kandidater för Feministiska partiet utanför stadshuset i Helsingfors.

23-åriga Vilma Virtanen är grön feminist och musikstuderande. Oskar Yrjölä är 26 år, politices kandidat och studerar på magisternivå som bäst. Båda ställer upp i Helsingfors.

- Jag är en ung feminist som tror på demokrati. Det räcker, säger Oskar.

Hans deviser i valet är jämställdhet, antirasism och deltagande medan Vilma förutom antirasism lyfter fram (anti)ableism (diskriminering och fördomar mot personer med funktionsnedsättning) och antihomotransfobi.

- Jag är också en ung feminist, som tror att vi kunde få alla kommuninvånare med i samhället och beslutsfattandet, det händer inte just nu, konstaterar Vilma.

Apropå sitt partival tycker hon att det kändes fräscht med ett nytt och ett självständigt parti.

Oskar Yrjölä och Vilma Virtanen kandiderar för Feministerna. Oskar Yrjölä och Vilma Virtanen ställer upp för feministerna i kommunalvalet 2017. Bild: Yle/Anna Savonius Feministiska partiet rf,Kommunalvalet 2017,oskar yrjölä,vilma virtanen

- Jag följde med när Feministiska partiet grundades och det kändes som ett mänskligt sådant. Feminism för mig handlar om jämlikhet. Det finns strukturer i samhället som normaliserar vissa kategorier av människor. Det kan vara fråga om kön, etnicitet eller bakgrund.

Oskar framhåller att det är lätt för honom som vit man, högutbildad, med alla kort "i sin ficka". Alla har inte samma möjlighet och det borde vi ta tag i.

Vilma är inne på samma linje. Det finns könsroller i samhället i dag och trots att jag inte har makten så är jag är vit, inte handikappad och västerländsk.

- Systemet gynnar mig och det borde man tala om mera, strukturerna borde ses över. Det handlar om jämlikhet, inte bara kvinnors rättigheter. Vi kämpar för kvinnors rättigheter men bredare än så, mot rasism och för flera olika grupper i samhället.

Det är ett bra parti och vi skulle gärna rösta på er men då går en röst förlorad för De gröna.― Oskar Yrjölä

Båda bedömer att det är realistiskt att få in några kandidater i fullmäktige i Helsingfors. Kommentarer de har fått handlar dels om att en röst för feministerna är en röst mindre för De gröna.

- Man har målat upp en bild om att vi har ett val mellan Samlingspartiet och Gröna i Helsingfors.

Oskar påminner ändå om att varje röst räknas.

- En röst för oss är inte en röst bort från De gröna.

Rosa kort för ut det nya partiets budskap i valet 2017. Feministiska partiets logo inför valet 2017. Bild: Yle/Anna Savonius Feministiska partiet rf,Kommunalvalet 2017

Vilma säger att några tusen röster kan räcka för att få in en kandidat.

- Vi värdesätter varje röst högt.

Unga är visst intresserade av politik, betonar båda kandidater. Det rapporterade även Statens ungdomsråd nyligen.

- Sättet hur man bedriver politik borde ändras, betonar Oskar. Jag har skrivit en del av vårt valprogram och där nämns olika former av deltagande. Budgetering och stadsplanering där unga också får vara med är viktigt.

Vilma tycker också att de unga måste göras mer delaktiga. De unga utgör en stor del av dem som använder den kommunala servicen.

- Ge utrymme för unga i politiken. Lär ut mera om delaktighet i skolan. Vad betyder det att ta del av ett demokratiskt samhälle, sådant borde skolan ta upp, summerar Oskar.

Hur ser kartan med alla småpartier ut? Rikhard Husu har listat dem här!

En sannfinländsk kandidat i Esbo dömdes i januari för misshandel efter att ha tagit stryptag på sin sambo. En kandidat på Paavo Väyrynens lista "Terve Helsinki" dömdes i fjol för sex olika trafikbrott medan en piratpartist i Helsingfors dömts för användning av amfetamin. Få kandidater har berättat om sin färska dom för partiet.

Yle Huvudstadsregionens granskning visar att flera kandidater som ställer upp i kommunalvalet i Esbo, Helsingfors och Vanda rätt nyligen har fått en dom. I granskningen ingår åtal som har väckts i tingsrätterna i Esbo, i Helsingfors och i Vanda i december 2015, under 2016 och i januari 2017 och om åtalet har lett till en fällande dom och domen har vunnit laga kraft. Sammanlagt gäller det här för åtta kommunalvalskandidater.

Granskningen visar att flera Sannfinländare har färska domar, två kandidater i Helsingfors och en i Esbo. Yle Huvudstadsregionen berättade redan tidigare om en sannfinländsk kandidat i Esbo som dömts för flera bedrägerier där han olovligt kommit över sociala stöd.

Nu visar det sig att en annan sannfinländsk kandidat i Esbo har en dom från början av det här året. Mannen dömdes för betalningsmedelsbedrägeri och misshandel till 40 dagars fängelse som omvandlades till 40 timmar samhällstjänst.

Han hade åtta gånger utan sambons lov lyft pengar från hennes bankkonto och använt hennes bankkort. Dessutom hade han försökt strypa henne när hon förde detta på tal. Brotten skedde våren 2015. Han har dessutom i februari 2015 dömts till villkorligt fängelse för andra brott.

"Han hade inte godkänts, jag har nolltolerans för kvinnomisshandel"

Sannfinländarnas ordförande i Esbo, Maija Saimalahti, kände inte till mannens dom när han godkändes som kandidat.

– Han har inte informerat om det. Jag fick reda på det förra veckan, men han borde ha informerat om det själv. Om vi hade känt till det här hade han inte fått ställa upp för oss. Som kvinna har jag nolltolerans för kvinnomisshandel, säger Saimalahti.

Av de sannfinländska kandidaterna i Helsingfors har två fått en dom under fjolåret. En för rattfylleri och en annan för att ha odlat cannabis och för innehav av marijuana. Båda dömdes till dagsböter.

Om vi hade känt till det här hade han inte fått ställa upp för oss. Som kvinna har jag nolltolerans för kvinnomisshandel.― Maija Saimalahti, ordförande för Sannf i Esbo

Helsingforskretsens ordförande Markku Saarikangas har inte känt till domarna.

– Vi har frågat varje kandidat om de har dömts för något och försökt undersöka deras bakgrund så bra vi kan.

Hade de här domarna för rattfylleri och narkotikabrott varit hinder för att ställa upp för Sannfinländarna?

– Om vi hade vetat om det så jo. Det är så färska domar.

Er granskning av kandidater har med andra ord inte varit särskilt bra?

– Vi har gjort massor bakgrundskontroller, men det finns inget lätt register att gå igenom. Vi litar på människor om de säger att de inte har dömts.

En av Sannfinländarnas kandidater i Helsingfors dömdes i fjol för cannabisodling och innehav av marijuana. Arkivbild. Händer på person som hanterar cannabis. Bild: Yle cannabis,Drog,narkotika

Personer med bakgrund i mc-gäng försökte ställa upp för Sannf

Saarikangas avslöjar att personer med bakgrund i motorcykelgäng har försökt ställa upp för Sannfinländarna i Helsingfors men att de har fått nej.

– Det fanns personer med bakgrund i motorcykelgäng som ville komma med i kommunalpolitiken, men vi sade att de inte får ställa upp för Sannfinländarna, säger Saarikangas.

En kandidat som ställer upp på Paavo Väyrynens "Terve Helsinki"-lista har dömts för sex olika trafikbrott under 2016, bland annat grovt rattfylleri, förande av fortskaffningsmedel utan behörighet och äventyrande av trafiksäkerheten. Blåstestet visade att han överskred gränsen för grovt rattfylleri med det dubbla. Gränsen ligger på 1,2 promille. Brotten skedde under hösten och vintern 2015. Han dömdes till tre månaders villkorligt fängelse och dagsböter på nästan 600 euro.

"Terve Helsinki"-rörelsen ställer upp på Kristdemokraternas lista i Helsingfors. KD:s Helsingforskrets hänvisar till partiets partisekreterare för en kommentar. Partisekreterare Asmo Maanselkä säger att partiet inte har haft möjlighet att ta fram alla kandidaters brottsregister.

– Vi tror på att kandidaterna har ett gott rykte men bland våra kandidater finns människor med olika bakgrund, speciellt på Terve Helsinki -listan, som vi inte har kunnat granska, säger Maanselkä.

Är en färsk dom ett hinder för att ställa upp för er?

– Vi bör fundera över varje situation skilt för sig. Men vi hoppas att personer som ställer upp har en fläckfri bakgrund.

Av Kristdemokraternas egna kandidater har en person som ställer upp för partiet i Esbo en färsk dom. Han dömdes i februari för läkemedelsbrott till dagsböter.

En kandidat för De gröna i Vanda dömdes för rattfylleri i fjol. Partiet har varit medveten om domen när han godkändes som kandidat. De grönas ballonger. Bild: Yle ballonger,De gröna,Gröna,Kommunalval,partier

Gröna om dömd kandidat: Vi tror på en andra chans

De gröna i Vanda ställer upp en kandidat som i fjol fick böter för rattfylleri och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet. Han säger att han har berättat för lokalavdelningen om domen, vilket bekräftas av ordförande Eve Rämö.

– Kandidaten har berättat om det här för oss och har ångrat det. Han har visat att han trots det är värd förtroende. Vi tror på en andra chans, säger Rämö.

Kandidaten har berättat om det här för oss och har ångrat det. Han har visat att han trots det är värd förtroende.― Eve Rämö, ordförande för De gröna i Vanda

Framkom det då när ni intervjuade potentiella kandidater något som gjorde att en kandidat förbjöds att ställa upp för er?

– En av dem vi intervjuade utreddes för brott, vilket han berättade om och därför kunde han inte kandidera för oss, säger Eve Rämö, ordförande för De gröna i Vanda.

FKP: Narkotikabrott sannolikt inte hinder för kandidatur

Bland de mindre partierna finns också dömda kandidater. Finlands kommunistiska parti (FKP) ställer upp en kandidat som i början av mars i år dömts för straffbart bruk av narkotika. Han har försökt köpa marijuana på allmän plats, men köpet avbröts av polis. Mannen dömdes till några dagsböter. Ordförande för partiets Helsingforskrets, Heikki Ketoharju, säger att domen inte har varit känd men att den inte heller utgör ett hinder för att mannen kandiderar för FKP.

– Sannolikt hade det inte varit ett hinder, säger Ketoharju.

Också Piratpartiet i Helsingfors ställer upp en kandidat som har dömts för narkotikabrott. Mannen dömdes i november i fjol till dagsböter för rattfylleri och för straffbart bruk av narkotika. Han hade använt amfetamin och metamfetamin.

I en räddningsövning med Helsingfors stads räddningsverk kom det fram att allt inte fungerar som det ska när det kommer till nödsituationer där personer med funktionsnedsättnigar är med. Mutual Trust är ett projekt vars syfte är att se till att allt går smidigt i ett nödläge. Ansvaret ligger inte bara på räddningspersonalen.

Under tre år ska räddningsmyndigheter, handikapporganisationer och rederier som deltar i Mutual Trust utforska hur säkerheten sköts i olika nödlägen. Projektet administreras av Finlands Svenska Handikappförbund och pågår i tre år.

- Våra brandmän är jätteduktiga och lugna och de kan sin sak. Men till exempel om en person med nedsatt hörsel blir tilltalad bakifrån av en brandman med syrgasmask över ansiktet kan det bli problem, säger Saarinen.

Det kan vara svårt att uppfatta vad en brandman säger bakom syrgasmasken. Brandmän släcker takbrand. Bild: Yle/Hanna Othman brand i östermalm,brand- och räddningsarbete,östra nylands räddningsverk

Ansvaret ligger hos bägge parter

- Man måste minnas att ansvaret inte bara ligger hos räddningspersonalen. Det gäller för var och en att se till att man har kontroll över sin egen situation, och det jobbar vi också med inom det här projektet. Har du mediciner du behöver få med dig kvickt under en nödsituation, se då till att ha dem alla på samma plats så att de är lättillgängliga, säger Saarinen.

Meddela rederiet om du har specialbehov. Man går i hyttkorridor på kryssningsfartyg Bild: Yle/ Eila Haikairen hyttkorridor,kryssningar,kryssningsfartyg

Rederierna är med

Förutom olika intresseorganisationer och räddningstjänsterna är också rederierna med i Mutual Trust.

- Kring tolv miljoner passagerare reser årligen från Helsingfors hamn och tio till femton procent av befolkningen har någon form av funktionshinder, berättar Saarinen.

Nödropet i fartygets högtalare är ett exempel på information som inte når alla.

- Personer som hör dåligt, eller inte alls, blir utan den informationen. Därför är det viktigt att de här personerna meddelar rederiet redan vid bokningen om sin situation. Då vet personalen vilka hytter det handlar om och kan kolla att de tagit del av nödropet, säger Saarinen.

30.3.2017 kl 17:50 rättades siffran tolv till femton.

Sebastian Aarnio fortsätter inte som tränare för Grankulla IFK:s handbollsdamer. GrIFK slogs ut i kvartsfinal mot Sjundeå IF.

GrIFK meddelar att man i samråd med tränaren Aarnio beslutat att avsluta samarbetet. Aarnios andra säsong vid rodret slutade med respass efter klara siffror i båda kvartsfinalmötena med Sjundeå IF.

I grundserien slutade laget precis som förra säsongen sjua, men denna gång lyckades IFK passera ett lag (BK-46) i det nedre slutspelet och säkra en plats i kvartsfinal.

GrIFK skriver i ett pressmeddelande att det unga laget tagit flera steg i rätt riktning under Aarnios ledning, och att målsättningen fortfarande är att bygga upp ett starkt och framgångsrikt lag på högsta serienivå.

– GrIFK:s damlag kom tillbaka till FM-serien för två år sedan och den då definierade strategin är fortfarande klar och tydlig – damlaget i Grani består främst av egna spelare och juniorer.

Våren är här, precis som fotbollssäsongen, och det innebär att det igen har blivit dags för Yle Sportens populära tippningstävling #ligatipset2017. Tävlingens ambassadör, juniorlandslagsmannen och Baselproffset Sergei Eremenko, bidrar med priset till vinnaren.

Ligatipsets regler är enkla. Tävlingen är också i sig väldigt enkel, men ruskigt långdragen. För den som saknar tålamod är det en grym utmaning att vänta till slutet på oktober för att få veta resultaten, men däri ligger också formatets charm.

Deltagarna placerar lagen i fotbollsligan i ordningsföljd på platserna 1-12 i tabellen nedan och lämnar in sina bidrag i tid, senast fem minuter före avspark i säsongens första match.

Vem tar hem spelet? Veikkausliiga-pokalen och tränarkåren 2017 - vem tar hem bucklan? fotboll,Tipsligan

Deadline är således onsdagen den 5 april klockan 18.25 – klockan 18.30 kör säsongens första match mellan HJK och VPS i gång i Helsingfors och samma dag spelas ytterligare en match (SJK - FC Lahti, kl. 19.30).

I slutet av säsongen, när omgång nummer 33 är avslutad, är det sen igen dags att kasta ett getöga på tabellen och se vem som är säsongens fotbollsorakel.

Sergei Eremenko håller i årets pris. Sergei Eremenko är ambassadör för #ligatipset2017. Bild: Yle #ligatipset2017,FC Basel,ligatipset,Sergei Eremenko

Vinnaren får, förutom ära och berömmelse, även en signerad FC Basel-spelskjorta av Sergei Eremenko som pris.

#ligatipset2017 - The Reglerna

• rätt lag på rätt plats i tabellen ger en poäng, maxresultatet är således 12 poäng.
• vid lika många poäng avgörs dödläget med att börja räkna från plats ett och neråt: rätt tippade lag högre upp i tabellen är mer värda.
• om två deltagare har sex lag på rätt plats i tabellen, men deltagare A har träffat mästaren rätt i motsats till deltagare B vars första rätt var bronslaget, så vinner deltagare A.
• Ifall två deltagare landar på samma poäng och har alla lag på samma plats rätt avgörs vinnaren i tävlingen via lottdragning på Yle Sportens redaktion.

Lämna in din rad via formuläret nedan och anmäl dina kontaktuppgifter. Deadline är onsdagen den 5 april klockan 18.25

Flytta lagen uppåt och nedåt i tabellen med pilarna tills du är nöjd med din rad.

Vinnare i ligatipset 2012-2016

2012: Tomas Antus (Åbo) - bokpris
2013: Oskari Karppinen (Åbo) - ambassadör Tim Sparv
2014: Mathias Vironen (Vasa) - ambassadör Kasper Hämäläinen
2015: Lennart Holmström (Åland) - ambassadör Sebastian Strandvall
2016: Aarre Hietanen (Kolari) - ambassadör Rasmus Schüller

Helsingforspolisen har publicerat en video på mannen som misstänks ha tänt på de asylsökandes tält på Järnvägstorget. Tältet började brinna på efternatten den 24 mars.

Den misstänkte kom cyklande längs med Östra Teatergränden klockan 04.27. Han cyklade bakom isparken till de asylsökandes tält. Han misstänks ha tänt på tältet. Kvar på platsen blev en blå dunk. Den misstänkte cyklade sedan bort längs med Västra Teatergränden till Kajsaniemiparken.

Den misstänkte var klädd i mörka kläder, skorna var vita. På ryggen hade mannen en ryggsäck, som verkade full på vägen till Järnvägstorget och fladdrade tom och öppen på vägen bort. Brottsrubriceringen är sabotage.

Polisen vill gärna veta om någon sett mannen tanka bensin i dunken under kvällen eller natten. Det går att ringa till polisens tipstelefon 029 547 5433 eller skicka tips per e-post.

Läs mera:

Någon tuttade på de asylsökandes tält på Järnvägstorget

Halv fem på fredag morgon började ett tält i de asylsökandes demonstration på Järnvägstorget i Helsingfors brinna. Personer som var på plats berättar att de såg en gärningsman fly på cykel. Yle Huvudstadsregionen har pratat med ögonvittnen.

Klockan tolv på fredag samlas taxichaufförer med sina bilar på Senatstorget i Helsingfors för att protestera mot regeringens trafikreform.

- I Finland närmar vi oss den svenska taximodellen som ingen vill ha. Varför satsar vi på den modellen. Att vara en ärlig taxiföretagare som betalar alla skatter kommer att vara svårt, säger taxiföretagare Teemu Niemelä som är en av organisatörerna.

Taxiföretagare från Helsingfors ordnar demonstrationen. Enligt Niemelä får de inofficiellt stöd av Helsingfors taxiförbund.

I en intervju i tidningen Iltasanomat säger ordförande Jari Lemmetyinen att Finlands taxiförbund inte står bakom demonstrationen.

Taxiföretagarna kör från Senatstorget till Riksdagshuset

Taxiföretagare Teemu Niemelä kunde på torsdag kväll inte säga hur många bilar som deltar i demonstrationen, men det blir troligen ett hundratal.

Bilarna samlas på Senatstorget klockan 12 på fredag, och kör sedan längs Norra Esplanden til Riksdagshuset och därifrån längs med Mannerheimvägen och Södra Esplanaden till Salutroget.

Kommissarie Juha Piippo säger att polisen kommer att vara på plats. Enligt de uppgifter som kommit till Helsingforspolisen kommer demonstrationen att gå fredligt till.

Läs mera:

Prisregleringen avskaffas i taxitrafiken

Regeringen har nått en kompromiss om den planerade transportreformen. Taxitrafiken förblir licensbelagd, men prisregleringen avskaffas och det sätts inget tak på hur många taxilicenser det får finnas. Reformen träder i kraft sommaren 2018.

Kandidaterna i huvudstadsregionen anser att gruppstorlerkarna i skolorna redan nu äventyrar inlärningen. Städernas bildningsdirektörer säger att undervisningsgrupperna är lämpligt stora i de svenska skolorna.

Kommunalvalskandidater i huvudstadsregionen anser att gruppstorlerkarna i skolorna redan nu äventyrar inlärningen. Det här visar svaren i Yles valkompass där ett av påståendena är att undervisningsgrupperna är så stora att inlärningen äventyras.

Till exempel i Helsingfors är majoriteten av kandidaterna för samtliga partier helt eller delvis av den åsikten. I stora drag tycker mellan 60 och 90 procent av kandidaterna för de olika partierna att gruppstorlekarna är för stora. Det här gäller i Helsingfors, Esbo, Vanda och Kyrkslätt. Minst är oron i Grankulla.

Statistik från de olika städerna pekar ändå på att gruppstorlekarna i grundskolorna under de senaste åren har hållits på en ganska stabil nivå, med 18 till 21 elever per klass.

Helsingfors svenska skolor har små grupper

I regionens svenska skolor är undervisnignsgruppernas storlek inte ett problem. Det säger direktörerna för de svenska bildningstjänsterna i Esbo, Helsingfors och Vanda.

- Enligt det senaste medeltalet har vi haft cirka 17 elever i åk 7-9 vilket är väldigt lite i nationell jämförelse, säger Niclas Grönholm som är svensk linjedirektör i Helsingfors.

I Helsingfors svenska skolor är det stora skillnader på undervisnignsgruppernas storlek i årskurserna 1-6. Medeltalet ligger på 18-20 elever. Storleken på grupperna varierar mycket i dagens skolor enligt Grönholm, det här på grund av nya pedagogiska arbetssätt och inlärningmiljöer.

Påståendet i Yle valkompass om att gruppstorlekarna i skolorna äventyrer inlärningen som en stor del av kandidaterna håller med, får inte medhåll av Grönholm.

- Resurserna har inte nämnvärt ändrat i Helsingfors grundskolor så till den del stämmer uppgifterna inte. Medeltalet ligger lite högre på årskurserna 1-6 men cirka 18-20 elever är medeltalet i våra lågstadieskolor. 18-20 elever anses för övrigt vara väldigt bra gruppstorlek. Påståendet i sig är felaktigt om man tänker på gruppstorleken. I historiskt perspektiv ligger vi också på väldigt låg nivå, säger Niclas Grönholm, svensk linjedirektör i Helsingfors.

Vanda och Esbo svenska skolor har grupper på 18 till 20 elever i medeltal

Medeltalet för gruppstorlekarna i Vandas svenskspråkiga skolor i årskurserna 1-6 är just nu 20,2 elever. Enligt Berndt- Johan Lindström, direktör för det svenskspråkiga resultatområdet, har medeltalet för gruppstorleken varierat mellan 19 och 21 de senaste åren.

- Årskullarna sågar fram och tillbaka varje år. Vi får till eller förlorar mellan 15-20 elever årligen, och det kan kan ske på lite olika håll i staden, så trender går inte att urskilja. Snarare stiger eller sjunker gruppstorleken varje år oregelbundet, säger Lindström.

I Esbo har medeltalet på gruppstorlekarna i årskurserna 1-2 gått neråt de senaste fem åren, från 19 elever till 18. I årskurserna 3-6 har medeltalet däremot gått uppåt, från 18 under året 2012-2013 till 21 elever per grupp skolåret 2015-2016.

I Esbo svenska grundskolor är medeltalet på gruppernas storlek minst i årskurserna 7-9, år 2015-2016 var det 17 elever per grupp och medeltalet har minskat under de senaste fem åren.

Flera stora mediehus i Norge och Sverige har valt att skippa aprilskämten. Samma trend finns på olika håll i Svenskfinland. En orsak som nämns är att man vill ta ställning mot falska nyheter.

Nej, det här är inget aprilskämt. Aprilskämten blir färre i de nordiska medierna. Åtminstone tillfälligt.

Svenska Yles nyhetsredaktion låter bli att skämta den första april. Orsaken till det här är att aprilskämten kan tära på trovärdigheten för nyhetsrapporteringen. Andra redaktioner inom Svenska Yle har däremot haft som tradition att driva med publiken den första april.

Enligt NRK skippar många norska tidningar aprilskämten, och den svenska tidningen Journalisten rapporterar att flera medier i Sverige inte vill skämta.

Det är utvecklingen på mediefältet som är orsaken.

I takt med att det blir allt vanligare med falska nyheter som sprids i rask takt på nätet, anser de nordiska medierna att de inte vill understöda bluffandet. Inte ens på första april.

Människor jagar aprilskämt

En av de många svenska tidningarna som slopar aprilskämtet i år är Västerbottens-Kuriren. Detta trots att tidningen står för ett av Sveriges mest uppskattade aprilskämt genom tiderna, där en och samma man figurerade som far i fyra olika babyannonser samma dag.

Chefredaktör Ingvar Näslund säger att tidningen i år i stället vill upplysa läsarna om skillnaden mellan falska och seriösa nyheter.

- Vi ser det som ett lämpligt tillfälle att sätta fokus på det problem vi har med falska nyheter och uppgifter som sprids i medier som utger sig för att vara seriösa medier.

Det här är den brittiska brödtillverkaren Warburtons aprilskämt år 2014. Den verkliga skyskrapan i mitten kallas "gurkan", och Warburtons skämt gick ut på att två skyskrapor formade som brödskivor skulle byggas runt gurkan. Bild av brödtillverkaren Warburtons aprilskämt år 2014. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press aprilskämt

Västerbottens-Kuriren har redan tidigare skrivit om falska nyheter. På första april skriver de alltså ännu en gång.

- Vi vet ju att en sådan här dag jagar alla människor en artikel som inte är äkta i de svenska tidningarna. I Västerbottens-Kuriren kommer man inte att hitta någon sådan i år, eftersom vi anser att vi hellre fokusera på det stora problemet.

Enligt Näslund ligger fokus både på den ökade frekvensen av falska nyheter, men också nyheter som makthavare vill kalla falska nyheter men som i själva verket är obekväma nyheter.

- Falska nyheter eller fake news har blivit ett ganska vitt begrepp, men allt det som kallas falska nyheter är inte det.

Det är ännu oklart hur det går med traditionen med aprilskämt, det kan hända att de är tillbaka redan nästa år. Tiden får utvisa.

Det ska tilläggas att det förmodligen fortfarande finns svenska medier som aprilskämtar.

Trump-eran påverkar aprilskämten

Inom tidningsbranschen i Svenskfinland går åsikterna isär.

Hufvudstadsbladet har publicerat en text där tidningen har valt den svenska modellen, det vill säga första april utnyttjas för att informera om falska nyheter.

- I år har vi inget aprilskämt i HBL för att markera att vi lever i Trump-tider, där falska nyheter och så kallade alternativa fakta allt mer dominerar nyhetsrapporteringen. Skrattet fastnar ju i halsen när alla dagar börjar kännas som första april, säger chefredaktör Susanna Ilmoni.

Man kan fira första april på flera olika sätt. Den här bilden är från en första april-parad i S:t Petersburg. Parad i Sankt Petersburg den första april 2014. Bild: Anna Volkova / Pacific Press / Barcroft India/ All Over Press festivaler,första april,parad,Saint Petersburg

Åbo Underrättelsers chefredaktör Pär Landor ser lite annorlunda på problematiken. Han anser inte att aprilskämt och falska nyheter ska kopplas ihop.

- Jag tycker man ska ta två, tre eller fyra steg bakåt innan man drar slutsatser i sådana här saker. Vi journalister har en tendens att flippa ut och se kopplingar till allt möjligt.

Landor nämner exempel som falska nyheter i koppling till Trump-administrationen i USA och de påtryckningar som Juha Sipilä anklagas för att ha utövat mot Yles finska nyhetsredaktion, men han anser att de inte ska blandas in i diskussionen om aprilskämtets vara eller icke vara.

- Var finns den logiska kopplingen mellan ett aprilskämt och de här djupa resonemangen om falska nyheter? Jag ser inte det här, säger Landor.

Susanna Ilmoni håller med om att skämten är viktiga och hon vill understryka att HBL:s beslut att lämna bort aprilskämtet inte gäller all evighet.

- Jag tror det här är en markering vi gör i år och så kanske vi hittar på något bus igen nästa år, säger Ilmoni.

Webbskämt gör det knepigt för Yle

Även Svenska Yle deltar i kampen mot falska nyheter och alternativa fakta i och med det nya programmet Bluffresan som råkar ha premiär den första april.

Svenska Yles nyhetsredaktion väljer att inte publicera några aprilskämt.

- Inom nyhetsgenren har vi, så länge jag kommer ihåg, inte haft aprilskämt. Humor, ironi och parodi är så svåra genrer att det finns en stor risk att det blir fel, säger Marit af Björkesten, chef för Svenska Yle.

af Björkesten konstaterar ändå att det många gånger funnits aprilskämt som publicerats av andra redaktioner än nyhetsredaktionen, vilket kan leda till förvirring.

- Det var enklare förr när allt publicerades skilt från varandra på olika plattformar. Men i dag när allt publiceras på webben måste vi vara jätteförsiktiga för att det inte ska blandas ihop.

Det är klart att det även för Svenska Yle gäller att ta ställning mot falska nyheter, vilket är en av orsakerna till att nyhetsredaktionen inte publicerar aprilskämt.

Polisernas arbetssituation i Västnyland är alarmerande. Vi har redan gått över smärtgränsen och många lämnar nu Västra Nylands polisinrättning, säger en Raseborgspolis.

Åtminstone sex fältpoliser i Raseborg har sökt sig bort den senaste tiden. Samtidigt har runt 50 poliser lämnat sina jobb i Esbo bara under det senaste året.

Sparåtgärderna påverkar polisernas välmående och Västra Nylands polisinrättning är inte längre en bra arbetsplats

- Det far bort flera poliser än det kommer hit. Sparåtgärderna påverkar polisernas välmående och Västra Nylands polisinrättning är inte längre en bra arbetsplats.

Smärtgränsen har överskridits

Janne Niiniharju är djupt oroad över polisernas arbetssituation i Västnyland. Ända sedan år 2005 har han tänkt att situationen inte kan bli sämre. Och varje år har det kommit nya sparkrav.

Ett trettiotal poliser jobbar på ordningssidan i Raseborg. Polisens närvaro var en av faktorerna att regattan hölls lugn. Bild: YLE/Gustaf Westerholm hangö,polis,polisbil,poliser,regatta,regattasvansen,västnyland

Smärtgränsen är redan nådd och arbetsbördan börjar bli ohållbar, säger han.

Det kan komma en dag när polisen inte längre kan göra sitt jobb.

Polischefens händer är bundna

I höstas skickade Niiniharju tillsammans med fackliga representanter från Lojo- och Esbopolisen ett öppet brev till Jari Liukku, som är chef för Västra Nylands polisinrättning. Där beskriver de den ohållbara situationen och konstaterar att det enda som hjälper är mera resurser.

- Polischefen tog emot brevet och ansåg att innehållet var viktigt. Men han kan inte göra något om han inte får mera pengar, säger Niiniharju.

Jari Liukku är chef för Västra Nylands polisinrättning. Han behöver mera pengar för att kunna göra något åt situationen. Jari Liukku är polischef i Västra nylands polisinrättning. Bild: Yle/ Bubi Asplund Ekenäs,jari liukku,liukku jari,polis,polischef,raseborg,västnyland,västra nylands polisinrättning

Borde privata sektorn ta över?

För en dryg vecka sedan var Janne Niiniharju också med och uppvaktade inrikesminister Paula Risikko (Saml) med samma ärende. Men inte heller där fick de några konkreta löften om förbättring.

- Om vi vill göra något så måste det göras nu och inte efter några budgetförhandlingar. Minister Risikko lovade att titta på saken. Hon sade också att hon hade fått samma sak till kännedom från många andra platser i Finland.

Inrikesminister Paula Risikko gav inga konkreta löften under polisernas uppvaktning. Paula Risikko Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Paula Risikko

Janne Niiniharju har inte stora förhoppningar om att situationen förändras till det bättre inom en snar framtid. Främst hoppas han att det inte sker några större incidenter som exponerar polisens svaga situation.

- Någon på ministeriet måste bestämma vad som ska göras. Ska polisen få mera pengar eller ska vi ge polisens arbete till privatsektorn som till exempel Securitas, frågar sig Niiniharju som samtidigt drar paralleller till den aktuella vårdreformen där privata aktörer får mera plats.

Raseborgspoliserna är trötta

Maria Sainio är fältpersonalchef vid Raseborgs polisinrättning och hon känner delvis igen Janne Niiniharjus beskrivning av situationen.

- Visst är det så att poliserna är trötta. Riksdagsledamöterna borde tänka på att polisen behöver mera pengar.

Själv har Sainio bara jobbat vid Raseborgspolisen i ett års tid. Men på sina kollegor har hon förstått att poliserna inte mår lika bra som förr.

- Situationen har blivit sämre. Vad det kan leda till vill jag inte spekulera i. Men det kan hända att man får vänta längre på polisen än tidigare.

Fältchefsområdena slås samman

De ständiga sparkraven har lett till otaliga organisationsförändringar inom polisväsendet. Det har i sin tur lett till att poliserna belastas ännu mer, konstaterar ordförandena för fackföreningarna inom Västra Nylands polisinrättning.

En av dessa organisationsförändringar träder i kraft inom Västra Nylands polisinrättning på måndag (3.4) då Raseborgs och Lojos fältchefsområden slås ihop.

Fältcehfsområdena i Raseborg och Lojo slås ihop och blir ett. Efter en trafikolycka på en regnig väg med en bro som går över. Poliser och räddningsmanskap i gula västar på plats. Containrar ligger på vägen under bron. Bild: Yle/ Pia Santonen bro,container,Ekenäs,formanshagen,långtradare,polis,raseborg,regn,riksväg 25,räddningsverket,trafikolycka,västnyland

Totalt jobbar det runt 30 poliser på ordningssidan i Raseborg och runt 40 i Lojo.

Raseborg och Lojo delar på patrullerna

Meningen är att omorganiseringen ska göra verksamheten på fältet effektivare, säger Maria Sainio.

- Jag hoppas att det blir flexiblare. När det inte finns några gränser mellan Raseborg och Lojo kan vi bättre dela på patrullerna.

Vi har redan så mycket arbete och så lite resurser så det kan inte bli mera effektivt om man flyttar mänskor till nya platser.

- Vi har redan så mycket arbete och så lite resurser så det kan inte bli mera effektivt om man flyttar mänskor till nya platser.

Sparkraven tär på svenskspråkig service

Samtidigt vill han inte sia om hur det praktiska arbetet förändras. I värsta fall kan den svenska servicen försämras, säger han.

- Eftersom resurserna minskar finns det ingen orsak att tro att det ordnar sig. Vi vet inte hur mycket man kommer att skära ner inom polisen och efter en tid kanske den svenskspråkiga servicen inte spelar så stor roll längre.

Janne Niiniharju säger att arbetsbördan börjar bli ohållbar vid Västra Nylands polisinrättning. Janne Niiniharju Bild: Yle/ Markus Ekholm janne niiniharju

- Alla som har jobbat här tidigare jobbar kvar. Om patrullen är i Hangö och det samtidigt händer något i Karis kanske det kommer en patrull från Lojo dit. Men alla ska förstås få betjäning på svenska.

Raseborgs polisstation inte hotad på kort sikt

Hon tror inte heller att det finns någon risk att Raseborgs polisstation skulle dras in.

- Språkfrågan är så stor att stationen stannar här. Jag anser inte att den är hotad.

Janne Niiniharju har inte heller hört någon tala om att Raseborgs polisstation skulle försvinna. Men han är inte lika optimistisk som Maria Sainio.

- Jag har sett vad som har skett under 12 år. På 90-talet fanns det egen polis i Hangö, Karis och Ekenäs. Sedan blev det Raseborgs polisstation och efter det kom Västra Nylands polisinrättning.

Försäsongen har gått åt skogen för HIFK. I genrepet föll man ihop fullständigt mot TPS.

HIFK är tippat i bottenstriden när fotbollsligan startar nästa vecka. Försäsongen har varit riktigt motig – och genrepet förändrade inte den bilden.

Efter en mållös första halvlek i Tölö prickade Juho Mäkelä, som gjorde åtta fullträffar för HIFK förra ligasäsongen, in ledningsmålet efter en timmes spel.

Kvällen blev ändå mörk för HIFK:s del. I den 87:e minuten satte Jani Virtanen 1–1. En minut senare smällde det igen när Niklas Blomqvist gav gästerna ledning. I den 90:e minuten avslutade Oskari Jakonen en kontring till 3–1.

Hoppa över Twitterpostning

En seger på nio matcher

Division 1-laget vände alltså och vann i slutminuterna. Samtidigt avslutade HIFK en försäsong som bäst sammanfattas av Antti Muurinens ord från torsdagens upptaktsträff inför ligasäsongen:

– Försäsongen har gått åt helvete.

HIFK har totalt spelat nio matcher, fem cupmatcher och fyra träningsmatcher. Helsingforslaget har vunnit en av dem, 3–0 mot FC KTP i cupen.

HIFK undvek kval med ett nödrop förra säsongen. På lördag nästa vecka startar laget ligasäsongen borta mot PS Kemi.

På taxidemontrationen i Helsingfors på fredagen deltog åtminstone tre bilar från Borgå. Många fler hade varit intresserade av att delta.

Nästan alla Borgå taxis bilar behövdes på jobb och kunde därför inte delta i demonstrationen som arrangerades klockan 12 i Helsingfors, säger Lars Salomaa, styrelseordförande för Borgå taxi.

De mest långväga bilarna på demonstrationen kom hela vägen från Uleåborg.

Nytt lagförslag frustrerar

Den nya trafikbalken ska behandlas av riksdagen nästa vecka. Många taxichaufförer är missnöjda med lagförslaget.

Reformen går ut på att taxitrafiken förblir licensbelagd, men att prisregleringen avskaffas och att det inte finns någon övre gräns för antalet taxilicenser.

- Som det nu ser ut kommer alla som vill ha ett taxilov att få ett bara man gör en anmälan och uppfyller vissa små krav, säger Salomaa.

Lars Salomaa. Taxichaufför Lars Salomaa står vid Jackarbyvägen Bild: Yle/ Bettina Aspfors borgå,dåliga vägar,jackarbyvägen,lars salomaa,salomaa,salomaa lars,sannäs,taxichaufför lars salomaa,veckjärvivägen

Så länge licenserna varit begränsade har lagen kunnat kräva exempelvis dejourering av taxibolagen. Det har funnits taxibilar som jobbat också under sådana tider på dygnet då det finns färre kunder.

- Reformen innebär inga större förändringar för kunderna i Östnyland eller Västnyland vad jag kan se. Vi fortsätter köra under företaget Taxi Uusimaa Nyland som sköter förmedlingen av bilar i Borgå, Lovisa, Hangö, Karis och Ekenäs. Vi fortsätter också köra resor som FPA eller kommunen står för på landsbygdsorterna.

Kostnaden för resorna kan variera

- På de orter som har seriösa, gamla taxibolag fortsätter bilarna köra med en fast taxa. Då vet kunderna vad de får och vad det kostar då de ringer efter en bil .

Om det kommer många nya företagare som erbjuder billigare avgifter måste Taxi Uusimaa Nyland kanske också se över sina priser.

- Beslutsfattarna hoppas att lagförslaget leder till billigare priser men det tror jag inte på, säger Salomaa.

Taxistationen på Borgå torg. Taxistationen vid Borgå torg Bild: Yle/Sarah Haglund borgå taxi

Fast lagen inte längre skulle tvinga Borgå taxi att ha nattjour så tror Salomaa att företaget ändå skulle fortsätta med det.

- Det gäller att profilera sig, hålla hög kvalitet och betjäna våra kunder till rimliga priser.

Om taximarknaden blir fri betyder det fler bilar i större städer, speciellt under tider då det finns kunder. Salomaa säger att han hört om stora internationella bolag som redan hört sig för efter chaufförer i Finland.

- De stora företagen blir våra största konkurrenter på alla områden. Också gällande de körningar FPA i dagens läge betalar.

Taxibilar på rad. Taxibilar på rad. Bild: Lehtikuva / Vesa Moilanen taxi,taxibilar,taxidemonstration

FPA-körningarna är väldigt viktiga för taxichaufförerna utanför de stora städerna eftersom de långt lever på pengarna från dem.

- För en Borgåtaxi i centrum kan 20 till 50 procent av resorna per månad vara FPA-körningar. För en landsortstaxi kan det handla om upp till 100 procent av resorna. På glesbygden finns det inte alltid kunder som vill betala för taxiresor ur egen plånbok.

- Det här lagförslaget är lite som vår egen vårdreform. Det finns så mycket som ännu är öppet. En ny, inte så seriös företagare kommer ganska så lätt in på marknaden, verkar det som. Den ojämlika konkurrensen är det som vi är rädda för, att de inte har samma utgifter som vi andra, säger Salomaa.

Vissa resor tror han ändå blir billigare för kunden. Exempelvis tror han det blir konkurrens på sträckor som Borgå centrum till flygplatsen.

Tre raka kvartsfinalsegrar säkrade HIFK:s semifinalplats i slutspelet. Mika Partanen klev fram och blev den stora frälsaren i Ishallen i match sex.

HIFK har rest sig på nio efter en vinter som har varit mycket medioker. Nu är laget klart för semifinal i hockeyslutspelet.

I kväll hade man chansen att avsluta grundserietvåan TPS säsong i match sex i kvartsfinalserien. Det gjorde man också, men det blev tajt.

Mika Partanen skickade in det helt avgörande målet tidigt i den första förlängningsperioden. Anfallaren grävde fram en retur och skickade in en backhand bakom Oskari Setänen.

– Jag försökte bara gå in framför mål och fick fram pucken. Skönt att det här är över nu. TPS var bra i dag och all heder till dem. Som tur behöver vi inte åka till Åbo igen, säger Partanen.

Första powerplaymålet

HIFK:s glädje var total – och nu förlänger laget sin slutspelsvår. Helsingforslaget var rejält nederlagstippat inför slutspelet, men har hittat rätt och vände ett 1–2-underläge i matcher till 4–2 i serien mot TPS.

Extra glädjande för HIFK med tanke på den kommande semifinalserien var att laget för första gången i slutspelet lyckades i powerplay i kväll.

Efter tjugotre raka försök och knappt fyrtio minuters spel med en man mer utan utdelning krutade Teemu Eronen in 1–0 från blålinjen.

Teemu Eronen fick äran att sätta HIFK:s första powerplaymål i slutspelet. Teemu Eronen. Bild: Matti Raivio/All Over Press Helsingfors IFK (ishockey),Teemu Eronen

"Vår bredd avgjorde serien"

Det var starten på en jämn match, där TPS kom tillbaka två gånger om och hade ett tydligt grepp under slutskedet av den tredje perioden. Någon utdelning blev det inte, och det kostade TPS dyrt i förlängningen.

– Det är givetvis en underbar känsla. Vår tredje period var inte så bra, men vi samlade oss i pausen. Vi visste att de spelade på liv och död och i pausen sa vi att vi måste ha samma inställning. Vår bredd avgjorde serien, säger HIFK-tränaren Antti Törmänen till Nelonen Pro.

– Vi var det bättre laget i dag. HIFK har haft ett bra flow här hemma och det krävs lite tur. Det studsade inte vår väg, men jag är väldigt stolt över vårt lag och vår utveckling, säger TPS-veteranen Tomi Kallio.

Resultat:

HIFK–TPS 3–2 e. förl. (1–0, 0–1, 1–1, 1–0)
Mål: 1–0 Teemu Eronen (Jarkko Malinen), 1–1 Patrik Virta (Tomi Kallio), 2–1 Kai Kantola (Micke-Max Åsten, Roope Hintz), 2–2 Henrik Tallinder (Topi Taavitsainen, Timi Lahtinen), 3–2 Mika Partanen (Lennart Petrell, Joe Finley).
HIFK vidare med 4–2 i matcher.

HPK–JYP 5–2 (1–0, 3–1, 1–1)
Mål: 1–0 Sakari Manninen, 2–0 Juha Koivisto (Severi Sillanpää, Miro Ruokonen), 3–0 Teemu Turunen (Joni Tuulola, Juho Keränen), 4–0 Eero Somervuori (Teemu Turunen, Sakari Manninen), 4–1 Juha-Pekka Hytönen (Juha Uotila, Jerry Turkulainen), 4–2 Joonas Nättinen (Sami Niku, Antti Suomela), 5–2 Petteri Nikkilä (Otto Paajanen).
3–3 i matcher.

Dicken och HIFK var idag tillbaka i spel då semifinalerna i damernas FM-serie i handboll körde igång. De båda guldfavoriterna vann enkelt sina första semifinaler.

Dicken och HIFK var de två bästa lagen i grundserien och gick direkt till FM-seriens semifinalskede. Lagen har under de senaste veckorna fått satsa på träning medan de två resterande semifinallagen vaskades fram.

Det blev Sjundeå IF och Åbo IFK som gick vidare och när semifinalerna nu körde igång hade utmanarna inte mycket att sätta emot.

HIFK avgjorde sin match mot SIF redan i början av den första halvleken. Efter 15 minuter ledde HIFK redan med sex bollar och det växte till nio i paus.

Trots en klar ledning efter 30 minuter fortsatte HIFK att trumma på i den andra halvleken och laget vann till slut med hela 38–22.

Lagen möts nästa gång på tisdag i Sjundeå.

Även Dicken vann

Dicken hade heller inga större bekymmer att koppla ett litet grepp om semifinalserien mot Åbo IFK. Anna Harri och Ellen Norrgrann såg till att Åbodamerna ledde med 2–1 efter tre minuter men det var enda gången laget var i ledning i matchen.

Dicken vände snabbt matchen till sin fördel och vann sedan med 33–24.

Resultat:

HIFK – SIF 38–22

HIFK: Johanna Hilli 8, Petra Friman 7, Kathlen Ax 5, Ida Väyrynen 4, Linda Cainberg 3, Carolina Byman 3, Ida Mitchell 2, Annamari Jääskeläinen 2, Victoria Berg 2, Mari Paukku 1, Silja Borgarsdóttir Sandelin 1.

SIF: Madeleine Lindholm 7, Ellen Voutilainen 3, Elin Sjölund 3, Sofie Lindholm 3, Aino Pietiläinen 2, Corinna Jensen 2, Anna-Mi Weurlander 1, Linda Ratilainen 1.

Dicken – ÅIFK 33–24

Dicken: Anna Lindholm 8, Karolina Nylund 7, Jessika Gammals 5, Annika Näräkkä 3, Carolina Böckelman 3, Anna Lindahl 2, Betina Lillqvist 2, Martina Genberg 1,Carla Friman 1, Alexandra Ahlroth 1.

ÅIFK: Ellen Norrgrann 10, Elin Symes 4, Anna Harri 4, Antonia Ahlbäck 3, Emilia Skön 2, Ingrid Lindbom 1.

Tunneln över Ring I i Esbo byggs för fullt. Arbetet pågår också på natten, till invånarnas förtret. Esbo stad avslöjar planer på ytterligare en tunnel - som skulle täcka Ring I på sträckan mellan Otnäs och Norra Hagalund.

Ett tjockt snötäcke har fallit under natten när Yle Huvudstadsregionen besöker det stora tunnelbygget i Kägeludden. Ring I ska här dras genom en tunnel.

Nära grannar, ett höghus ligger precis invid den kommande Kägeluddentunneln. Nära grannar, ett höghus ligger precis invid den kommande Kägeluddentunneln Bild: Yle/Helena von Alfthan bygge,Kägeludden,tunnelbyggnad

En trappa i metall leder upp till tunnelns tak, varje trappsteg täcks av hårt packad snö. Uppe på taket blir det tydligt hur nära tunnelbygget ett av bostadshusen ligger. Det går att se in genom fönstren.

Jukka Hyttinen från SRV på taket till tunneln. Här ska det finnas barrträd och ängar. Jukka Hyttinen från SRV på taket till Kägeluddentunneln Bild: Yle/Helena von Alfthan jukka hyttinen,Kägeludden,tunnelbyggnad

Sprängningsarbetena har stört invånarna som bor bredvid bygget. Enligt Hyttinen är största delen av sprängningsarbetena redan gjorda.

Byggchef Hannu Lehtikankare och planeringschef Salla Hänninen från Esbo stad på tunnelns tak. Hannu Lehtikankare och Salla Hänninen från Esbo stad på Kägeluddentunnelns bygge Bild: Yle/Helena von Alfthan hannu lehtikankare,Kägeludden,salla hänninen

Det ska byggas fyra höga punkthus ovanpå tunneln, resten av området blir en park. Planeringschef Salla Hänninen på Esbo stad berättar att de tagit med Esboborna i planeringen av parken.

- Invånarna har önskat att parken ska se ut som vild natur. De vill ha ängar och barrträd, berättar Hänninen.

Sommaren 2019 ska tunneln i Kägeludden vara klar. Betongkonstruktioner på tunnelbygget i Kägeludden i Esbo Bild: Yle/Helena von Alfthan Kägeludden,Ring 1,tunnelbyggnad

Hannu Lehtikankare, byggchef på Esbo stad. Bakom honom ser man tunnelplanerna som nu förverkligas. Byggchef Hannu Lehtikankare, Esbo stad, framför planerna på Kägeluddentunneln Bild: Yle/Helena von Alfthan hannu lehtikankare

Att bygga tunneln i Kägeludden kostar runt 80 miljoner, dessutom kommer det att gå ytterligare 20 miljoner till andra vägbyggnadsprojekt i närheten. Hannu Lehtikankare vågar inte lova att bygget hålls inom sin tidtabell och budget, men åtminstone tillsvidare ser det bra ut.

- Det är bäst att inte lova för mycket, det kan alltid komma överraskningar. Här har det också kommit ändringar i planerna. Men förstås så siktar vi på att hållas inom budgeten och tidtabellen, säger Lehtikankare och syftar på att tunneln först skulle byggas i en etapp.

Hösten 2016 beslutade Esbo stad att tunneln i Kägeludden ska byggas på en gång. Tunneln ska stå klar sommaren 2019.

Efter tunneln i Kägeludden är det dags för följande tunnelbygge

Före rundturen på bygget förevisar projektchef Antti Mäkinen planer på ett tak över Ring I som slutar vid Kalevalavägen.

- Målsättningen är att Ring I skulle gå i en tunnel också på sträckan mellan Hagalund och Otnäs. Ju snabbare vi kommer igång med det bygget efter att tunneln i Kägeludden står klar, desto bättre. Helst genast år 2020, säger Antti Mäkinen.

Antti Mäkinen, projektchef på Esbo stad med ansvar för utvecklingen av Hagalund med omnejd. Antti Mäkinen, projektchef med ansvar för utvecklingen av Hagalund med omnejd, Esbo stad Bild: Yle/Helena von Alfthan antti mäkinen

Det är fördel Sjundeå IF i kvartsfinalserien mot Dicken. Laget vann idag med 25–19 och behöver nu bara en seger till för att gå till semifinal.

Kvartsfinalserien mellan Dicken och Sjundeå IF inleddes för en vecka sedan med att Drumsölaget vann den första matchen. Två matcher senare har SIF vänt på steken.

Den inledande förlusten blev en ordentlig väckarklocka för laget. I onsdags utjämnade man matchserien och i dag kopplade man ett litet grepp om den.

Sjundeå IF vann på bortaplan med 25–19 och kan säkra en semifinalplats på hemmaplan nästa vecka.

Ian Martin var SIF:s bästa målskytt i matchen med sju mål. Målvakten Rony Leven stod för 23 räddningar i matchen.

– Jag är mest nöjd med försvarsspelet och målvaktsspelet. Rony gjorde sitt livs match idag. Nu måste vi nollställa det här. Imorgon är det träning igen och så är det att ladda om till nästa match, säger SIF:s tränare Kaj Hagman till Yle Sporten.

"Vill inte ha sommarlov"

Den tredje kvartsfinalen var inledningsvis jämn men sedan satte SIF in ett avgörande ryck. Under den andra kvarten i första halvlek gjorde SIF sju mål medan Dicken bara mäktade med tre fullträffar.

SIF ledde med fyra bollar i paus och i andra halvlek var Dicken aldrig nära att utmana om segern.

– Det är inte godkänt att göra 19 mål. Vi har en del att jobba med i anfallet. Vi har legat under tidigare och vi ska inte låta oss nedstämmas av det här. Vi vill inte ha sommarlov än, säger Dickens målvakt Patrik Roslander.

Resultat:

Dicken – Sjundeå IF 19–25

SIF leder med 2–1 i matcher