SFIM i friidrott fortsatte i Alberga under söndagen. På plats fanns för stjärnglansens skull också två olympier, Oskari Mörö och Linda Sandblom.
Mörö deltog inte i tävlingarna under SFI-mästerskapen under veckoslutet. Esbo IF-löparen valde att inte delta i hemmamästerskapen för att få lite vila efter EM i Amsterdam, där han blev fjärde i finalen på 400 meter häck. Istället blir det Kalevaspelen nästa vecka i Uleåborg.
– På Kalevaspelen ska jag löpa utan häckar, och förväntar mig förstås personbästa och en hård kamp om det finländska mästerskapet. Det är skönt att ibland få löpa slätt också, så det ska också bli intressant, säger Mörö.
Det största på programmet är såklart OS i Rio, dit Mörö skaffade biljetten i och med sin finfina tid i Amsterdam. Efter Kalevaspelen börjar förberedelserna på allvar.
– Slutet av juli åker vi ner och filar på formen och bekantar oss med klimatet. 15 augusti blir det första starten, och förhoppningsvis blir det mera starter redan följande dag
Inga rekord för Sandblom
Den andra OS-deltagaren på plats var Hangö IK:s höjdhoppare Linda Sandblom. Sandbloms uppladdning inför Rio fortsatte i Alberga men vädret var kanske inte helt optimalt, då hon stannade på 184.
Elin Pajunen, silvermedaljör i höjdhopp med 178!Elin Pajunen, silver i höjdhopp SFIM 2016Bild: Yleelin pajunen,if åsarna
Det blev ändå guld för Sandblom som fick sparra ordentligt mot IF Åsarnas Elin Pajunen på upp till 180 centimeters höjd. Pajunen fixade nytt personbästa, 178, och en silvermedalj för Kronobyföreningen, och siktar nu på junior-FM efter en fin säsong.
– Jag hoppade 177, mitt gamla rekord, i första tävlingen för säsongen, så det har varit några tävlingar som det har stampat på stället så det är skönt att det lossnade nu igen, säger Pajunen.
Säsongsbästa och finlandssvenskt guld för Åstrand
Jonathan Åstrand hittade också till Alberga idrottsstadion och stod på herrarnas 100 meter för säsongsbästa då han knep segern med tiden 10,61, före Borgå Akilles Willhem Kajander och Artem Lopatenko, HIFK.
Damernas 100 meter tog Anna Julin från IF Nykarleby hem på tiden 12,29. Kusinen och lagkamraten Jonna Julin kom in som bronsmedaljör i damernas 400 meter, bakom IF Drotts Jeanine Nygård på andra plats och segrande Sanna Erkinheimo från HIFK, Erkinheimos tid stannade på 56,02.
Korta häcken för damer vann HIFK-löparen Cecilia Sandell, med tiden 13,97 i sin första korta häck för säsongen. På herrsidan segrade Esbo IF:s Joli Koivu på 14,55.
Conny Karlsson byggde vidare på sitt SFI-silver i kula med att knipa guldet i herrarnas diskus. Sjundeåkastaren Fredrik Fröberg fixade nytt PB på 61,01 i herrarnas slägga, vann gjorde Joachim Koivu, Esbo IF.
Alla resultat från SFI-mästerskapen i Alberga hittar du här.
IFK Mariehamn har vunnit fyra matcher på raken och toppar nu fotbollsligatabellen. På söndag föll jumbon PK-35 med 0–2. Samtidigt vann Ilves över HJK på hemmaplan med 1–0.
Några lag har imponerat på allvar, men det råder ingen tvekan om att IFK Mariehamn är årets succélag nummer ett i fotbollsligan.
På söndag radade IFK Mariehamn upp sin fjärde seger på raken, då ligajumbon PK-35 fick ge sig med 0–2. Dever Orgill och Jani Lyyski stod för målen i den första halvleken. Orgill toppar nu målskyttetabellen i ligan med åtta fullträffar, lika många som SJK:s Roope Riski har stått för. Lyyskis mål var hans tredje den här säsongen.
– Vi tog ledningen med både 1–0 och 2–0 och spelade en stabil första halvlek. Där avgjorde vi matchen, säger Jani Lyyski till Yle Sporten.
På 17 matcher har ålänningarna släppt in endast nio mål, överlägset minst av ligalagen den här säsongen. KuPS är näst bäst med 13 insläppta mål.
– Vi har haft kontinuitet i många år och jobbar nu hårt tillsammans. Vi har en väldigt bra stämning i laget och det är roligt. Vi har högt till tak och vi vågar prata känslor med varandra, fortsätter Lyyski.
IFK Mariehamn har inte förlorat en match sedan maj. Sviten ser inte ut att brytas i första taget. Ålänningarna blir att räkna med i titelstriden.
Slutsålt på hemmaplan och en seger över HJK. Söndagen blev en dag att komma ihåg för Ilves.
Emile Paul Tendeng gjorde matchens enda mål på straff i slutet av den första halvleken. Ilves spelade smart efter pausvilan. HJK:s Atomu Tanaka hade ett farligt skott i slutet av matchen – annars var det Ilves som förde spelet.
Lum Rexhepi brände propparna på stopptid. Han tog dagens andra gula kort och passade på att sparka till en ställning med vattenflaskor på vägen till duschen.
HJK ligger nu tvåa i tabellen, tre poäng efter IFK Mariehamn.
Det går att spara tiotals euro per tankning, beroende på var i skärgården man tankar båten, visar Yle Nyheters kartläggning. De billigaste båtmackarna kan konkurrera med bensinstationerna på land medan de dyraste tar ett literpris på närmare 2 euro för bensinen och 1,7 euro för diesel.
Det råder stora prisskillnader mellan båtmackarna, visar Yle Nyheters undersökning av bränslepriset i skärgården i havsområdena. I yttre skärgården stiger priserna på grund av transportkostnader, men också båtmackar på fastlandet har högre priser än servicestationer för bilar på grund av säkerhetsarrangemang och den korta säsongen.
Du hittar hela vår sökbara lista över priserna längst ner i artikeln.
På en del håll kan priset på diesel och bensin variera med upp till 20 cent per liter mellan de närmaste tankningsstationerna (se t.ex. Ingå skärgård i listan lägre ner).
Billigast i Ingå
Landets förmånligaste bränslepriser erbjuds vid småbåtshamnen i Ingå i Västra Nyland. Här kostade 98-oktanig besin 1,479 euro per liter och dieselns literpris låg på 1,199 euro då undersökningen gjordes.
Längre ut i skärgårdshavet och på Åland blir bränslet däremot dyrare. Bland annat pressar transporterna upp prisen på båtmackar som inte ligger i anslutning till fastlandet.
- Bränsle och gas är farligt gods och det tar inte förbindelsebåtarna ombord i dagens läge, säger Jan-Erik Karlsson som driver Nötöboden på Nötö söder om Nagu i Åbolands skärgård.
Den billigaste båtmacken i undersökningen ligger i Ingå småbåtshamn.Delta café i Ingå.Bild: Yle/Marica Hildéndelta café,delta café i ingå,ingå,ingå hamn,ingå småbåtshamn,västnyland
Karlsson är oroad över Kommunikationsministeriets planer för skärgårdstrafiken. Som det ser ut nu kommer det statliga stödet för tunga transporter i skärgården att försvinna nästa år vilket kan bli dödsstöten för båtmackar på mindre öar i skärgården.
- Det blir hemskt dyrt. En körning ut till Nötö kostar 2 500 euro, och de kostnaderna måste sättas på bränslepriset. Det blir dyrt literpris och jag är rädd att ingen med ett sådant pris skulle komma och tanka till Nötöboden, säger Karlsson.
Den dyraste bensinen säljs på Aspö utanför Kotka, cirka 40 sjömil från gränsen till Ryssland. Där kostar bensinen just nu 1,99 euro per liter. Stationen ägs av öns förening och fylls bara på 2-3 gånger per år då bränslebåten kommer till Aspö.
Dieseln är dyrast vid båthamnen i Kemi där den kostar 1,8 euro per liter.
Jan-Erik Karlsson tycker att myndigheterna gör det svårt för företagare att sälja bränsle ute i skärgården. Stödet för tunga bränsletransporter håller på att slopas och säkerhetskraven är stränga.Jan-Erik KarlssonBild: Yle/Johanna Ventusjan-erik karlsson,naguföretagare,nötö,nötöboden
Snabba öppna motorbåtar hör till finländarnas favoriter.
Enligt Trafiksäkerhetsverket registrerades drygt 2 000 nya motorbåtar, 440 vattenskotrar och 80 segelbåtar mellan januari och juni 2016.
De vanligaste nya motorbåtarna är av märkena Buster eller Yamarin. Över hälften är under 5,5 meter långa och deras medianeffekt ligger på 55 kilowatt, alltså drygt 70 hästkrafter.
Genomsnittseffekten är högre (96 kW) men enligt Trafi missvisande, eftersom ett fåtal mycket stora motorer höjer medeltalet.
Tankar du den vanligaste motorbåten med den dyraste bensinen 98E skulle det enligt de här siffrorna kosta närmare 60 euro/h att köra. Med den billigaste kostar det ungefär 44 euro/h.
Det är ändå värt att notera att uppskattningarna varierar. Till exempel visar tillverkaren Yamahas tester att en Buster på 5,25 meter med en 70 hästkrafters motor drar kring 20 liter per timme på fulla varvtal. På marschfart kryper fröbrukningen närmare 15 liter per timm.
Tillverkaren Tohatsu bedömer däremot att deras utombordare på 70 hästkrafter drar 28-29 liter per timme.
De större utombordsmotorerna har blivit mer bränslesnåla tack vare ny teknik, men en 100 hästkrafters maskin är fortfarande relativt törstig. Över 30 liter per timme vid topphastighet enligt tillverkarens uppgifter.Honda utombordareBild: Mikael Crawford/YleBåtmotorer,honda,honda 100 hästkrafter,utombordare
Kort säsong pressar upp priserna
Det är generellt dyrare att tanka båtar än bilar. Ofta är bränslepriset vid båtmackarna mellan 10 och 15 cent högre än vid bilarnas servicestationer. Det här gäller också många båtmackar som ligger på fastlandet vid landsvägar.
- I skärgården är säsongen ungefär tre månader lång och under den tidsperioden ska vi göra hela årets vinst, säger Oskari Juva, vd för den inhemska stationskedjan Seapoint.
Ofta har båtmackarna öppet närmare sex månader, men det är bara under högsäsongen de är lönsamma. Den huvudsakliga orsaken till att båtarnas bränsle är dyrare än bilarnas är alltså att lokaler, infrastruktur, servicen för pumparna och annat underhåll kostar hela året, trots att säsongen bara är tre månader lång.
Dessutom tillkommer det en del kostnader för säkerhetsarrangemang.
- Då man befinner sig i en havsmiljö finns det många olika risker. Ingen vill att bränslet ska hamna i vattnet och därför ser säkerhetsarrangemangen annorlunda ut vid båtmackar, säger Juva.
Till exempel är bränsletankarna ofta på högre höjd än tankbryggan, vilket betyder att det krävs dyra elektromagnetiska ventiler för att garantera säkerheten.
En körning ut till Nötö kostar 2 500 euro, och de kostnaderna måste sättas på bränslepriset.― Jan-Erik Karlsson, företagare.
Över 100 stationer med i undersökningen
Uppgifterna om bränsleprisen samlades in 12.6-14.6.2016 och en del priser kan ha ändrats sedan dess. Totalt har vi listat bränslepriser vid 107 båtmackar längs med den finländska kusten och skärgården. Insjömackarna finns inte med i undersökningen. Priserna för Strandservice i Malax samt Särkimo Bybutik i Maxmo har på läsarnas begäran lagts till i tabellen, priserna insamlade 18.7.2016.
Flera av båtmackarnas bränslepriser ändras bara ett par gånger per säsong medan ett tiotal kör med samma pris hela sommaren.
Oftast bestäms bränslepriset då en ny leverans kommer. För stationer på fastlandet kan det vara en gång i veckan medan mackarna längre ut i skärgården mer sällan får besök av en tankbil eller -båt.
Vissa av båtmackarna i undersökningen uppger att de kontinuerligt följer med marknadspriset och ändrar sina bränslepriser mer än en gång i veckan.
Klicka på ditt havsområde och välj 98E eller Diesel för att se de lägsta bränslepriserna nära dig. Du kan också söka på ort- eller kommunnamn genom att skriva i sökfältet.
(*säljs inte, **uppgift saknas.) Interaktiv grafik: Peter Sjöholm.
((vis: 1093351)) Källor: Yle Nyheter utgick vi från Venelehtis lista över sjömackar och ringde runt till mackarna/hamnarna för att ta reda på priset.
Hittade du fel i tabellen, eller saknas din lokala båtmack? Skriv i kommentarsfältet så fixar vi det.
Uppdatering 18.7.2016 kl. 11.15: Avsnittet om förbrukning uppdaterades med nya källor. Tidigare stod det felaktigt att en utombordare på 70 hästkrafter drar över 30 l bränsle per timme, den verkliga förbrukningen torde ligga närmare 20 l per timme.
Uppdatering 18.7.2016 kl 15:18 Följande två sjömackar har lagts till i den interaktiva tabellen: Strandervice i Åminne i Malax (98E 1,69 e/l, D 1,39 e/l) samt Särkimo bybutik i Maxmo (98E 1,69 e/l, D 1,46 e/l). Dessutom har vi korrigerat namnet på Airisto gästhamn på Stormälö samt specificerat priset på 98-oktanig bensin i Kirjais. Priset i Kirjais var tidigare antecknat med två decimalers noggrannhet 1,7 e/l, nu med tre 1,69 e/l.
Varför vill en politiker som är under 40 år gammal lämna en ledande post frivilligt och senare också politiken? Det reder tidigare försvarsminister och partiordförande för SFP Carl Haglund ut i sitt sommarprat.
- Det finns två vägande orsaker, men den viktigaste är mina barn. Jag har varit upptagen så gott som dygnet runt under hela deras uppväxt och jag har kroniskt dåligt samvete för det.
Haglund berättar om hur beslutet växte fram under förra sommaren. Kort efter att han lämnade ordförandeposten började jobbanbuden komma, och snart blev det klart att han skulle börja som vice verkställande direktör för biobränslekoncernen Sunshine Kaidi New Energy Group.
- Kinas betydelse för världsekonomin växer hela tiden och även Finlands ambition är att bli en del av den tillväxt som stora kinesiska investeringar kan föra med sig, säger Haglund i sitt sommarprat.
Förutom byggjobb på sommarstugorna i Ingå och Vasa skärgård, blir det alltså en hel del läsning om den växande bioekonomisektorn i sommar.
Barndomsdrömmar och resultat
Men Carl Haglund talar också om barndomsdrömmar och om arbete som ger själsfrid.
- Som liten drömde jag om att bli flygkapten och som ung ville jag bli bilmekaniker.
Han trivs bäst med hammaren i högsta hugg på sommarstugan. Han njuter av att kavla upp ärmarna, jobba med händerna och se konkreta resultat växa fram.
- Det finns inget bättre än att dra av sig kostymen och dra på byggkläderna för att sedan styra kosan mot lidret där verktygsbacken väntar.
Konkreta resultat var något han för övrigt saknade i arbetet inom statsrådet. Tidigare i våras berättade han att han tappat tron på politiken.
- För egen del var det frustrerande att inse att det politiska partierna inte klarade av att sätta det gemensamma bästa framom allt annat och framför allt var det frustrerande att inse att man inte kunde lita på att överenskommelser som gjorts håller.
Framtiden då?
Nu är presidentkandidaturen 2018 definitivt utesluten för Haglund. Det nya jobbet kommer att uppta en hel del av hans tid, men kvällar och veckoslut är fredade på ett annat sätt än i tidigare.
Om en vecka hålls amerikanska demokraternas konvent i Philadelphia i USA, också Haglund fick en inbjudan, men bestämde sig för att avböja.
- Jag prioriterar familjen och semestern här i Finland men jag ska hålla tummarna för Hillary. Efter Brexit ska man inte underskatta starka, kritiska underströmningar som kan leda till oväntade resultat.
Carl Haglund sommarpratar i Radio Vega kl.10:03 och 18:03. Du kan också lyssna via arenan.yle.fi.
Från och med juli provkörs två förarlösa bussar i Helsingfors och Esbo.
Trafiksäkerhetsverket Trafi har beviljat yrkeshögskolan Metropolia tillstånd att testa automatiserade minibussar i trafiken. Syftet med provkörningarna är att hitta lämpliga användningsändamål och rutter för de små robotbussarna, som rymmer nio personer var.
Metropolia kommer att provköra bussarna i Helsingfors, Esbo och Tammerfors. Försöket inleds i slutet av juli på Ärtholmen.
De förarlösa bussarna testades också på bostadsmässan i Vanda i fjol.
Trots att Esbo stad är västmetrobolagets huvudägare och fullmäktige stadens högsta beslutande organ vägrar bolaget överlåta protokollen till beslutsfattarna.
Esbopolitikern Seppo Huhta, som är ordförande för Sannfinländarnas fullmäktigegrupp, berättar att han förgäves bett om att få se västmetrostyrelsens protokoll. Enligt Huhta hänvisar västmetrobolagets vd Matti Kokkinen till att styrelsens ordförande har förbjudit överlåtandet av dokument.
Ordförande för västmetrobolagets styrelse är Olli Isotalo, som också är teknisk direktör i Esbo.
Fast Västmetron är ett självständigt aktiebolag ägs den ändå av kommuninvånarna.― Seppo Huhta (Sannf)
Nu väntar Huhta på att Isotalo återvänder från sin semester så ärendet kan utredas.
- Precis som jag är de andra fullmäktigeledamöterna och kommuninvånarna säkert intresserade av varför det gick som det gick. Jag letar inte efter skyldiga, utan information om varför metron inte är i gång, säger Huhta.
Huhta har bett om att få protokollen från det senaste året. Enligt honom har fullmäktigegrupperna rätt till dem, eftersom västmetrobolagets huvudägare är Esbo stad och fullmäktige stadens högsta beslutande organ.
- Fast Västmetron är ett självständigt aktiebolag ägs den ändå av kommuninvånarna.
Om styrelsen beslutit att inte ge ut dokumenten, uppstår frågan varför?― Seppo Huhta (Sannf)
Huhta vet inte varför dokumenten hemlighålls.
- Jag vet inte hur Isotalo har tänkt. Om styrelsen beslutit att inte ge ut dokumenten, uppstår frågan varför?
När Helsingfors planer på att annektera delar av sydvästra Sibbo först sattes i verket år 2006 var Christel Liljeström kommunstyrelsens ordförande i Sibbo. Hon var mitt i händelsernas centrum.
Den här artikeln är en del av en satsning där Yle Östnyland och Yle Huvudstadsregionen går igenom händelserna för tio år sedan, då Helsingfors meddelade att staden vill annektera en bit av Sibbo.
Christel Liljeström minns händelseförloppet år 2006 väldigt klart. För henne var det ett väldigt intensivt år, både personligt och politiskt.
- Jag har också bearbetat de minnena många gånger, berättar hon.
Processen som inleddes år 2006 innebar även en politisk förtroendekris gentemot Liljeström. Enligt henne själv var hon tvungen att noga tänka över hur processen verkligen gått till, och inte minst tänka över sitt förhållande till Helsingfors stad.
- Jag vågar påstå att jag ännu har detaljerna tydligt i minnet.
Det började med en lunch
Christel Liljeström hamnade mitt i händelsernas centrum.
- I och med att jag var kommunstyrelsens ordförande och kände såväl Jussi Pajunen som Jan Vapaavuori sedan tidigare, så var det ganska naturligt att de tog kontakt, säger hon. De tog kontakt och frågade om jag kunde komma på en lunch.
Till lunchen tog Liljeström med sig Sibbos dåvarande kommundirektör, Markku Luoma. Eftersom Jussi Pajunen var stadsdirektör och Jan Vapaavuori stadsstyrelseordförande ville Sibbo matcha uppsättningen.
Lunchen hade varit trevlig. Pajunen och Vapaavuori hade lagt fram tanken att Helsingfors skulle behöva extra mark
- Vi konstaterade med kommundirektören att Sibbo inte var villigt att ge ifrån sig av sina egna områden.
Diskussionen slutade där.
Dolda förhandlingar
Parterna träffades flera gånger och frågan om mer mark fortsatte att komma upp. Enligt Liljeström blev det tydligare och tydligare att Helsingforsarna var väldigt intresserade av delar av Sibbo.
- Det var från deras sida början till en förhandling som vi kanske inte riktigt ännu förstod oss på, säger Liljeström. De signalerade också att de var beredda att gå till följande skede i det skede som Sibbo kommun sagt nej.
Enligt Liljeström sökte hon och kommundirektör Luoma kommunens inställning. Sibbo var som väntat inte intresserat av att ge ifrån sig mark till Helsingfors.
Istället planerade man i Sibbo att själv bygga ut i Östersundom. Det fanns till exempel byggnadsrätt för en affärsfastighet.
Men Helsingfors planer var redan långt framskridna.
- Det var en fråga som också hade förhandlats och behandlats på regeringsnivå under hela våren utan att vi varit medvetna om det.
“Det var en chock”
Reaktionerna var många och starka när det i slutet av juni 2006 började komma till allmän kännedom vad som höll på att hända.
- Nog var det ju en chock, för kommundirektören och för mig som haft våra luncher med Helsingfors representanter utan att inse hur långtgående planerna var, menar Liljeström.
Också kommuninvånarna var upprörda och chockade. När framställan från kommunindelningsutredaren fanns till påseende i början av år 2007 kom inte mindre än 3 121 undertecknade anmärkningar. I ett sammandrag över anmärkningarna skriver man bland annat "[a]tt röva en annan kommuns områden är olagligt".
"Helsingfors är redan tillräckligt nära och behöver inte komma närmare" är enligt sammandraget "den allmänna åsikten bland anmärkarna som nästan alla motsätter sig en gränsdragning". 94 procent av Sibboborna var emot annekteringen.
- Vi levde i den ljusblå verkligheten att lagstiftningen är det som avgör, säger Liljeström och suckar djupt. Och lagen gav ju inga förutsättningar för en annektering som var så stor både arealmässigt och befolkningsmässigt.
Man måste ta hänsyn till "Helsingfors särdrag"
Dessutom innebär annekteringen stora skatteförluster för Sibbos del.
- Vi kunde inte tro att frågan skulle kunna föras på det sättet vidare, säger Liljeström. Så därför var vi helt vänliga men tydligt nej-sägande i vår diskussion.
Den 21 juni 2006 beslutade Helsingfors stadsfullmäktige att göra en framställan till ändringar i kommunindelningen och redan i juni 2007 fattade statsrådet beslut om att ändra kommungränsen och därmed införliva sydvästra Sibbo med Helsingfors.
Domstolen konstaterade att man måste ta "hänsyn till Helsingfors särdrag" och den "betydelse för regionens utveckling samt de möjligheter till bättre bostadsbyggande och trafikförbindelser" som annekteringen skulle innebära.
Att få igenom ett beslut
Många har förundrats över hur det ens var möjligt att få igenom en annektering. Christel Liljeström anser att man helt enkelt måste vara Helsingfors för att kunna göra någonting sådant. Det går bara med mycket hård politisk makt.
Konsekvenserna har varit djupgående.
- För mig själv så gav det nog en stor knäck åt känslan för rättsskapande, rättvisan och lagstiftning, säger Liljeström. Det att man får sätta så mycket subjektiv bedömning i en lagstiftning som ändå har tydliga gränser.
Hon tror inte heller att gemene Sibbobo förstod att det skulle gå att trampa över både en kommuns vilja och gränser på det vis som skedde.
- Helsingfors är ett kungadöme i republiken.
Inga positiva följder
Enligt Christel Liljström fanns det ingenting positivt att hämta för Sibbos del. Sibbo hade gjort stora investeringar i området, bland annat i form av en stor skolfastighet, tre daghem, vatten- och avloppsdimensioneringar och ett nytt bostadsområde. Allt det följde med det nya området till Helsingfors och kompensationer uteblev.
Östersundom skola byggdes ursprungligen av SibboÖstersundom skola.Bild: YLE/Erica Vasamasibbo vapen,sibbovargen,östersundom,östersundom skola
- När annekteringen blev klar blev räkningen kvar hos Sibbo kommun, säger Liljeström. Vi fick inte ens avskrivningarna för vårt bokslut.
Investeringarna hade dessutom gjorts med lånepengar som Sibbo kommun fortfarande betalar av på.
- Vi har klarat det, jo, men nog har det satt sin prägel på kommunens utveckling, menar Liljeström.
Överdimensionerad dimensionering
Liljeström hävdar att det knappast är överraskande att utveckligen av Östersundom fullkomligt kom av sig. Hon menar att dimensioneringen var helt fel, med metrostation och 70 000 nya invånare.
- Nog kunde var och en som sett och varit på området inse att det inte skulle vara möjligt, säger Liljeström. Där är Sibbo storskog, där är Natura 2000, där är havet.
I praktiken är det särskilt Natura 2000-naturskyddsområdet som satt käppar i hjulet för planerna för området.
Tassarna bort!
I Sibbo är klistermärken med texten “Tassarna bort från Sibbo” alltjämt vanliga, tio år senare. De pryder var och varannan bil och finns fortfarande till försäljning på en del ställen.
- Vi talar fortfarande med ilska över våra grannar och vi skulle gärna vilja sätta en mur så att de skulle hållas borta från oss, säger Liljeström.
Hon påpekar dock att ilskan och frustrationen inte egentligen gäller Helsingfors invånare utan processen som ledde fram till annekteringen - när man i många Sibbobors tycke mot lag och sed tog en bit av Sibbo i från dem. Men helsingforsare är välkomna att flytta till Sibbo.
- Vi bygger för en enorm befolkningsökning i kommunen och då frågar vi inte varifrån du kommer, säger hon.
Klistermärke med texten "Tassarna bort från Sibbo".Bild: Yle/Jonas Blomqvistsibbo,tassarna bort från sibbo
Hon är ett stort medaljhopp i junior-VM i friidrott, men vill inte egentligen ha medalj. Inte ännu. Gångaren Taika Nummi väntar sig däremot en inbjudan till Hogwarts.
Taika Nummi är en riktig glädjespridare på friidrottsplanerna. Den evigt leende 18-åringen ser alltid till att önska alla medtävlare lycka till före start, och efteråt fråga hur det gick, gratulera och trösta.
Hon hör också till världens bästa gångare i sin åldersklass. Till U20-VM i Bydgoszcz åker hon med det näst bästa årsbästat bland deltagarna på 10 kilometer – men trots det är hon inte ute efter medalj.
– Jag är säker på att jag inte kommer att ta medalj, säger Nummi i Yle Sportens intervju på sitt sedvanligt energiska sätt och jämför sig själv med italienskan Noemi Stella.
– Redan före start vet du att hon kommer att vinna över dig, hon vill vinna så mycket. Det handlar inte om kondition men hon är så stark mentalt. Jag har ingen chans, det är konstigt.
Vill inte du vinna?
– Nej, inte så mycket, inte ännu, jag är för ung för att vinna, svarar Nummi med ett skratt. Nog när jag blir äldre, men inte nu. Det är för mycket press och stress, jag har inte bråttom.
Vill träffa kompisar
Nummi är flerfaldig finländsk rekordgångare på juniornivå och har även hunnit ta två individuella FM-guld bland seniorer, plus några till i stafett med Espoon Tapiot.
Hon slutade sexa i U18-EM i Eskilstuna förra sommaren – bland annat bakom femman Stella – och ser nu främst fram emot att träffa sina utländska gångkumpaner igen.
– Det bästa med mästerskap är kompisar och människor som kommer från andra länder. Det är det viktigaste för mig, berättar Nummi.
– Förstås vill jag ta mig till stora tävlingar, visst är det viktigt. När du går där en gång vill du återvända igen och igen. Det är där det är som roligast, du har vänner och allt... Jag har inga ord, jag tycker så mycket om det svenska språket men kan inte helt uttrycka mig.
Väntar på inbjudan till Hogwarts
Nummi pratar en mycket god svenska – men så har hon också tränat inför studentskrivningarna nyligen.
– Jag lyssnade på ljudböcker med Harry Potter varje gång jag cyklade till skolan och vet nu ord som trollkarl och kvast. Det är lite speciellt, men det var roligt och jag tror det hjälpte, ler Nummi.
Ska du bli gångtävlingarnas trollkarl en vacker dag?
– Jag hoppas! Jag hoppas jag blir en trollkarl – jag väntar bara på min inbjudan till Hogwarts (skolan i Harry Potter-böckerna). Jag vill spela quidditch, det är ännu bättre än gång!
Kanske quidditch blir Taika Nummis gren i framtiden?Quidditch-träning, Tyskland, våren 2016.Bild: All Over PressHarry Potter,Quidditch
Junior-VM i Bydgoszcz pågår från tisdag till söndag. Förutom Taika Nummi hör Wilma Murto och Aleksi Jaakkola till Finlands största medaljhopp. SFI representeras av Esbo IF:s sjukampare Jessica Rautelin. Se Finlands trupp i sin helhet här och VM-programmet här.
Finlands olympiska kommitté tog ut fjorton idrottare till OS i Rio på måndag. David Söderberg och Linda Sandblom är nu helt klara för OS. Den sista spjutherren väljs först efter FM i friidrott på veckoslutet.
Måndagens komplettering av OS-truppen bjöd inte på några egentliga överraskningar. Den stora nyheten var att en tredje spjutherre inte togs ut.
FM helt avgörande
Tero Pitkämäki och EM-bronsmedaljören Antti Ruuskanen valdes redan tidigt. Nu står det klart att Ari Mannio och Teemu Wirkkala får fortsätta duellen om den tredje platsen.
– Det är enkelt. Den som presterar bättre åker till Rio, den andra blir reserv, säger träningschef Jorma Kemppainen på friidrottsförbundets webbplats.
– Vi diskuterade saken på midsommaren. Alla var av den åsikten att det här är en bra lösning.
FM i friidrott ordnas på veckoslutet. Också i fjol gjorde Mannio och Wirkkala upp om en mästerskapsplats i FM. Då stod deltagande i VM i Peking i potten. Då var Wirkkala bättre, men Mannio åkte då Wirkkala skadade sig.
Fyra golfare med
Golf står på programmet i OS för första gången på 112 år. Finlands representanter heter Mikko Ilonen, Roope Kakko, Noora Tamminen och Ursula Wikström.
Flera friidrottare togs också ut officiellt. Höjdhopparen Linda Sandblom, släggkastaren David Söderberg, häcklöparna Nooralotta Neziri och Oskari Mörö klarade alla OS-gränsen under sommaren och togs nu ut officiellt.
Damernas stafettlag i simning kompletterades med Mimosa Jallow, Emilia Pikkarainen och Hanna-Maria Seppälä.
Nya namn i truppen:
Golf:
Mikko Ilonen, Roope Kakko, Noora Tamminen, Ursula Wikström
Bågskytte:
Taru Kuoppa
Tyngdlyftning:
Anni Vuohijoki
Friidrott:
Oskari Mörö, Nooralotta Neziri, Linda Sandblom, David Söderberg, Sanni Utriainen
Den sista spjutherren tas ut efter Kalevaspelen
Simning:
Mimosa Jallow, Emilia Pikkarainen ja Hanna-Maria Seppälä med i stafettlaget.
Uttagna sedan tidigare:
Friidrott:
Aku Partanen (50 km gång)
Aleksi Ojala (50 km gång)
Jarkko Kinnunen (50 km gång)
Tero Pitkämäki (spjut)
Antti Ruuskanen (spjut)
Minna Nikkanen (stav)
Wilma Murto (stav)
Sandra Eriksson (3 000 meter hinder)
Anne-Mari Hyryläinen (maraton)
Kristiina Mäkelä (tresteg)
Segling:
Tuuli Petäjä-Sirén (RS:X)
Tuula Tenkanen (Laser Radial)
Camilla Cedercreutz ja Noora Ruskola (49er FX)
Joonas ja Niklas Lindgren (470)
Tapio Nirkko (Finnjolle)
Kaarle Tapper (Laser)
Simning:
Ari-Pekka Liukkonen
Matti Mattsson
Jenna Laukkanen
Matias Koski
Tanja Kylliäinen
Brottning:
Petra Olli (fribrottning, 58 kg)
Tero Välimäki (grekisk-romersk, 66 kg)
Rami Hietaniemi (grekisk-romersk, 85 kg)
Skyttegrenar:
Satu Mäkelä-Nummela (trap)
Vesa Törnroos (trap)
Gymnastik:
Ekaterina Volkova (rytmisk gymnastik)
Oskar Kirmes (artistisk gymnastik)
VPS har varvat upp på allvar. På måndag tog Vasalaget sin femte seger i rad efter 1–0 borta mot HIFK. Joonas Vahtera stod för Vasalagets fullträff, bara två minuter från slutet.
Det var ett enormt viktigt mål i den täta medaljstriden.
Kort innan slutvisslingen avlossade Loorents Hertsi först bössan, men Carljohan Eriksson räddade. HIFK misslyckades med rensningen och VPS fick chansen igen.
Vahteras vänsterfot träffade bollen perfekt. Bollen smet in i det vänstra hörnet, otagbart för Eriksson. VPS glädje var påtaglig. Vasalaget är igen trea i tabellen, en poäng före KuPS.
För HIFK betydde poängtappet att laget fortfarande är i fara i tabellen. Just nu ligger HIFK näst sist, på samma poäng som jumbon PK-35.
Om HIFK hade tagit en poäng hade laget plockat en placering i tabellen och varit på det torra. Det kommer att bli en intensiv nedflyttningsstrid i fotbollsligan i år.
Gatuevenemang ska ordnas ansvarsfullt. Det anser Berghällsrörelsen som ordnar evenemanget Kallio Block Party. Därför ogillade de att skuggevenemanget skulle ordnas – och nu har det ställts in.
Den sjätte augusti ordnar Kallio-liike den nu årliga gatufestivalen Kallio Block Party. Samma dag hade Timo Santala, mannen bakom resturangdagen, tänkt ordna ett sommartorg och en matfestival i anslutning till festivalen. Men på söndagen meddelade Santala att evenemanget har inhiberats.
Vi bad inte Santala att ställa in evenemanget utan att flytta det så att dess verksamhetsområde inte skulle överlappa vårt.
Santala skrev om sitt beslut i ett inlägg på Facebook efter en helg med mängder av inlägg om festivalen och skuggevenemanget. Folk har varit upprörda över skuggevenemanget, och de som ordnar KBP har bett honom flytta evenemanget, endera fysiskt eller tidsmässigt.
- Vi bad inte Santala att ställa in evenemanget utan att flytta det så att dess verksamhetsområde inte skulle överlappa vårt, säger Jaakko Tiikasalo, som ansvarade för säkerheten på KBP i fjol.
Santala säger ändå att representanter för KBP bett honom ställa in evenemanget.
Tiikasalo säger att utgifterna för skuggevenemanget i praktiken skulle ha fallit på KBP och skattebetalarna när staden hade fått städa upp efter det.
Enligt Santala handlar det inte om ett skuggevenemang utan ett skilt evenemang, som ordnas i Kallio Block Partys närhet. Santala säger att meningen inte är att han skulle ordna evenemanget, utan att uppmana folk att sälja sina produkter, till exempel som på restaurangdagen.
Gratis vs avgiftsbelagda platser för mataktörer
Enligt Santala är Kallio-liike rädda för att hans gratisplatser för mataktörer ska äventyra betalplatserna som KBP erbjuder.
Santala säger att han inte vill kommentera saken ytterligare, utan hänvisar till sina inlägg på Facebook. Enligt både Santala och KBP är saken färdigbehandlad. Santala säger att han valde att ställa in evenemanget och inte byta datumet eftersom han tappat intresset efter diskussionerna och processen som genomgåtts.
Han säger också att han inte hyser agg mot Kallio-liike och han inte ville ordna evenemanget till någons förtret.
Olika typer av verksamhet
Enligt Kallio-liike står Santala för en helt annan verksamhetskultur än de. Att Santalas evenemang är gratis för aktörerna betyder att det är KBP som står för utgifterna. Och utgifter blir det, bland annat gällande sophanteringen.
Berghällsrörelsen säger sig ha fullt ansvar, och sköter alla utgifter själv, medan Santala lämnar utgifterna till skattebetalarna.
I bakgrunden till oenigheterna finns också oenigheter från i fjol, bland annat då Santala fungerade som dj på Kallio Block Party.
KBP är gratis för publiken. Också skuggevenemanget skulle ha varit avgiftsfritt.
För tio år sedan påbörjades processen att göra Östersundom till en del av Helsingfors. Stadsdelen ska få närmare 70 000 nya invånare och en spårförbindelse – men inte än.
Det har gått tio år sedan planerna på att Östersundom skulle bli en del av Helsingfors uppstod. Men fortfarande är stadsdelen en del av framtiden och inte nutiden. Planeringen har pågått länge, och än så länge har varken hus- eller metrobygget tagit fart. Men en ändring sker då generalplanen för området blir klar.
Tio år är en lång tid, det borde inte få ta så här länge.― Ari Karjalainen
Ari Karjalainen är chef för områdesbyggprojektet på stadskansliet i Helsingfors, och han säger att det har varit en lång process.
- Tio år är en lång tid, det borde inte få ta så här länge. Fem år borde räcka.
Och processen är inte ännu klar. Generalplanen, som Helsingfors, Sibbo och Vanda gör tillsammans är ännu under arbete.
För att byggarbetena ska kunna komma i gång behövs generalplanen. Den behövs för att byggarbetena ska kunna inledas på 2020-talet.
Tyvärr så tar byråkratin väldigt mycket tid i Finland.― Ari Karjalainen
Orsakerna till att arbetet med generalplanen har tagit så länge är enligt Karjalainen byråkratin.
- Tyvärr så tar byråkratin väldigt mycket tid i Finland, och det gör processen långsammare. Besvärstiden fördröjer också projektet.
Enligt Karjalainen bör generalplanen bli färdi för att den nya business som utvecklas på området ska kunna byggas. Det pågår ändå många bostadsbyggen runtom i Helsingfors, påpekar Karjalainen, och därför är det inte så bråttom med bostäderna i området.
Naturområdet den stora tidsboven
Naturområdet Natura är ett av tvistemålen i arbetet med generalplanen. Det har förekommit många motstridiga åsikter. I fjol lades ett förslag till en generalplan fram, men det gick inte igenom, just på grund av Natura-området.
- Inkommande vår kommer den nya generalplanen till påseende, och den är gjord så att den borde gå igenom också med tanke på Natura-området, säger Ilkka Laine, projektchef för Östersundom på stadsplaneringskontoret i Helsingfors.
Vi är mycket efter den ursprungliga tidtabellen.― Ilkka Lainen
Efter det ska generalplanen ännu behandlas, och ett slutgiltigt beslut väntas i början av år 2018.
- Vi är mycket efter den ursprungliga tidtabellen. Vi kunde inte i början avgöra hur stor roll Natura-området skulle få.
Att generalplanen ska vara klar om ungefär två år betyder ändå inte att byggnadsarbetet kommer att påbörjas direkt. Under de närmaste åren kommer det alltså inte att hända någonting med området.
- Om det kommer in besvär under besvärstiden så ska de behandlas, och det kan ta mellan ett och tre år.
Metron kommer metron går
Östmetron kommer att börja byggas tidigast år 2025, och vara färdig runt 2040. En del av metron ska gå ovanpå jorden, medan andra delar går under jorden.
Före det ska stadsdelen ta fart, och på 2020-talet ska den Östersundom enligt generalplanen vara en ekologibetonad stadsdel med närmare 70 000 invånare.
Det finns också en så kallad Smart and clean-vision för området, som i praktiken betyder att stadsdelen kommer att vara en föregångare för miljön, med bland annat energianvändning och avfallshantering.
Dessutom kan det komma upp till 30 000 arbetsplatser till området.
Stadsdelen ska få en spårförbindelse, som är en förlängning av den nuvarande helsingforsmetron, alternativt en snabbspårvägsförbindelse.
Artikeln uppdaterad den 19.7.2016 kl. 13:57 med ett förtydligande om att det gått tio år sedan planerna på att annektera Östersundom från Sibbo uppstod.
När Helsingfors planer på att annektera delar av sydvästra Sibbo först sattes i verket år 2006 var Christel Liljeström kommunstyrelsens ordförande i Sibbo. Hon var mitt i händelsernas centrum.
Är det allvarligt ska man våga vara allvarlig, och har man många duktiga kvinnliga skådespelare ska de få bra roller. Så resonerar Skini Lindgård och Riddo Ridberg på Teaterboulage i Pargas, som kommentar till Yle Kulturs granskning av könsfördelningen på finlandssvenska sommarteatrar.
- Vi har ett konstnärligt råd - som faktiskt just nu består av tre kvinnor och tre män - som planerar repertoaren för kommande år. Regissören väljs oftast innan pjäsen är helt och hållet fastslagen, och hen har sedan sista ordet, säger Riddo Ridberg, som är konstnärlig ledare och ofta anlitad regissör för Teaterboulage.
Precis som på de flesta större sommarteatrarna i Svenskfinland har nästan alla Teaterboulages pjäser regisserats av män, men Ridberg säger att det är något man gärna kunde ändra på.
- Det skulle absolut inte skada att ha en kvinnlig regissör snart igen. För oss har det främst varit svårt att hitta någon här i trakten.
Skini Lindgård och Riddo Ridberg jobbar "hårt" på att reproducera varsin stereotyp könsroll-Skini Lindgård och Riddo RidbergBild: Yle/Ylva Pererariddo ridberg,skini lindgård,skini lindgård och riddo ridberg,teaterboulaget
Skini Lindgård hade en av de bärande rollerna i pjäsen Hem jävla hem (en lokal variant av Masjävlar) som regisserades av Lidia Bäck 2013, och hon minns arbetet som positivt.
- Det var jättespännande att jobba med Lidia Bäck. Hon hade ett annat grepp som kändes lite ovant i början, men det visade sig vara riktigt fräscht!
Det knepiga är att hitta en balans mellan nykomlingar och gamla bekanta namn som ensemblen känner.
- Jag skulle gärna regissera varje pjäs själv, men jag inser att det varken skulle vara bra för mig eller ensemblen. Det är viktigt att variera, men inte hela tiden, eftersom det tar tid för nya människor att komma in i organisationen, säger Ridberg.
Starka kvinnoroller självklara
Gällande pjäsval är Teaterboulages viktigaste kriterium att det ska variera från år till år.
- Vi vill inte hamna i ett fack, utan spela olika typer av pjäser, säger Ridberg.
Under de senaste åren har ett flertal av pjäserna varit nyskrivna av Skini Lindgård. Där ingår årets pjäs Doris - flickan i läderrock, som fått ett gott bemötande. Lindgårds pjäser har alltid starka roller för kvinnor.
- Det är naturligt för mig, och känns viktigt. Dagens tjejer är duktiga på så många områden - skådespeleri, musik och så vidare - och det tycker jag att man ska få fram, säger Lindgård.
Annars tänker hon mer på berättelsen än på skådespelarna när hon skriver.
- Efter två pjäser om 60- och 70-talen var det nu dags för 80-talet. Då var jag själv småbarnsmamma och tyckte ärligt talat att musiken och kläderna var rätt förskräckliga! Men när jag riktigt började tänka på mitt 80-tal kom jag ihåg mina arbetskompisar och andra kvinnodominerade sammanhang jag var med i och på hur den växelverkan fungerade. Dessutom ville jag skriva om hur det är när livet strular ihop sig. Vi har haft flera självmordstragedier i Pargas, och jag ville inte rygga för den tematiken, säger Lindgård.
Ridberg ser Doris-pjäsen som ett sätt att ta igen för många pjäser med mansdominans på scenen.
- Eftersom det oftast är fler flickor som vill vara med brukar det lätt bli så att pojkarna automatiskt får väldigt bra roller bara för att de är så få. Men i år spelas nästan alla stora roller av kvinnor, och till och med vårt husband har två kvinnliga medlemmar. Det skulle vara dumt att inte utnyttja all talang som finns, bara för att med våld ha en pjäs med en manlig huvudrollsinnehavare, säger Ridberg.
Svårt att få flickor att ta plats
En annan klassisk fälla är att männen som är med får mest utrymme att spela roliga roller.
Flickorna föredrar att hålla lägre profil än pojkarna, hur bra de än är, det har jag märkt tydligt under arbetet med Pargas stads ungdomsshower. Jag försöker uppmuntra dem att ta plats och kliva fram, men väldigt många flickor är rädda för att stjäla fokus, jag vet inte varför, säger Ridberg.
I arbetet med Pargas stads ungdomsshower har Riddo Ridberg märkt att det krävs medvetet jobb för att få flickor att våga ta plats.show 8 i PargasBild: Samuel Salminenshow 8,ungdomsshow i pargas
Lindgård tror att förklaringen ligger i flickvärldens hårdare sida.
Man ska alltid vara snygg, inte vara pinsam och inte göra bort sig. Jag tror tyvärr att det sitter ganska djupt rotat i dagens ungdomar, säger Lindgård.
Flickor lär sig att man ska vara vacker och hålla käften, helt enkelt.― Skini Lindgård
Både Lindgård och Ridberg ser ändå amatörteatersammanhang som en ypperlig plats att arbeta emot den här sortens begränsande normer.
Det är väldigt bra för folks självkänsla, inte bara att stå på scenen, utan också att vara med i backstage-gemenskapen. Jag sitter ofta och lyssnar på våra ungdomar, de är alldeles ljuvliga när det gäller att hjälpa och peppa varandra innan de ska in på scenen. Det är ett bra sätt att lära sig umgås över ålders- och könsgränser, säger Lindgård.
Respekt för barn och allvar
En annan utmaning i sommarteatersammanhang är att våga låta scener vara allvarliga.
- I amatörteatersammanhang är det oftast lättare att vrida åt det komiska hållet, och det finns scener i Doris som hade gått att göra på ett klassiskt buskis-sätt, men jag var noga med att låta bli. Det kräver en hel del av skådespelarna att våga gå in i de tunga situationerna på riktigt och inte bara säga replikerna ytligt, men det är viktigt för mig att vi gör det så autentiskt som möjligt, säger Ridberg.
Folk skrattar ofta åt de allvarliga scenerna också, jag vet inte riktigt varför, men det är viktigt att skådespelarna vågar hålla allvaret.― Riddo Ridberg
För Ridberg finns ingen motsättning mellan att jobba med amatörer och ändå ha höga konstnärliga ambitioner. Det handlar helt enkelt om att ha respekt både för pjäsen, publiken och de medverkande.
- En sak jag stört mig på är hur barn ibland används inom teater. Barn är söta när de är tre år och kommer in och säger något lustigt och går åt fel håll så att alla skrattar, men det är inte respektfullt mot barnet. Också när man jobbar med barn ska man göra det på riktigt, inte hoppas på att publiken ska skratta åt att de gör fel, säger Ridberg.
Det råkar sig oftast bli män
En koll bland några av de övriga granskade sommarteatrarna visar att frasen “det bara råkar sig”, är det vanligaste svaret på varför nästan bara manliga regissörer anlitas.
Kim Svenskberg, som är producent för Lurens sommarteater och ordförande för Östra Nylands ungdomsförbund, säger att ingen kvinnlig regissör har anmält intresse att regissera på Lurens.
- Det viktigaste för oss är att få en regissör som kan jobba med amatörer, som kan ge något åt våra skådespelare. Könet spelar ingen roll, säger Svenskberg.
I brist på kvinnliga roller gjorde Lurens Mowgli till en tjej, spelad av Emilia Nikkanen, i årets uppsättning av Djungelboken.Emilia Nikkanen som Mowgli i Lurens sommarteater.Bild: Mats Tuominendjungelboken på lurens,emilia nikkanen,Lurens sommarteater,lurens sommarteater 2016
När det kommer till rollfördelningen säger Svenskberg att man på Lurens inte gör skillnad mellan huvudrollsinnehavare och andra, utan alla är lika viktiga.
- Om kvinnor eller män har flest repliker är inte huvudsaken, eftersom alla behövs. Ett visst problem är ändå att många pjäser är skrivna främst för män, men det har vi löst genom att ibland byta könet på huvudpersonen, som i årets Djungelboken, säger Svenskberg.
Att försöka ta fram fler pjäser skrivna av kvinnor för att råda bot på bristen på kvinnliga roller är inget Lurens hittills tänkt på. Det viktigaste, enligt Svenskberg, är att pjäserna till sitt innehåll är så varierande som möjligt från år till år.
Fredrika Åkerö, ordförande för Västnyländska Ungdomsringen säger att hon gärna vill se en kvinnlig regissör på Raseborg, men hittills har det inte råkat sig så.Fredrika Åkerö är ordförande för Västnyländska Ungdomsringen.Bild: Yle/ Bubi AsplundFredrika Åkerö,ordförande för vnur,Raseborg,teater (verksamhetssfär),ungdomssekreterare,Västnyland,västra nylands ungdomsring,åkerö fredrika
Fredrika Åkerö, ordförande för Västnyländska Ungdomsringen som ligger bakom Raseborgs sommarteater, säger att diversitet inom kulturfältet är viktigt, men att sommarteatern inte ska behöva bära hela ansvaret för det.
- Ser man på Västnyland i stort har vi ett brett kulturutbud, men allt fungerar inte att göra på sommarteater. Det måste vara stora produktioner och mäktig musik, och de flesta storskaliga pjäser har skrivits av män, säger Åkerö.
Österbotten går i bräschen
Värt att notera är att hela Österbotten faktiskt utgör ett enda stort undantag till regeln om manliga regissörer den här sommaren. Såväl Pedersöre, Närpes, Korsholms och Oravais teater, samt Skäriteatern på Replot i Vasa, regisseras av kvinnor.
Närpes teater är inte den enda österbottniska sommarteatern med kvinnlig regissör i år - det finns faktiskt kvinnliga regissörer överallt i Österbotten.Svunna tiders vålnader betraktar kalasförberedelserna i Närpesboan.Bild: Jonas Bergqvistannika makarevitch,matias norrgrann,michaela esch,närpes teater,närpesboan,sommarteater
Oravais teater har i själva verket bara haft en enda manlig regissör sedan 2006, och en väldigt hög procent kvinnliga manusförfattare och huvudrollsinnehavare. Enligt styrelseordförande Roland Engström är det inte medvetet, men väldigt roligt.
- Vi har starka kvinnor i våra led, och det känns viktigt att låta dem komma fram. De skriver dessutom intressanta roller för både kvinnliga och manliga skådespelare, vilket publiken uppskattar.
Ser du det som amatörteaterns uppgift att tänka på de här sakerna?
- Absolut. Teatern har varit mansdominerad länge, så det känns bra att gå i bräschen för kvinnorna. Men visst har både män och kvinnor möjlighet att få regissera i Oravais, det gäller bara att vara tillräckligt bra! säger Engström.
En man har dött i samband med en skottlossning i Mellungsbacka i natt. Polisen har gripit den misstänkta gärningsmannen.
Skottlossningen orsakade en polisoperation på ett höghusområde i Mellungsbacka i östra Helsingfors. Intermezzot skedde strax före midnatt.
Polisen fick in flera samtal om skottlossningen på Bredbergsgränden. Flera polispatruller larmades till platsen.
Utredningsledaren, kommissarie Kirsi Kanth, berättar till Yle Huvudstadsregionen att polisen grep den misstänkta gärningsmannen i närheten av brottsplatsen.
Hon berättar att gärningsmannen är en man, men hon kan inte berätta huruvida gärningsmannen och offret kände varandra från tidigare.
Mannen misstänks för dråp.
Artikeln uppdaterades 19.7 kl.12.20 efter ett samtal till utredningsledaren.
Flera projekt i Finland finansieras numera med gruppfinansiering, det vill säga så kallad crowdfunding. Den första och största inhemska aktören är Helsingforsbaserade Mesenaatti som har kontor på Stora Robertsgatan.
Hittills har över 300 projekt fått finansiering via kampanjer på webbplatsen.
Idén till crowdfundingtjänsten kom när Tanja Jänicke och Pauliina Seppälä satt och funderade på hur stort potential sociala medier har att föra folk samman.
- Vi ville utnyttja det för att göra ett smidigt instrument för gruppfinansiering, säger Jänicke.
Mesenaatti definierar crowdfunding eller gruppfinansiering som en ”global form av finansiering, där man tillsammans med andra kan delta i projekt som är viktiga för en".
Det kan till exempel gälla att finansiera tjänster, företag eller produktutveckling.
Gruppfinansiering är jättebra hjälpmedel för marknadsföring.― Vesa Kuosmanen, kafé Kolo
Också allmännyttiga projekt
En av dem som har samlat in pengar via Mesenaatti.me är organisationen KRIS, för sitt projekt Youth Behind Bars i Helsingfors. Det är en cykelverkstad i Sörnäs för ungdomar som riskerar utslagning.
- Vi fick veta om Mesenaatti via en arbetspraktikant som jobbade för KRIS, säger Joachim Ahlström från Youth Behind Bars.
Många tycker att det här är lättare än att skriva krångliga ansökningar.― Joachim Ahlström, cykelverkstaden Youth Behind Bars
De som finansierar via Mesenaatti får vanligtvis också någon kompensation eller tack från insamlingsinstansen. Det erbjöd Youth Behind Bars också, men alla krävde det inte.
- Många tycker att det här är lättare än att skriva krångliga ansökningar, säger Ahlström gällande de positiva sidorna av crowdfundingtjänster.
Sampo Reinikainen, Tuomas Salonen och Johanna Virtaniemi inför öppningen av kafé Kolo.Sampo Reinikainen, Tuomas Salonen ja Johanna Virtaniemi känner sig starka i Kolo.Bild: Arda YildirimCafe,kaféer,Sörnäs,Vasagatan
Den sociala gemenskapen som skapas är en av styrkorna
Också kafé Kolo på Vasagatan i Helsingfors öppnade med hjälp av Mesenaattitjänsten.
De som står bakom kaféet hade tidigare sökt finansiering via crowdfunding och provade det igen. Vesa Kuosmanen från Kolo berättar att den sociala gemenskapen som gruppfinansiering skapar är en av styrkorna.
- Vi ville att Kolo blir en lokal som alla kan vara med och göra personlig. Därför var det fint att redan från början få folk att binda sig till vårt projekt.
Pengarna man får är ganska lite jämfört med tiden som man lägger ner på kampanjen. Men det är ett bra sätt att få anhängare.― Vesa Kuosmanen, kafé Kolo
”Mer än bara en finansieringsmetod”
Med hjälpen av Mesenaatti kunde Kolo renovera sin lokal och ta i bruk en parklet, det vill säga hyra och inreda en parkeringsruta för kaféverksamheten. Men Kuosmanen ser också andra positiva sidor av gruppfinansieringen än bara den konkreta finansieringen:
- Gruppfinansiering är ett jättebra hjälpmedel för marknadsföring. Pengarna man får är ganska lite jämfört med tiden som man lägger ner på kampanjen. Men det är ett bra sätt att få anhängare, säger Kuosmanen.
Projekt vid Lappvikens sjukhus tog till äldre metoder
Just marknadsföringsaspekten intresserar också Jaana Merenmies. Hon jobbar med projektet Lapinlahden lähde, en plattform för samhällelig verksamhet och ett kafé vid gamla Lappvikens sjukhus i Helsingfors.
- Gruppfinansiering fungerar också jättebra för att testa om det finns intresse för en verksamhet.
Gruppfinansiering fungerar också jättebra för att testa om det finns intresse för en verksamhet.― Jaana Merenmies, projektet Lapinlahden lähde
Lapinlahden lähde bestämde sig ändå för att inte samarbeta med Mesenaatti.
- Vår verksamhet är så bred att det är inte riktigt Mesenaattis verksamhetsfält, sager Jaana Merenmies från Lapinlahden Lähde.
I stället har Lapinlahden lähde satsat på gammaldags sätt att donera konkreta saker och ting.
- I huvudsak har vi fått sak-, apparat-, plant- och matdonationer.
Lappvikens sjukhus.Lappvikens sjukhus.Bild: Charlotte LindroosLappviken,Lappvikens sjukhus
Också KRIS har samlat in pengar på andra sätt än genom gruppfinansiering.
- Vi har tjänat pengar på cykelreparationer, säger Ahlström.
Pengarna från gruppinsamlingen finns på ett konto och kommer att användas till löner i framtiden. En del av pengarna gick ändå till själva insamlingstjänsten Mesenaatti, men Ahlström är ändå nöjd.
- Vi fick ihop 5 770 euro och Mesenatti tog 770 euro av det. Men nu har vi tre killar på jobb och två till blir anställda i augusti.
Vårt mål är att servera finska samhälle.― Tanja Jänicke, Mesenaatti
Enligt Jänicke har 99 procent av responsen till Mesenaatti varit positiv.
- Några klagar på de 7 procent som vi tar som provision. De använder naturligtvis inte Mesenaatti. Men man måste ändå tjäna sitt levebröd.
Ett lustigt fenomen är insamlingar där folk söker finansiering för nya silikonbröst.― Tanja Jänicke, Mesenaatti
Enligt Jänicke finns det cirka 500 gruppfinansieringstjänster i världen. Stora företag blir större, små försvinner och medelstora slås ihop.
- Kickstarter och IndieGoGo från USA har blivit massiva och ansiktslösa, där får den som söker finansiering säkert inte individuell betjäning, beklagar Jänicke.
Hur skiljer ni er från mängden då?
- Vårt mål är att tjäna det finska samhället. Vi samarbetar bland annat med universitet. Nu försöker vi också inleda samarbete med kommuner.
Tanja Jänicke på Fredrikstorget.Tanja Jänicke i Fredrikstorget.Bild: Arda YildirimFredriksgatan,Helsingfors,Mecenat,Rödbergen
Det finns förstås också de som vill utnyttja tjänsten för sina personliga projekt.
- Ett lustigt fenomen är insamlingar där folk söker finansiering för nya silikonbröst. Om någon blir glad av att ge pengar för det, så är det också helt okej.
Givarna verkar vara stolta över sig själva. Det känns fint att medverka i ett projekt redan med tio euro.― Tanja Jänicke, Mesenaatti
Gläder också givare
En del av succén verkar vara att givarna känner sig glada över att delta i projekten, även då de deltar med bara en liten summa.
- Givarna verkar vara stolta över sig själva. Det känns fint att medverka i ett projekt redan med tio euro, säger Jänicke.
- Och om folk har satsat pengar på ett projektet känner de att det är deras eget, påpekar Kuosmanen från kafé Kolo.
Mesenaatti.me
Crowdfundingtjänsten mesenaatti.me drivs av fyra personer.
De har haft 317 lyckade kampanjer (kollat 11.7).
Kampanjerna lyckades sammanskjuta totalt 1 600 000 euro.
Den största donation har kommit från Supercell: 5 000 euro till Suomen Pelimuseo, Finlands spelmuseum.
Över 1 500 kunder var utan el i Kyrkslätt i några timmar under tisdagen.
Det drabbade området finns i centrum av Kyrkslätt.
Avbrottet berodde på att en underjordisk kabel tagit skada på ett bygge på området. Enligt eldistributören Caruna pågick elavbrottet mellan klockan 11.00 och 13.30.
Det går att läsa patienthandlingar utan att lämna spår i datasystemet Pegasos, skriver Helsingin Sanomat. Pegasos används av vårdpersonalen i många kommuner och städer, bland annat i Helsingfors.
Tidningen har tillsammans med en anonym läkare gått igenom en frivillig testpersons information. Det gick att grundligt ta del av personens patienthandligar utan att systemet förde logg på vem som läste. Till exempel låter programmet en granska sjukjournaler som väntar på godkännande eller recept som ska förnyas utan att man har ett vårdförhållande med patienten, något som lagen kräver.
Antti Lähteenmäki, som varit projektledare då patientdataarkivet Kanta togs i bruk 2012-2014, säger till Helsingin Sanomat att Pegasos är svårt att använda på grund av det informationsskydd som finns. Samtidigt läcker systemet information som borde vara sekretessbelagd. Pegasos är kopplat till Kanta.
-Man tog Pegasos i bruk med för snäv tidtabell. Man hann inte testa det tillräckligt, vare sig när det kommer till sekretess eller säkerhet, säger Lähteenmäki.
Förutom bristerna i loggen sparar programmet också information på ett vilseledande sätt, säger Lähteenmäki. Det kan leda till farliga situationer. Han säger att han upprepade gånger bett om att programmet ska åtgärdas, både av Institutet för hälsa och välfärd och av Valvira.
På Social- och hälsovårdsministeriet säger man att man diskuterat bristerna, men att det är kunden, alltså kommunerna, och programleverantören som ansvarar för att lösa problemet. Institutet för hälsa och välfärd (THL) har på uppdrag av ministeriet ansvar för att slutprodukten fungerar som den ska.
Visste inte om problemet
Varken Helsingfors social- och hälsovårdsverk eller it-företaget CGI, som skapat Pegasos, säger sig vara medvetna om bristerna.
En vy i Pegasos gör det möjligt för användaren att se patientens hela diagnoshistorik. På CGI säger man att den finns för att administratorn ska kunna redigera enskilda användares uppgifter. Enligt dem är det kunden, alltså Helsingfors stad, som ansvarar för vem som har rättighet att komma åt informationen.
Dataombudsmannen bestört
Dataombudsman Reijo Aarnio säger till Yle att han är väldigt upprörd över att det inte förs logg på vem som läser patientuppgifter.
- Vi har ett system som alla måste gå med i och som inte fungerar. Människorättsdomstolen har beslutat att system som innehåller patienthandlingar ska föra logg över vem som tar del av uppgifterna. Det är patientens rättighet att kunna kontrollera det, säger Aarnio.
Aarnio säger att det under en utredning kommit fram det finns mycket att förbättra i hur de inblandade organisationernas chefer ställer sig till sekretess. Dataombudsmannen ska nu utreda var det gått fel när man utvecklat och tagit i bruk programmet.
- Här finns många inblandade instanser; programtillverkaren, kommunerna och Institutet för hälsa och välfärd, som har ansvar för att slutprodukten fungerar som den ska, säger Aarnio.
Vad kan en enskild patient göra för att försäkra sig om att hans eller hennes uppgifter inte läcker?
- Man kan använda sin lagstadgade rätt att få ta del av sina loggupgifter från hälsovården. Har man ännu frågor efter det ska man vända sig till de instanser som ser till att lagen följs, till exempel dataombudsmannen eller Institutet för hälsa och välfärd.
Enligt förvaltningsdomstolen i Helsingfors har församlingsrådet i Petrus församling diskriminerat en kandidat i valet av kyrkoherde. Domstolen anser att Monica Heikel-Nyberg har diskriminerats på grund av kön och ålder.
I oktober 2014 valde Petrus församling i Helsingfors en ny kyrkoherde. Valet gjordes av församlingsrådet bakom lyckta dörrar.
Det är helt okej att inte välja mig, men då ska det gärna ske på enahanda grunder.― Monica Heikel-Nyberg
Enligt förvaltningsdomstolen i Helsingfors har församlingsrådet agerat fel. Domstolen anser att Heikel-Nyberg är mer meriterad än pastor Daniel Björk, som valdes till tjänsten.
Nu har domstolen hävt valet och förkastat församlingsrådets önskan om att hålla handlingarna hemliga.
Heikel-Nyberg: Viktigt principbeslut
Monica Heikel-Nyberg tycker att det är frågan om ett viktigt principbeslut.
- Processen fördes på ett sätt som jag upplevde att var oerhört ojämlikt. Det har alltid varit viktigt för mig att saker går rätt till. Det är helt okej att inte välja mig, men då ska det gärna ske på enahanda grunder, säger hon.
Monica Heikel-Nyberg är glad och lättad över förvaltningsdomstolens beslut.Monica Heikel-NybergBild: Hedvig Långbackadesmond tutu,monica heikel-nyberg
Då Heikel-Nyberg inte blev vald till kyrkoherde, lämnade hon in en rättelseyrkan till församlingsrådet. Det var efter att församlingsrådet förkastat yrkan som hon överklagade till förvaltningsdomstolen.
- Församlingsrådet hade helt klart redan från början bestämt vilken kandidat de ville ha.
Församlingsrådet hade helt klart redan från början bestämt vilken kandidat de ville ha.― Monica Heikel-Nyberg
För tillfället arbetar Heikel-Nyberg som kaplan vid Johannes församling i Helsingfors. Hon trivs bra med sitt nuvarande jobb och vet inte ännu vad nästa steg blir.
- Det beror väldigt mycket på hur Petrus församling ser på saken.
"Viktigt beslut inför kommande val"
Heikel-Nyberg anser att domstolens beslut är viktigt också med tanke på kommande kyrkoherdeval.
- Jag tror att beslutet kommer att läsas noga både i kyrkostyrelsen och domkapitlet. Det ger väldigt klara riktlinjer för hur ett sådant här val ska gå till och vad man ska beakta.
Västmetrons försening krånglar till det för skolelever som ska ta sig från Drumsö till Norsen. Föräldrar är upprörda över beslutet att slopa busslinjen 20.
När skådespelare Johanna af Schultén flyttade till Drumsö år 2011 var det tal om att västmetron skulle öppna inom ett par år. Hon hoppades på en snabb och enkel skolväg för sina två barn som ska börja i årskurs 7 och 9 i höst.
Men metrobygget har försenats gång på gång, och dessutom har grundskolan Norsen verkat i tillfälliga utrymmen i Haga medan skolhuset renoverats. I höst ersätts busslinje 20 med 20X, som kör till Kampen.
- Vi som bor här på Drumsö har fått information om buss 21 som skulle gå från den 15.8. här från Hallonäs till Skillnaden, precis som 20:an gick tidigare. 20X kommer att stanna vid Järnvägsstationen eller Kampen, vilket betyder att det blir ett bussbyte eller byte till spårvagn för barnen. Min dotter har gått redan två år i skola södra Haga och haft två byten, säger Johanna af Schultén.
Här byggs det nya köpcentret på Drumsö, i köpcentret byggs också en ingång till metrostationen.Bild från Drumsövägen i bakgrunden syns bygget av det nya köpcentretBild: Yle/Helena von AlfthanDrumsö,drumsö köpcentrum,Drumsö metrostation,lauttis,vägarbeten,Västmetron
Johanna af Schulténs barn måste byta till spårvagn 2 för att ta sig till skolan.
- Skolvägen blir säkert 15 till 20 minuter längre med alla byten. Man kan aldrig riktigt räkna med att bussar och spårvagnar går precis som de ska. Det är dessutom alltid enorm trafikstockning mellan Gräsviken och Kampen, säger Johanna af Schultén.
Björn Månsson: bussar till Kampen behövdes
SFP:s Björn Månsson, som sitter i styrelsen för Helsingforsregionens trafik, säger att man varit tvungen att optimera användningen av bussarna på grund strulet med västmetrons tidtabell.
- När jag talade med en tjänsteman på HRT-kansliet så visade det sig då att man behövde bussar till Kampen. Vi hade tyvärr ingen möjlighet att påverka från styrelsens sida. Så fattade man beslutet att avstå från Skillnadens hållplats som i varje fall kommer att stängas.
- Goda nyheter i sammanhanget är det att sedan när västmetron kommer igång, förhoppningsvis från början av nästa år, så kommer 21:n att gå till Skillnadsbacken. Då blir det alltså ännu bättre för Norsen-elever. Då kommer de ända upp till det som populärt kallas Dianaparken, säger Björn Månsson.
Trots att Esbo stad är västmetrobolagets huvudägare och fullmäktige stadens högsta beslutande organ vägrar bolaget överlåta protokollen till beslutsfattarna.
Stendamm och damm från sprängningsarbeten kan orsaka förtret för personer som bor i närheten av byggnadsarbeten. Speciellt astmatiker är drabbade, men det finns inte orsak att använda andningsskydd, menar luftvårdsexpert.
Böle, Busholmen, Fiskehamnen. Alla de tre stadsdelarna har enorma byggprojekt som orsakar miljöbekymmer för de som bor i närheten. Speciellt astmatiker drabbas av dammet.
Enligt luftvårdsexpert Maria Myllynen på samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster har luftkvaliteten i Helsingfors varit mest god i juli. Det har inte förekommit desto mera gatudamm eller avgaser. Det här beror bland annat på att trafiken under sommarsemestrarna är mindre.
Långvariga projekt påverkar invånarna
Däremot är partiklarna i luften desto fler i trakterna kring byggarbetena.
- Stendamm och damm från sprängningsarbeten påverkar människans luftvägar, det drabbar främst astmatiker. Det finns ändå inget behov att använda andningsskydd, säger Myllynen.
Det finns ändå inget behov att använda andningsskydd.― Maria Myllynen, HRM
Enorma byggarbeten finns i Böle, på Busholmen och i Fiskehamnen.
- Byggarbetena skadar invånarna eftersom de pågår i veckor, månader och år.
Enligt Myllynen ska de som bor nära stora byggarbeten hålla sina dörrar och fönster stängda. Om lägenheten har ett tilluftsfilter ska det bytas oftare än vanligt.
- Byggarbetena har miljötillstånd som miljöcentralerna övervakar. Vi har under året fått samtal om de stora byggprojektena och vid behov går någon och kontrollerar att allt är i sin ordning.
