Quantcast
Channel: Huvudstadsregionen | svenska.yle.fi
Viewing all 22002 articles
Browse latest View live

Framtidens bibliotek satsar på mediefostran och arbetsutrymmen för frilansare

$
0
0

Tillgången till e-material har gjort att biblioteken har färre kunder. I framtiden satsar bibborna på bland annat mediefostran och på att serva frilansare.

Helsingfors bibliotekschef Tuula Haavisto berättar att bibbornas besökarantal har minskat något i och med att det blivit allt lättare att få tag på digitalt material. Till exempel musiken har nästan helt försvunnit från biblioteken.

- Det är svårt att säga hur det kommer att gå med det tryckta materialet. Det har funnits e-tidningar och e-böcker för en bred publik en så kort tid ännu, säger Haavisto.

En annan aspekt är att det inte ännu finns så mycket forskning om hur hjärnan uppfattar skrift på en skärm jämfört med skriven text som är layoutad på papper.

Det är svårt att säga hur det kommer att gå med det tryckta materialet. Det har funnits e-tidningar och e-böcker för en bred publik en så kort tid ännu.― Tuula Haavisto, bibliotekschef

- Även om det finns många som inte längre behöver bibilotek för att låna böcker, så finns det en stor grupp som uttryckligen kommer till biblioteket för den stora boksamlingens skull.
Bibliotekschef Tuula Haaviso trivs i Vallgårds bibliotek. Sommartid kan man ligga i hängmattan på den mysiga innergården och läsa en bok, eller till exempel spela petanque Bibliotekschef Tuula Haavisto på innergården till Vallgårds bibliotek. Bild: Yle/Johanna Minkkinen bibliotek,tuula haavisto,vallgårds bibliotek

Viktig aktör i mediefostran

Unga människor har ett annorlunda förhållningssätt till bibliotek. Här har biblioteken sett sin nisch och de är en viktig part i att lära ut mediekritik och mediekunskap.

- Vi samarbetar bland annat med skolorna. Skolklasser kommer bland annat till biblioteken för att lära sig vad informationssökning handlar om. Eleverna lär sig att det handlar om något mycket mer än att bara söka på Google.

Det är inte bara skolelever som får lära sig mediekritik och informationssökning, utan också till bland seniorer och proffsgrupper.

Eleverna lär sig att infomationssökning handlar om något mycket mer än att bara söka på google.― Tuula Haavisto, bibliotekschef

Biblioteken har också lanserat en programhelhet i mediekunskap för förskolebarn. Den har utvecklats i samarbete med dagispersonal och har varit väldigt populär.

Biblioteksnätet i Helsingfors mår bra

Helsingfors skiljer sig från resten av landet också vad gäller biblioteksnätet. Trenden i övriga delar av landet är att allt fler bibliotek lägger lapp på luckan, men i Helsingfos är inga bibliotek påväg att stänga.

Bibliotek 10 i Posthuset är populärt, men alldeles för trångt. Här finns till exempel inga romaner längre - och inga svenska böcker. Bibliotek 10 är Helsingfors populäraste bibba. Bild: Helsingfors stad bibliotek,bibliotek 10,helsingfors,posthuset

- Det handlar om samma trend som när det gäller befolkningen i allmänhet. På samma sätt som folk flyttar från glesbygden till huvudstadsregionen, stänger bibliotek på mindre orter medan biblioteken mår bra i Helsingfors.

Centrumbiblioteket representerar modern tid

Den stora händelsen i biblioteksvärlden är förstås Centrumbiblioteket, som ska öppna för allmänheten i december 2018. Biblioteket ska förutom en massiv boksamling erbjuda nya upplevelser för den moderna biblioteksbesökaren.

I första vånigen kan man snabbt sköta ärenden själv: returnera böcker och plocka upp reserverade böcker.

Vi har många frilansare som inte bara vill sitta hemma eller på café. De ska ha bra utrymmen i centrumbiblioteket.― Tuula Haavisto, bibliotekschef

Här finns också restaurang och utställningar samt medborgarrådgiving och bio. I andra våningen har man möjlighet att förverkliga sig själv, här finns bland att scenutrymme, grupplärorum och arbetsstationer för frilansare.

- Vi har många frilansare som inte bara vill sitta hemma eller på café. De ska ha bra utrymmen i centrumbiblioteket.

Den så kallade bibliotekshimlen kommer att ha över 100 000 böcker. Barnavdelnigen ska locka barnen att använda sin fantasi och familjerna kommer att uppmärksammas.

- Till exempel kommer barnavdelnigen att inredas så att barn och förälder eller hela familjen kan sitta och läsa tillsammans. Också barnevenemangen kommer att profileras tydligare för hela familjen.


Preventivmedel bland unga handlar om pengar

$
0
0

Priset för preventivmedel kan lätt bli en oöverkomlig månatlig summa för många unga. Och om pengarna inte räcker till, är det lätt hänt att man låter bli att köpa pillren. En del kommuner erbjuder unga gratis preventivmedel, men i Vanda finns det ingen åldersgräns för att få gratis preventivmedel för första gången.

Borgåbon Erica-Mari Bagger fick de första råden gällande preventivmedel av sin pappa, som tog ett snack med sin dotter och hennes dåvarande pojkvän. Den 22-åriga unga kvinnan har använt preventivmedel i sex år.

- Jag skulle aldrig någonsin lita på så kallade säkra dagar eller att avbryta samlaget. Det kan alltid ske misstag, säger Bagger kort.

Erica-Mari Bagger. Erica-Mari Bagger. Bild: Yle/Ronnie Holmberg erica-mari begger.,mari bagger

Och misstag har skett i Baggers umgängeskrets. Några har gjort abort medan någon annan fattat ett annorlunda beslut.

- Att avbryta en graviditet får en att må dåligt och många har behövt stöd, säger Bagger.

Färre aborter

Antalet aborter har sjunkit under hela 2000-talet. I hela landet gjorde 9 800 aborter under det senaste statistikförda året 2014. Av dessa utfördes över en tredjedel i Nyland. Majoriteten av aborterna gjordes med hjälp av läkemedel.

- Det är glädjande att aborterna bland minderåriga håller på att minska, säger Oskari Heikinheimo som är avdelningsöverläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Enligt Heikinheimo är ungdomar smarta och ansvarstagande. Dessutom har den sexualundervisning som ordnas i skolorna varit betydande.

-Jag hoppas att social- och hälsovårdsreformen för med sig en enhetlig praxis gällande preventivmedel i kommunerna. Ingen ska behöva gå utan preventivmedel i Finland på grund av brist på pengar, poängterar Heikinheimo.

Vanda sparar genom gratis preventivmedel

I Nyland varierar kommunernas förhållningssätt till gratis preventivmedel. Vanda har framskridit längst då alla kan få något slags preventivmedel gratis, det gäller inte bara ungdomar. Sedan årsskiftet erbjuder staden dessutom preventivmedel till alla som genomfört en abort.

För ett par år sedan märkte man i Vanda att statistiken för aborter var alarmerande. När preventivmedel blev gratis minskade antalet aborter anmärkningsvärt.

-När preventivmedel som spiraler och kapslar blev avgiftsfria blev aborterna färre, konstaterar direktören för hälsovårdsservicen i Vanda, Jarmo Kantonen.

Jarmo Kantonen. Jarmo Kantonen. Bild: Yle/Antti Kolppo jarmo kantonen

Eftersom hälsovården i Vanda måste vara kostnadseffektiv, började man också tänka på de avgiftsfria preventivmedlen som en del av den stränga ekonomiska hushållningen.

-Avgiftsfria preventivmedel har verkligen konstaterats vara ekonomiskt vettigt. En remiss till specialsjukvården kostar hundralappar och en abort ännu mer. I Vanda pratar man till och med om hundratusentals i abortpengar varje år, räknar Kantonen.

Fullmäktigemotion i Borgå

Institutet för hälsa och välfärd har redan i flera år rekommenderat att alla kommuner ska erbjuda gratis preventivmedel för unga under 20 år. Men så är det ingalunda överallt och kommunernas preventivmedelsutbud varierar.

I Helsingfors har ett medborgarinitiativ kring de avgiftsfria preventivmedlen startat och i riksdagen finns ett initiativ till ett lagförslag. I Esbo godkände fullmäktige i våras initiativet om preventivmedel. Efter semestrarna ska staden börja dela ut p-piller, spiraler och hormonkapslar till unga under 20 år.

Hormonspiral. Arkivbild. Eija Väänänen visar en hormonspiral Bild: Yle/Helena von Alfthan hormonspiral,hormonspiraler,myrbacka social- och hälsostation,Preventivmedel

I Borgå behandlas för tillfället en fullmäktigemotion om att alla unga under 25 år ska erbjudas gratis preventivmedel.

- Med glädje skulle jag vilja att det går så här. Preventivmedel för tre månader kostar mig 46 euro och om jag inte hade fått stöd från andra håll, så skulle jag inte klara av att betala det. För en studerande som enbart lever på stödpengar från FPA är pengarna ett bortfall från maten, säger Bagger.

Några av hennes vänner har till och med skippat preventivmedel på grund av brist på pengar.

-Först har man ätit gratis piller i tre månader, och sedan tar ens egna pengar slut. Man köper inte pillren om man inte har pengar, säger Bagger.

Vetskapen om preventivmedel inte den bästa

Hälsovårdaren Maija Laurén från preventivrådgivningen i Borgå skriver under vikten av gratis preventivmedel. Enligt henne är till och med ett pris på några tiolappar en tröskel för en ung person med ont om pengar.

- Alldeles säkert är priset en tröskel för unga som måste betala för mat, hyra och allting annat. Gratis preventivmedel skulle få ungdomarna att fortsätta använda dem, säger Laurén.

Maija Laurén. Maija Laurén. Bild: Yle/Antti Kolppo maija laurén

Vetskapen om könssjukdomar är på en betydligt bättre nivå bland ungdomar än den om preventivmedel. Laurén säger att skolans undervisning kan komma vid fel tidpunkt för enskilda elever.

- De unga känner till pillret, men de vet inte hur det fungerar, vad det är, hur det används och hur ett piller kan förhindra en graviditet. Men förstås är de också intresserade av andra preventivmedel, förklarar Laurén.

Artikeln är översatt från finska och ursprungligen skriven av Outi Pukkila för Yle Helsinki.

Huvudstadsregionen en föregångare på elbilsfronten

$
0
0

Det finns få elbilar i Finland, men huvudstadsregionen är en föregångare. Här finns över hälften av de eldrivna bilarna i landet.

I elbilsdiskussioner pratas det ofta om Norge. Pionjärlandet som är elbilarnas paradis, och Finland är långt efter.

Det ligger något i det – i Finland fanns det i slutet av förra året 614 elbilar, varav hälften i huvudstadsregionen. Det här är ingenting jämfört med till exempel Norge där elbilarnas antal är tiotusentals.

Under årets första halva registrerades 67 procent fler bilar med alternativa energikällor än året innan, uppger trafiksäkerhetsverket Trafi. Antalet elbilar och laddningsbara hybridbilar ökar hela tiden, men än så länge är antalet lågt. Dessutom har de nyregistrerade bilarna lägre utsläpp än tidigare.

Besluten behöver inte vara förevigt, men det är viktigt att få igång utvecklingen.
― Elias Pöyry

Enligt Elias Pöyry på Sähköinen liikenne-projektet skulle man kunna få fart på utvecklingen med enkla medel. Han håller med om att huvudstadsregionen är landets föregångare för elbilarna, men de borde också få mera stöd i politiken.

- Det borde fattas politiska beslut som skulle gälla nu. Besluten behöver inte vara eviga, men det är viktigt att få igång utvecklingen.

Elbilarna behöver en morot, och enligt Pöyry skulle det till exempel rymmas elbilar i kollektivtrafikfilerna, utan att det skulle störa trafiken.

- Det behövs en knuff.

Nedlaggt elbilsärende kan bli aktuellt pånytt i Esbo

I Esbo behandlades i fjol ett fullmäktigeförslag om att tillåta elbilar i bussfilerna, men enligt stadsstyrelsen skulle det ske på bekostnad av kollektivtrafiken, och ärendet lades ner.

När västmetron öppnar, kanske i början av år 2017, så försvinner en stor del av busslinjerna i södra Esbo, vilket skulle ge plats i bussfilerna.

Ärendet kan bli aktuellt igen.― Pia Kauko

- Ärendet kan bli aktuellt igen, men det vet vi under hösten, säger stadsfullmäktigeledamot Pia Kauko (Saml) som lade fram ärendet senast.

Men ifall det görs om ska det inte bara gälla elbilar, utan också andra utsläppssnåla bilar.

- Det är viktigt att förvaltningen förstår att elbilar inte är ett hot mot deras privatbilspolicy, säger Pöyry.

Förhållandevis många laddningsplatser i huvudstadsregionen

För tillfället finns det relativt många laddningsplatser i huvudstadsregionen, speciellt i förhållande till antalet bilar. Men det behövs fler om antalet elbilar ska kunna öka.

Så här ser det ut när man laddar en elbil. Laddning av elbil Bild: Yle/Roger Källman elbil,laddstation,vasa,österbotten

Om två år kommer det så kallade c-segmentet, alltså medelstora familjebilar, genomgå en elbilsreform och senast då måste städerna vara beredda, säger Pöyry.

I Helsingfors har bilar med låga utsläppsnivåer redan en parkeringsförmån. Bilar som släpper ut mindre än 100 gram koldioxid per kilometer betalar hälften mindre på stadens parkeringsplatser än andra bilar. Det här gäller förstås också elbilar – som inte direkt släpper ut någon koldioxid.

Här kan du sen den finska statistiken över nyregistrerade elbilar.

Rasmus Tirronen flyttar hem – klar för Espoo United

$
0
0

Rasmus Tirronen förstärker nystartade Espoo United efter sex år i Nordamerika. Det blir en intressant säsong, säger Tirronen.

Tirronen spelade senast i Blues för sex säsonger sedan. Nu blir det comeback i Esbo. Den här gången i Mestis.

– Det är skönt att återvända till Esbo och till det nya projektet. Det blir en intressant säsong, och jag väntar med iver på att få ihop en trupp och inleda säsongen, säger Tirronen till Uniteds webbplats.

Framgångar i collegeserien NCAA gjorde att Tirronen fick chansen i AHL förra säsongen. Tirronen spelade elva matcher för Charlotte Checkers och räddade 88,8 procent av skotten.

Läs mera om Tirronens år i Nordamerika här.

Helsingfors djurskyddsförening har valt ny verksamhetsledare

$
0
0

Helsingfors djurskyddsförening HESY har valt en ny verksamhetsledare.

Den nya verksamhetsledaren Pirjo Onza, som är tradenom och företagsekonom, inleder sitt arbete i augusti.

Hon ser fram emot att få börja på sitt nya jobb.

- Jag får jobba med något som har betydelse och ett bestående värde, säger hon.

Onza har tidigare varit verksam inom bland annat affärslivet och som regionutbildare för Helsingforsnejdens kenneldistrikt. Verksamhetsledaren ansvarar för föreningens verksamhet, ekomomi och personal. Föreningens ordförande blir hennes förman.

HESY har under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet i medierna på grund interna stridigheter.

Vandalärare åtalas för sexbrott

$
0
0

En lärare i Vanda åtalas för sexualbrott. Den kvinnliga läraren åtalas för att ha utnyttjat tre elever sexuellt.

Fallet fick offentlighet i slutet av maj och då visste man att det gällde två elever. De fallen har inträffat mellan åren 2012 och 2016. Eleverna var i 12-14-årsåldern. En av eleverna berättade om händelserna för en person i myndighetsställning, som gjorde en polisanmälan.

Åklagarämbetet i Östra Nyland meddelar att ärendet går till åtal. Brottsrubriceringarna gäller grovt sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt utnyttjande och grovt missbruk av tjänsteställning.

Vanda stad stängde av läraren från sin tjänst i maj när brottsmisstankarna började utredas.

Stämningsansökningarna har inlämnats till Vanda tingsrätt.

Kvinnliga pionjärer i stan: "Män i bilar blockerade vägen när vi körde spårvagn"

$
0
0

År 1939 trodde den 19-åriga Margit Tall att hon som kvinna aldrig skulle få sätta sig i spårvagnarnas förarsäten. Men när vinterkriget bröt ut fick hon kasta konduktörsväskan åt sidan och ta över männens jobb.

- Jag kunde inte förstå att det var sant att kvinnorna fick söka till spårvagnsförare, säger den nu 97-åriga Margit Tall.

Det sista avsnittet av vår serie Kvinnliga pionjärer i stan handlar om de första kvinnliga spårvagnsförarna i Helsingfors.

Anställde kvinnor under kriget - men bara tillfälligt

Officiellt anställdes den första kvinnliga spårvagnsföraren först 1966, men egentligen kunde man se kvinnliga spårvagnsförare redan 1939 då vinterkriget bröt ut.

Margit Tall var nitton år då hon fick börja köra spårvagn. På bilden är hon arton. Margit Tall som 18-åring. Bild: Yle/Mira Myllyniemi margit tall,tall
Jag hade krafter på den tiden, jag var som en karl.

"Man var alldeles vimmelkantig"

När Margit Tall var nitton blev hon spårvagnskonduktör. Men när kriget började och de manliga spårvagnsförarna blev inkallade såg hon en lapp på väggen där det stod att de kvinnor som ville bli spårvagnsförare skulle skriva upp sitt namn på en lista.

- Man var alldeles vimmelkantig att hur kan det stämma. Men jag sökte som alla andra genast, och fick jobbet. Jag hade krafter på den tiden, jag var som en karl, säger Tall.

På 1930-talet var det ett fysiskt krävande jobb att köra spårvagn.

Ingen förarutbildning

När Tall och de andra kvinnorna ryckte in som spårvagnsförare var det inte aktuellt med någon vidare utbildning i yrket.

- Det var ju krig då och alarm hela tiden. Så egentligen var jag bara i hallen där trafikmästaren visade hur man drar upp, så att det var enda läran.

Och så fick ni börja köra?

- Utan vidare. Ut på linjen bara.

Jag har aldrig varit rädd för något.

Hur kändes det här?

- Jag har aldrig varit rädd för något.

Tall växte upp med bröder och säger att hon därför alltid har varit som en av pojkarna.

- Att slåss, det kan jag.

Sedan satte de där och smågrinade och hade så roligt när man fick stå där och vänta när de spärrade vägen.
Margit Tall umgicks mycket med två av sina tre bröder under sin uppväxt. Margit Talls familj. Bild: Yle/Mira Myllyniemi margit tall,tall,Tallink

Hängde ut genom dörren för att se hållplatserna i mörkret

Spårvagnarna körde passagerare som vanligt, trots att det var krig. Men det var ingen lätt uppgift.

Jag måste hänga ut genom dörren för att se hållplatsen.

Under vinterkriget fick de inte köra när det var mörkt, men under fortsättningskriget körde de också på kvällarna.

- Man såg inget. En gång hamnade jag på Kottby-linjen och jag såg inte ens var hållplatserna var. Jag måste hänga ut genom dörren för att se hållplatsen.

Spårvagnarna var tunga att köra på 1930-talet. Bilden är från 1937. Spårvagn i helsingfors 1937 Bild: YLE videostill arkivet 1937,helsingfors,spårvagn,svartvit
Jag skulle ha velat ge en örfil åt dem.

Män i bilar stannade framför spårvagnen

Jämställdhet mellan könen var inget som hon tänkte på som ung. Men hon upplevde flera gånger att hon blev orättvist behandlad för att hon var kvinna.

- Bilarna gjorde harm åt flickorna när de körde över spårvägen och såg att det var en kvinna som körde. Sedan satte de där och smågrinade och hade så roligt när man fick stå där och vänta när de spärrade vägen.

Hur kändes det här?

- Jag skulle ha velat ge en örfil åt dem, säger Tall.

Alla skrattade åt honom när de såg att det var en flicka som körde honom.

Hon gjorde allt som de manliga förarna hade gjort, men ändå tyckte männen att det inte var ett passande yrke för kvinnor.

- Jag körde till exempel plogvagn. Stackars den plogföraren som fick sitta bakom mig, säger jag bara. Alla skrattade åt honom när de såg att det var en flicka som körde honom.

Först 1966 anställdes den första kvinnliga spårvagnsföraren. Bilden är från 1968. Kvinnlig spårvagnschaufför på 4:an, Yle Arkivet 1968 Bild: Yle Arkivet 1968,4ans spårvagn,arkivet,helsingfors,kvinnlig spårvagnschaufför,spårvagn,svartvit bild

Manlig bilförare orsakade krock och skyllde på henne

Men åtminstone poliserna behandlade henne som vilken förare som helst. Tall var med om en krock under sin tid som spårvagnsförare, men det var den manliga bilföraren som orsakade krocken.

- När han såg att jag var en flicka så skrek han och anklagade mig för att jag körde dåligt och att det var jag som hade kört på honom.

Polisen tog fram sitt kort och visade att han var polis och sade till bilföraren att han skulle köra bort bilen så att flickan får köra vidare.

Det som mannen inte visste var att hon hade en civilklädd polis som passagerare.

- Polisen tog fram sitt kort och visade att han var polis och sade till bilföraren att han skulle köra bort bilen så att flickan får köra vidare. Då blev bilföraren tyst.

År 1917 anställs de första kvinnliga konduktörerna, det här eftersom deras lönekrav inte var så höga. En kvinna säljer biljetter på en spårvagn. Bild: Yle #mittjobb,biljett,biljettförsäljare,biljettförsäljerska,helsingfors,konduktör,mittjobb,resa,spårvagn

Fick inte fortsätta efter kriget

Men som sagt, jämställdhet mellan könen var inget hon tänkte på som ung. Så när kriget tog slut, ifrågasatte hon inte ens det att kvinnorna inte fick fortsätta som spårvagnsförare.

- Man fick automatiskt ta tillbaka konduktörsväskan.

Hur kändes det att inte få fortsätta?

- Nå, inte var man och fordrade det heller. Det fanns ju inga kvinnliga spårvagnsförare på den tiden.

Inte fick vi förarlön då, vi fick bara ett par hundra mark mer än konduktörslönen.

Fick mindre lön än de manliga förarna

I dag är 34 procent av spårvagnsförarna i Helsingfors kvinnor. Och lönen är den samma oavsett om du är man eller kvinna.

Annat var det när Margit Tall i slutet av 30-talet gick från att vara konduktör till förare.

- Inte fick vi förarlön då, vi fick bara ett par hundra mark mer än konduktörslönen.

En kvinna kan göra precis samma saker som en karl.

Tror du att det någonsin kommer att bli jämställt mellan könen?

- Nej det tror jag inte, det är sådana herrar i styret som inte låter det gå på det viset. Jag ser ju det på tv.

Men hon uppmanar ändå kvinnor som vill ta sig in i mansdominerade branscher att bara köra på.

- Jag skulle säga att försök bara. En kvinna kan göra precis samma saker som en karl. Jag har haft både typiska kvinnojobb och mansjobb, så jag vet att det går.

Patientdatasystem sysselsätter närmare 200 personer i huvudstadsregionen

$
0
0

I april annonserade Apotti att de anställer fler än 150 personer – varav nästan hundra är kodare. Att hitta kompetent folk var en enkel match för företaget.

Företaget Apotti – som sköter ibruktagandet av huvudstadsregionens nya patientdatasystem – hittade snabbt sina efterlysta framtida arbetstagare. Redan i mitten av augusti inleder de 175 nyanställda personerna sitt arbete.

- Intresset var enormt. Vi fick över 1500 ansökningar, och före sommarsemestrarna hade vi skrivit de flesta kontrakten, säger Apottis verkställande direktör Hannu Välimäki.

Intresset var enormt. Vi fick över 1500 ansökningar.― Hannu Välimäki, vd, Apotti

Av de nyanställda är ungefär två tredjedelar på visstidskontrakt. De har jobb till november 2018 då det är tänkt att det nya patientdatasystemet tas i bruk i Vanda, som första kommun. Omkring 30 av de personer som Apotti har anställt kommer från IT-branschen.

- En del personer kom från social- och hälsovårdsbranschen och andra kom från IT-branschen, och där finns också bland annat tidigare Nokiaanställda. Bäst är det när personer har erfarenhet från både social- och hälsovårdsbranschen och IT-branschen.

Bland de anställda finns också personer med bakgrund som läkare och sjukskötare.

Patientdatasystemet ska kunna anpassas enkelt

Det nya patientdatasystemet ska bygga på ett amerikanskt system som heter Epic. Det är lätt att anpassa till behoven i huvudstadsregionen. Epic System Corporation är den leverantör som förser Apotti med IT-systemet.

- Utgångsläget är att kunderna själva kan anpassa systemet enligt deras behov. Vi kommer att utbilda ungefär hundra personer så att vi i framtiden självständigt kan omarbeta systemet, säger kommunikationschef Johanna Klemetti.

Det har varit Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistriks (HNS) önskan att systemet inte ska vara som i dagsläget, då varje ändring i datasystemen leder till en stor räkning, säger Klemetti.

Vi kommer att utbilda ungefär hundra personer så att vi i framtiden självständigt kan omarbeta systemet självständigt.― Johanna Klemetti

På hösten kör det stora arbetet med att förverkliga patientdatasystemet igång. Då ska bland annat Epic-patientdatasystemet översättas och anpassas till de finländska behoven.

Hannu Välimäki är vd för Apotti. Hannu Välimäki Bild: Yle apotti,hannu välimäki

- De stora sakerna som vi har framför oss på hösten är att utbilda personalen, översätta programmet till finska och integrera det, säger Välimäki.

Apotti är ett patientdatasystem som ska ersätta de nuvarande 50 patiendatasystemen inom huvudstadsregionens social- och hälsovård. Bland annat deltar Helsingfors, Grankulla, Vanda och Kyrkslätt, men Esbo står utanför.


Nora Hämäläinen: Ett brandtal för kunskap och bildning

$
0
0

När Nora Hämäläinen var nitton år gammal visste hon att hon ville göra filosofi. Inte bara studera, utan verkligen göra - hon ville bli professor. Studierna vid Helsingfors universitet inledde hon 1997.

År 2016 har hittills präglats av stora nedskärningar inom universitetsvärlden. Helsingfors universitet ska fram till år 2020 göra sig av med tusen årsverken och många är de forskare och lektorer som redan har fått höra att de får gå.

- Men vad har det för inverkan på samhället i stort?

Det funderar Hämäläinen på i sitt sommarprat. Vi forskar och utbildar för att ett modernt utvecklat samhälle behöver människor med olika typer av fördjupade kunskaper. Det behöver också många olika typer av forskning. Ett samhälle utan forskning, också i små ämnen som till exempel döda språk, är enligt Hämäläinen ett slutet samhälle.

- All kunskap vi har bidrar till att öppna världen för oss.

Innovationer och tillväxt

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen skrev hösten 2015 ett öppet brev till universiteten. I brevet ville ministern att universiteten skulle satsa mer på sådant de var bra på, och mindre på sådant de bara var “ganska” eller “lite” bra på.
Annars kan landet inte längre konkurrera globalt, tillväxten stannar upp!

- Men den här bilden av universiteten är helt förvirrad, säger Hämäläinen.

Hon tycker också att det är få utanför universitetsbubblan som verkar förstå allvaret i frågan och kritiken som väckts.

Högskolorna skrivs in i en historia om internationell tävling om innovationer, konkurrensfördelar, tillväxt. I den historien är kunskap en nyttighet som syftar till tillväxt.

- Grundforskning syftar inte till innovationer, men kan i och för sig leda till innovationer i något skede, ofta i någon annans händer. Och det är helt som det ska vara, säger Hämäläinen.

Ballonger och uppsägningar

I april ordnade Helsingfors universitet ett fundraising-jippo i samband med 375-årsjubiléet. Metrostationen vid universitetet fylldes med stora rosa ballonger. Samma vecka sade man upp hundratals anställda.

- Också en av mina kolleger, som hade blivit uppsagd efter 14 år på uni, åker metro till jobbet, säger Hämäläinen.

Nora Hämäläinens sommarprat hör du i Radio Vega klockan 10:03 och 18:03 eller på arenan.yle.fi från klockan 7.

Lyssna till en del av musiken i Hämäläinens sommarprat, eller ladda ner en musikfri podcast.

Listan på alla vegas sommarpratare 2016

Rutinerad landslagsspelare till HIFK – "delikat att få dra på sig den röda tröjan"

$
0
0

Landslagsspelaren Kristian Jansson är klar för HIFK:s handbollsligalag. Dessutom har klubben kompletterat sitt tränarteam.

Till Janssons karriärs främsta meriter hör framgångar i Danmark, där han vann ett danskt mästerskap och ett cupguld. Över 40 landskamper och ett tiotal Champions League-matcher ingår också i den imponerande meritförteckningen. På hemmaplan har Jansson vunnit fem FM-guld i Cocks tröja.

– Det är oerhört delikat att få dra på sig den röda tröjan, sade Jansson på HIFK:s sajt.

Förra säsongen spelade Jansson 24 grundseriematcher i Cocks och gjorde 40 mål. I nio slutspelsmatcher blev det 20 mål.

HIFK slutade femma i grundserien och förlorade kvartsfinalserien mot Atlas med 2–3.

Tränarstaben komplett

HIFK meddelar dessutom att Jaakko Horelli ansluter till lagets tränarstab. Horelli har en bakgrund i Atlas som chefstränare (2011–2013) och i Cocks (2013–2016) som assisterande tränare.

– För en gosse från stan är IFK alltid IFK. Många tränare önskar sig ett sådant uppdrag, men det är något som endast få är förunnade.

Nu är nästa säsongs tränarstab spikad.

– Tränarstaben med Toni Kallio som huvudtränare samt Jaakko Horelli och Robert Lindholm som assisterande tränare är ett team som vi önskade odds, kommenterade HIFK:s klubbledning på klubbens webbplats.

Järnhandelskedjan Bauhaus kan ta över Konepaja Brunos lokaler

$
0
0

Kulturcentret Konepaja Bruno, som finns i VR:s gamla maskinverkstad i Vallgård i Helsingfors, kan tvingas flytta.

Jakke Nikkarinen, en av kulturcentrets grundare, säger till Yle att VR nu förhandlar om att sälja den gamla maskinverkstaden till byggbolaget NCC, som i sin tur skulle hyra ut lokalerna till den tyska järnhandelskedjan Bauhaus.

- De har redan varit och sett på lokalerna från Bauhaus. Ett drygt års arbete med kulturcentret kan gå förlorat, säger Nikkarinen till Yle Helsinki.

Konepaja Bruno, som bland annat erbjuder lokaler för en loppmarknad, ett kafé och olika evenemang, öppnade för bara ett år sedan.

Hoppas att staden ska köpa lokalerna

Kulturcentret har nu startat en namninsamling för att få fortsätta verksamheten i VR:s gamla magasinverkstad. Nikkarinen säger att de hoppas att staden ska köpa lokalerna av VR och göra upp längre hyresavtal med kulturcentrets aktörer.

I dagens läge har aktörerna hyresavtal med VR som gäller tillsvidare. De har en 6 månaders uppsägningstid, vilket har gjort att aktörerna inte är motiverade att utveckla området.

Yle Helsinki har pratat med Bauhaus verkställande direktör Rami Antilan, som i det här skedet inte vill kommentera saken.

Text: Minna Karila Yle Helsinki

Fick inte fortsätta i Jokerit och flyttar till Sverige – "Jag trivdes jättebra i Jokerit"

$
0
0

Ishockeyspelaren Tim Kennedy kom till Jokerit i medlet av december. Jokerits sportchef Jari Kurri var då nöjd med värvningen men Kennedy fick inget nytt kontrakt. Nu bär flyttlasset norrut.

– Kennedy är en skicklig spelare som har en utomordentlig speluppfattning. Han har erfarenhet av tuffa matcher i NHL och KHL. Vi tror att han är till stor hjälp för vårt lag. Han bidrar med offensiv förmåga att producera, sade Kurri i samband med värvningen på Jokerits internetsajt.

I grundserien blev det 3+6=9 poäng på 18 matcher, i slutspelet inga poäng på sex matcher. Före det hade den då 29-årige amerikanen gjort 1+4=5 poäng på 29 matcher i Neftechimik Nizjnekamsk.

Efter säsongen valde Jokerit att inte förlänga kontraktet med Kennedy.

Ska ta stor roll i Luleå

Luleå tog däremot chansen och är nöjd med sin värvning.

– Jag trivdes jättebra i Jokerit förra säsongen och förväntar mig samma upplevelse i Sverige. Den större isytan passade mig och min skridskoåkning riktigt bra och jag fick göra omställningen förra säsongen, sade Kennedy på Luleås webbplats.

– Vi är otroligt glada att ha landat Tim Kennedy som är en väldigt bra skridskoåkare och en playmaker som är väldigt skicklig och användbar i framför allt powerplay. Han är dessutom en både erfaren och meriterad center som vi känner komma kunna ta en stor roll i Luleå Hockey kommande säsong, konstaterade sportchefen Lars Bergström.

Förutom Kennedy har Luleå också värvat den 28-årige centern Kael Mouillerat. Han gjorde förra säsongen 18+27=45 poäng på 68 matcher i AHL-laget Wilkes-Barre/Scranton Penguins.

I Luleå spelar bland annat också finländarna Ilari Melart och Julias Junttila, HPK-bekantingen Craig Schira samt Johan Harju, som inte heller hade någon lyckad KHL-sejour i Jokerit.

Röster ur det förflutna ekar genom Lappvikens korridorer

$
0
0

Ett idylliskt helvete eller en helvetisk idyll. Så kunde man kanske beteckna Lappvikens sjukhus i Helsingfors. Förr i tiden. När det tjänstgjorde som Finlands första mentalsjukhus. Eller förr och förr. Sjukhuset var verksamt fram till år 2008.

De bevarade berättelserna av till exempel Thiodolf Saelan, 1868-1904 överläkare på Lappvikens centralanstalt för sinnessjuka, som sjukhuset hette då, talar sitt tydliga språk.

Överläkarens skrivbord (rekonstruktion), 1800-tal. Överläkarens skrivbord, 1800-tal. Bild: Yle/Jessica Edén Lappvikens sjukhus,Medicinhistoria,Skrivbord

Det skriks och oreras, det fantiseras och härjas. Det hotas och gråts. Patienter stiger upp för sjukhusets brandstege och hotar med att hoppa ner. Exkrement stryks längs väggarna, på kläderna eller förtärs. Det urineras friskt nästan överallt. Ibland dricker patienterna sin urin. Tvångströjan är i flitig användning.

Litteraturhistoria, arkitekturhistoria, medicinalhistoria

Den kläs inte på vem som helst. Den kläs på Josef Julius Wecksell, skaparen av sorgespelet Daniel Hjort (1862), den svenska dramatikens främsta pjäs innan August Strindberg äntrade scenen. Wecksell "bodde" på Lappviken från och med 1865. Han dog där år 1907.

Tvångströjan kläs också på Alexis Kivi, skaparen av den finska litteraturens främsta verk Sju bröder som kom ut 1870, året innan han togs in på Lappvikens sjukhus för en obotlig sinnessjukdom.

Det är svårt att tänka sig hur det var när man tittar på sjukhuset i dag.

I dag är det idylliskt värre. Det är lite förfallet men rustas upp som bäst. Den ståtliga byggnaden från 1840-talet, ritad av ingen mindre än Helsingfors skapare Carl Ludvig Engel, ligger på en naturskön udde gömd bakom stora kyrkogårdar. Man är faktiskt lite förvånad när den mitt i allt dyker upp bakom en kulle.

Lappvikens sjukhus Lappvikens sjukhus Bild: Yle/Peter Lüttge Lappvikens sjukhus

Det pittoreska förfallet kommunicerar än så länge med de hemska upplevelserna som sjukhuset ruvar på. Upplevelserna väcks nu till liv av Radioteatern i en unik installation som äger rum på Konstens natt.

Om väggarna kunde tala

Lappviken. Röster ur själarnas rum heter föreställningen. Den kan inte höras på radion. Den måste upplevas på plats. Den äger rum i det gamla mentalsjukhuset.

Den platsspecifika föreställningen tar dig med på en resa genom Lappvikens unika historia: från rum till rum, från sekel till sekel, från patient till patient. Kom med på en fascinerande resa genom sjukhusets korridorer och psykiatrins historia. Från tvångströja till elchocksterapi. Från förvaring till behandling. Från internering till befrielse.

Korridor i Lappvikens sjukhus Lappvikens sjukhus Bild: Yle/Peter Lüttge korridorer,Lappvikens sjukhus

Det är som om rummen börjar berätta för dig vad som hände där. Som om väggarna börjar tala, viska, ropa. Lappvikens sjukhus kommer att berätta sin historia för dig.

I en snar framtid kommer Lappvikens sjukhus att vara upprustad och uppsnyggad. Det har alla förutsättningar att bli en av Helsingfors främsta sevärdheter. Det är viktigt att man då inte bara berättar om arkitekturen eller mentalvårdshistorien, utan att man också berättar om det lidande som utspelade sig inuti byggnadens bastanta väggar.

Radioteatern gör ett första försök.

Lappvikens sjukhus Lappvikens sjukhus Bild: Yle/Peter Lüttge Lappvikens sjukhus

Röster ur själarnas rum (Ääniä sielujen talosta). En ljudinstallation på Lappvikens sjukhus.

Kom med på en oförglömlig tidsresa i det gamla mentalsjukhuset. Vandra runt i patientrum och korridorer och hör sedan länge bortglömda röster väckas till liv i en unik ljudinstallation. (Evenemanget är tvåspråkigt. Rekommenderas inte för barn under 13 år.)

Ljudinstallationen äger rum under Konstens natt 25.8 kl 18-24 samt 27.8 kl 12-16. Fritt inträde.

Den som inte inte fysiskt kan besöka Helsingfors och Lappvikens sjukhus på Konstens natt kommer att kunna göra vandringen med hjälp av en interaktiv video på nätet.

Logo 1 Lappvikens sjukhus

Omstart för Vasaskvären - staden tar nya tag

$
0
0

I höst börjar Helsingfors stad planera vad som ska göras med Vasaskvären, eller i folkmun Piritori vid Sörnäs metrostation.

Torget har varit ett hett samtalsämne de senaste åren. Det har haft ett dåligt rykte på grund av drogförsäljning och andra ordningsproblem.

Hösten 2013 fick Berghällnätverket Kallio-Liike tillstånd att sätta upp ett tälttak på torget, men efter flera klagomål om att den bara orsakade mer oroligheter beslöt staden att inte förlänga hyresavtalet.

Staden har haft många planer och förslag för området, men de har hittills inte förverkligats.

Alla kan påverka

Men i höst får planeringen alltså en nystart. Då bjuder stadens byggnadskontor in alla som är intresserade av områdets utveckling till att tillsammans diskutera Vasaskvärens framtid.

- Staden brukar samla in invånarnas åsikter via opinionsmätningar på nätet eller invånarmöten. Där har folk haft möjligheten att prata med planerare, säger kommunikationsplanerare Lauri Hänninen från byggnadskontoret.

De meddelar om närmare tidtabell för invånarmötena under hösten. Enligt Hänninen informerar de oftast om mötena via sociala medier och bostadsaktiebolag.

Får se vad som händer. Sådana här möten är bra initiativ, men ingenting brukar hända.― Jon Sundell

I planeringen som inleds under hösten beaktar staden också gamla idéer och förslag för torget.

Livligt område med potential

Enligt arkitektstuderande Oliver Kärki från Helsingfors stadsplaneringskontor är Vasaskvären en av de livligaste knutpunkterna i stan.

Han anser att området har mycket potential, särskilt nu när området överlag håller på att få ett lyft.

- Helsingegatan har nyligen fått nya cykelväger och snart får också Tavastvägen sådana.

Polisen är en vanlig syn på torget. Polisen patrullerar på "Piritori" Bild: Yle/Tino Oksanen Berghäll,piritori,poliser,polisfordon,Sörnäs metrostation,Sörnäskurvan,vasaskvären,ås,Åshöjden

Kärki skulle gärna se att torget blev en trivsammare plats än det är i dag.

- Nu ser man bara poliser där och det gör att området känns frånstötande.

Här finns ju ingenting, inte ens en bänk att sätta sig på.― Jon Sundell

Förbättring för matbilarna

I dag finns det platser för matbilar på Vasaskvären, men eftersom de har haft problem med eldistributionen på torget har få utnyttjat möjligheten.

Nu har staden planer att förse torget med el som kan användas av matbilar och även evenemangsarrangörer.

Jon Sundell tror inte att invånarna kommer att kunna påverka planeringen i större grad. Jon Sundell, en av grundarna till Made in Kallio på Vasagatan i Hfors, februari 2016 Bild: Yle/Helena von Alfthan jon sundell,made in kallio

En möjlighet som aldrig blir av

Berghällsaktiva Jon Sundell säger att Vasaskvären är en möjlighet som kanske aldrig kommer att bli av.

- Här finns ju ingenting, inte ens en bänk att sätta sig på.

Sundell har överklagat beslutet att riva tälttaket som Berghällnätverket byggde för tre år sedan. För honom är det rivna tälttaket en symbol för hur svårt det är att få något till stånd i Helsingfors.

På Vasaskvären finns ingenting som medborgarna har gjort. Bara stadens och företagens verk. Staden river positiva initiativ.― Jon Sundell

- Paviljongen är inte hela poängen, poängen är den att medborgarna ska ha en möjlighet att utveckla staden. På Vasaskvären finns ingenting som medborgarna har gjort. Bara stadens och företagens verk. Staden river positiva initiativ.

Poängen är att medborgarna ska ha en möjlighet att utveckla staden.― Jon Sundell

Enligt Sundel var Vasagatan tidigare en livlig plats, med till exempel en loppmarknad.

- Nu händer det ingenting här och Vasaskvären är som en öken, säger Sundell.

Nu händer det ingenting här och Vasaskvären är som en öken.― Jon Sundell

Tror inte att invånarmötena leder till något

De möten som staden ska hålla på hösten ger Sundell inte mycket för.

- Får se vad som händer. Sådana här möten är bra initiativ, men ingenting brukar hända.

Tanakas mål räckte för HJK – decimerat RoPS utslaget

$
0
0

HJK är klart för den tredje kvalomgången i Europa League. Det här efter seger med 1–0 på hemmaplan mot Beroe Stara Zagora.

HJK fick med sig 1–1 från bortamatchen mot Beroe Stara Zagora förra veckan och hade ett bra utgångsläge inför returen i Helsingfors.

Ännu bättre blev det också då Atomu Tanaka nickade in 1–0 i den 25:e minuten efter en hörna slagen av Taye Taiwo.

Det blev också matchens enda mål och HJK avancerar vidare till den tredje kvalomgången efter sammanlagt 2–1.

Sämre nyheter för HJK var att Taiwo tvingades avbryta matchen i den andra halvleken på grund av skada. Om och hur länge han blir borta är fortfarande oklart.

I nästa omgång väntar IFK Göteborg för HJK.

Decimerat RoPS borta

RoPS hade också 1–1 att gå på efter det första mötet med NK Lokomotiva Zagreb. Men på bortaplan grusades alla avancemangschanser redan i den första halvleken.

Juha Pirinen drog på sig sitt andra gula kort i matchen redan i den 33:e minuten och med en man mindre på plan kunde RoPS inte stå emot.

I slutet av den första halvleken satte Ivan Fiolić 1–0 för hemmalaget och i början av andra ökade Mirko Marić på till 2–0.

Ridå för RoPS.

NK Lokomotiva Zagreb vann till slut matchen med 3–0 och går vidare med sammanlagt 4–1.

Resultat:

HJK – Beroe Stara Zagora 1–0

NK Lokomotiva Zagreb – RoPS 3–0


Helsingforspolisen har goda erfarenheter av ståhjulingarna

$
0
0

Helsingforspolisen test att använda ståhjulingar verkar vara framgångsrikt. Den här sommaren testar polisen sina nya redskap för patrullering, och erfarenheterna är positiva.

Helsingforspolisen testar fyra stycken ståhjulingar den här sommaren. De patrullerar bland annat i parker och vid platser där folk samlas.

Enligt äldre konstapel Ben Sjöroos vid Helsingforspolisen har resultaten av testerna främst varit positiva. Det kan tilläggas att testerna fortfarande pågår – de pågår så länge väderleken tillåter.

Ståhjulingarna är ännu i testbruk men hittills är erfarenheterna bra.― Äldre konstapel Ben Sjöroos

- Ståhjulingarna är ännu i provbruk, och de används främst då det är mycket folk ute så som vid större evenemang på veckosluten. Erfarenheterna har främst varit positiva.

Ståhjulingarna har många fördelar för den patrullerande polisen.

- Man ser och hör mycket bättre än om man åker bil, och det är snabbare än att gå.

Hittils har det inte uppstått några situationer där ståhjulingarna har varit mer skada än nytta, men till exempel trappor kan ställa till det för patrullerna.

Människor tycker också att det är bra att polisen har nya redskap.― Äldre konstapel Ben Sjöroos

Helsingforspolisen har enligt Sjöroos en positiv inställning till ståhjulingarna. De flesta poliserna verkar enligt Sjöroos tycka om att jobba med och på ståhjulingarna. Också allmänheten är positivt inställd till ståhjulingarna.

- De ler och skrattar, men människor tycker också att det är bra att polisen har nya redskap.

Testerna utvärderas – flera ståhjulingar på kommande?

När sommaren är över ska testerna utvärderas, och om de visat sig vara tillräckligt bra så kanske polisen skaffar flera ståhjulingar.

I slutändan är det Polisstyrelsen som fattar beslutet om flera ståhjulingar.

Redskapen är uttryckligen inskaffade för operativt bruk, och de används inte i PR-syfte, understryker Helsingforspolisen.

Här kan du se en video från lanseringen av Helsingforspolisens ståhjulingar.

Turister hittar gömda pärlor tack vare Tripadvisor

$
0
0

Många resenärer använder webbtjänster som Tripadvisor för att leta fram information om restauranger i Helsingfors. Allt fler är villiga att ta sig också längre bort från centrum för att besöka matställen som fått bra betyg.

Martha Muñoz och Alvaro Icaza har kommit från Spanien för att uppleva sommaren i Finland. Paret använder för det mesta webbplatsen Tripadvisor då de ska välja matställe, och det tänker de göra också i Helsingfors.

Vi läser folks kommentarer och väljer ställen som är både billiga och bra.― Martha Muñoz, turist

- Vi är studerande, så vi besöker oftast förmånliga restauranger. Vi läser folks kommentarer och väljer ställen som är både billiga och bra, berättar Muñoz.

Tripadvisor är en turistguide på webben som går ut på att kunderna själv kan betygsätta förutom restauranger också attraktioner och aktiviteter i resemål runtom i världen.

Wang Qien och Yang Liu gillade pariserhjulet på Skatudden, men imponerades inte av maten i Helsingfors. Wang Qien och Yang Liu från Kina Bild: Yle/Sandra Anttila turister i helsingfors

Också Wang Qien och Yang Liu från Kina har slopat de traditionella, tryckta guideböckerna och satsar på webben i stället. De använder främst Google och Tripadvisor, fast i Helsingfors har de inte varit speciellt nöjda med resultaten.

- Maten här har nog inte varit så bra, säger Wang.

Läge inte längre allt

I och med webbtjänster som Tripadvisor har läge blivit mindre viktigt för restauranger i Helsingfors.

- Även om restaurangen finns lite längre utanför centrum så hittar fler och fler resenärer dit, säger turistinformatör Mia Halmén på Visit Helsinki.

Även om restaurangen finns lite längre utanför centrum så hittar fler och fler resenärer dit.― Mia Halmén, Visit Helsinki

Hon påpekar ändå att alla bra restauranger inte automatiskt får synlighet på webben.

- På resesajter dominerar ofta de traditionella finska restaurangerna. På turistinformationen vill vi också lyfta fram nya aktörer inom branschen som kanske inte ännu upptäckts av massorna.

”Man ska veta vart man går”

Krögarna Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff på restaurangen Ask i Kronohagen bekräftar att tjänster som Tripadvisor är viktiga med tanke på affärsverksamheten.

- Vi var nummer ett på Tripadvisor i nästan ett år, och speciellt då besöktes vi av många turister som hade läst rekommendationer på sajten, säger Filip Langhoff.

Inte går man på teater heller utan att lite läsa om pjäsen på förhand.― Linda Stenman-Langhoff, krögare

Att internetrevolutionen haft sin inverkan också på restaurangbranschen är något man som krögare måste beakta.

- Det är så lätt att bara ta fram sin telefon och gå in på Google eller Facebook för att kolla upp något, säger Linda Stenham-Langhoff.

Krögarna Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff säger att webben är en viktig marknadsföringskanal speciellt för nya restauranger. Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff Bild: Yle/Sandra Anttila restaurang ask

Krögarparet använder också själv Tripadvisor då de reser, främst för att se om restaurangerna de vill besöka fått bra recensioner av andra matgäster.

- Det är nog lite upp till konsumenten att ta reda på vart man går och äter om man vill ha en bra kväll. Inte går man på teater heller utan att lite läsa om pjäsen på förhand. En upplevelse på restaurang är nästan om teater.

Läs mera:

Här är Helsingfors bottennapp enligt turisterna på Tripadvisor

Turisterna snålar inte med kritiken när de recenserar Helsingfors sevärdheter på resesajten Tripadvisor. Här är jumboplaceringarna.

Skottlossningen i Mellungsbacka var narkotikarelaterad

$
0
0

Den 1992 födda mannen sköts ihjäl efter att narkotikahandel med den misstänkta lett till gräl.

Polisen har gett ut mera information gällande fallet där en man sköts ihjäl i Mellungsbacka sent måndag kväll. Den misstänkta mannen, som är född 1981, greps nära brottsplatsen strax efter skottlossningen.

Fallet utreds som dråp. Offret och den misstänkta träffades uppenbarligen av en slump och kände inte varandra från förut. Ett gräl mellan parterna fick sin början på grund av oenigheter som uppstod i samband med narkotikahandel. Den misstänkta hade ett olovligt handvapen i sin ägo. Offret var beväpnat med ett eggvapen.

Enligt polisen har den misstänkta mannen delvis erkänt brottet. Förundersökningen fortsätter till början av oktober.

Tussilago - ett nypsykedeliskt blomsterband

$
0
0

H2Ö-festivalen har ofta förts fram som en ”alternativ” festival och en orsak är att man vid sidan om musik bjuder på mycket konst. Hela festivalområdet i sig, ett gammalt båtvarv i Runsala kan ses som något av en installation med de olika scenerna och belysningen.

Men om man tar en titt på artistutbudet, så är det också en hel del obskyra namn som dominerar. Vilket för sin del ger stöd för benämningen ”alternativ”.

Men som informatören för H2Ö, Katarina Pada vill betona är också en av festivalens deviser att erbjuda de som publiken inte nödvändigtvis visste att den ville ha.

Många H2Ö-besökare kanske kollar in programbroschyren och utbrister att jag känner ju inte till så många artister, men jag kommer ändå, för stämningens skull.
― Katarina Pada, informatör för H2Ö

Det kända och det mindre kända svenska dragplåstren

Om det i övrigt är inhemska (obekanta) namn som utgör huvudparten på H2Ö, så hör svenska Tussilago till de (obekanta) utländska dragplåstren. De uppträder på fredagskvällen och har för övrigt inspirerats av av det andra (lite mer kända) svenska namnet på festivalen, Dungen:

- Jo, det stämmer, menar bandets gitarrist Samuel Lundin per telefon från Stockholm, vi lyssnade väldigt mycket på Dungen ungefär samtidigt som vi bildade bandet. Så av den anledningen blev vi både inspirerade och influerade.

Gustav Ejstes och Dungen Bild: Kim Hiorthøy Dungen,psykedelisk rock,rock (musik),rockband

Med tiden har de blivit nära vänner också då Tussilago turnerat med och värmt upp för de mer kända kollegerna. På Tussilagos debut-lp, Holy Train från 2015 spelar Dungen med på två spår.

- Förut var dom våra idoler, men numera känns det som att vi är mera på samma nivå.

Det är Samuel som tillsammans med sångaren Rickard Renström startade Tussilago redan för tio år sedan. Med den nuvarande sammansättningen har man varit ihop i ca fem år. Så alldeles nya i gamet är bandet inte, även om de här i Finland fortfarande är okända.

”Nypsykedelisk” rock

Tussilagos stil kunde beskrivas som atmosfärisk, psykedelisk eller till och med ”nypsykedelisk” rock. Det här är också ett begrepp som har börjat etablera sig som en genrebenämning i sig. Varför inte, tycker Samuel Lundin.

- Jo, nä men… det är ju svårt att genredefiniera när det finns så himla många subgenrer nuförtiden. Men jag tycker att den låter ganska träffande, säger han efter en viss tvekan.

På förekommen anledning brukar 1960-tals influenser finnas med i bilden när det gäller banden som förknippas med det nypsykedeliska soundet och i samband med Tussilago har också Doors nämnts.

Jo, fast inte så mycket vi, mer kanske Dungen i så fall. Dom har mera det där gamla, retroinspirerade. Vi är lite mer moderna.― Samuel Lundin, Tussilago

Men för att fortsätta med Dungenjämförelser, så har Tussilago - trots bandnamnet - till skillnad från Dungen valt att sjunga på engelska. Just i USA t.ex. har Dungen väckt fascination inte bara med sin musik utan också just för att det svenska språket har gett ett exotiskt extratillskott.

För Samuel kom språkvalet ändå helt naturligt:

- Att vi sjunger på engelska har nog att göra med att vi har lyssnat väldigt mycket på engelskspråkig musik, det är det vi har vuxit upp med, säger Samuel. Jag har inte alls lyssnat så mycket på svenskspråkig musik någonsin, det är mest bara Dungen då.

Världserövring nästa

Som bäst har Tussliago hållit på med att spela in ny musik för en kommande skiva, en EP, som förhoppningsvis ska vara tillgänglig inom kort. Så det har inte blivit av att turnera så mycket i sommar och därför ser Samuel fram emot att få komma och spela på H2Ö:

- Det här blir liksom vår första egentliga festivalspelning, så det ska bli väldigt kul. Och kul att komma till Finland också, jag har inte varit där på flera år, men det jag har sett av skärgården har varit väldigt vackert.

Upplyst båt och varvsbyggnad på H2Ö-festivalen. Bild: H2Ö/Lasse Jalonen h2ö,h2ö-festival

Efter att nu i några år byggt upp ett namn i Sverige och så smått i Skandinavien med Finland som nästa anhalt, vill Tussilago till härnäst ut i stora världen.

Vi vill ju få nya människor att lyssna på, ta del av vår musik. Så vi vill gärna komma till USA, till Tyskland, Australien… vi har ganska stora planer.
― Samuel Lundin

Vilket mottagande har då Tussilago fått hittills?

- Väldigt bra, tycker jag, vi har gjort några spelningar i Tyskland som vi fick bra respons på. Så vi hoppas kunna åka tillbaka dit och fortsätta vår erövring, säger Samuel med ett litet skratt.

Då återstår bara att önska lycka till och hoppas att sympatiska Tussilago får nya vänner i Finland redan ikväll.

HJK får förstärkning – Peiponen återvänder till klubben

$
0
0

Roni Peiponen återvänder till HJK efter ungefär ett halvt år i den norska klubben Molde FK. HJK lånar Peiponen under resten av den här säsongen samt nästa säsong.

Roni Peiponen slog igenom i fotbollsligan förra säsongen då han spelade 17 matcher för HJK. Efter säsongen såldes han till norska Molde men där har han haft svårt att ta en plats i laget och nu väljer han att återvända till Helsingfors.

HJK skriver på sin webbplats att man kommit överens med Molde om ett lånekontrakt på en och en halv säsong.

Peiponen får tillstånd att spela i början av augusti.

Viewing all 22002 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>