En del invånare i grannhusen och kolonistugorna försökte sätta käppar i hjulet, men i vår får Drumsö ett tillskott till sin cafévärld.

Vid stranden på udden i Hallonnäs arbetar grävmaskinerna för fullt. Det nya caféet ska stå klart i vår och serva bland annat kolonistugeägarna och motionärer. Många Drumsöbor minns det gamla caféet som i tiderna stod på samma ställe.

- Här finns hundratals kolonistugor alldeles bredvid. De som bor i dem sommartid är en viktig kundgrupp, säger Kimmo Lagström, vd för Raksa Catering, som står för cafeet.

Raksa Caterings vd Kimmo Lagström bygger nytt café mitt emellan kolonistugor och flervåningshus. Här ska caféet på Hallonnäs stå. Bild: Yle/Johanna Minkkinen café,Café,Drumsö,hallonnäs,kimmo lagström

Det här ska absolut inte bli något ölhak.

Så det är främst skumpa och champagne man ska dricka på det nya caféet?

- Precis. Om vi får a-rättigheter är det mer åt det hållet vi tänker.

Kritik mot caféet

Det har också förekommit en del negativa röster kring det nya caféet. En del invånare i husen och kolonistugorna närmast är rädda för ljud och bråk.

En grop i dag, ett café nästa sommar. Här ska Hallonnäs nya strandcafé stå. Här ska caféet på Hallonnäs stå. Bild: Yle/Johanna Minkkinen Café,drumsö,Drumsö,hallonnäs

Också från stadens sida har byråkratin tidvis varit snårig och det har tagit flera år före byggarbetena kunde sätta igång. Nu har staden slagit fast att caféet måste hålla stängt i december, januari och februari, det har ägarna ändå överklagat.

Breddar cafétutbudet

Caféutbudet på Drumsö är inte särskilt stort i dag. Mest känt är lilla Mutteri vid Drumsö bro som har väldigt få kundplatser och cafét vid Casinostranden. Förutom de här finns det främst några kedjecaféer.

- Jag vet inte varför caférna är så få. Jag är glad över det nya köpcentret Lauttis får två caféer. På det här sättet betjänas både Drumsöbor och de som besöker ön bättre.

Prinsessworkshopen var definitivt ett av dragplåstren på Helsingfors bokmässa på den inledande dagen. En ivrigare publik får man leta efter: Alla ville föreslå vad prinsessworkshopens ledare, illustratören Sanna Mander skulle rita på sitt papper.

Ska hon ha ett öga eller två? Sanna Mander ritar en prinsessa. Bild: Yle/Eva Pursiainen bokmässan 2016,sanna mander

Med hur många ögon? Många!

Och en mun! Vilken färg?

Händerna viftar, det blir tumult.

Alla vill bestämma hur prinsessan ska se ut. Barnhänder som sträcks upp. Bild: Yle/Eva Pursiainen bokmässan 2016,sanna mander

- Det är en som själv får bestämma sitt värde. Det är att få vara den man är, och att man är vacker som man är. Prinsessor är intresserade av olika saker, inte bara av hur de ser ut, säger Sanna Mander när vi pratar en stund efter workshopens slut.

Hon tycker det är intressant att flickor vid något skede av barndomen automatiskt dras till prinsessor, för många är det en intensiv fas. För Mander är det viktigt att bredda prinsessrollen.

Prinsessan Jasmin-Olle är färdig. Prinsessan Jasmin-Olle, en illustration. Bild: Yle/Eva Pursiainen bokmässan 2016,sanna mander

- Min dotter var väldigt intresserad av prinsessor. Hon fick glasögon och då trodde hon att hon inte kunde fortsätta leka prinsessa, och då väcktes mitt intresse.

Mander googlade prinsessor med dottern, visade prinsessor klädda i byxor och prinsessor på arbetsuppdrag. Hon började teckna prinsessor som barnen fick färglägga. Sonen ville ha en skateboardande prinsessa.

Svårare för vuxna

Sanna Mander noterade att det på Facebook fanns frustrerade mammor som tyckte det var jobbigt när deras döttrar ville leka prinsessor och klä ut sig i frillor och glitter.

- Det finns en uppfattning om att det är coolt med flickor som hellre gör något traditionellt pojkaktigt, säger Sanna Mander. Pojken är fortfarande normen och prinsessan får oförtjänt mycket skit.

Vuxna har ett ansvar i hur prinsessor och sådant som flickor gillar uppfattas och uppmuntras - och dessutom, många pojkar gillar prinsessor - det märktes också tydligt bland barnen i workshoppubliken.

- Vi som vuxna borde vara uppmärksamma på hur vi slentrianmässigt placerar barnen i olika fack enligt kön, vi antar saker om pojkar och flickor.

Prinsesslexikon under arbete

På mässcentrets prinsessworkshop viftar barnen ivrigt med händerna - alla vill säga vilken färg på håret Sanna Manders prinsessa ska ha. Grönt! Blått! En prickig klänning ska det vara!

Sanna Mander har tre barn och arbetar som illustratör för barnböcker - och frekvent ordnar hon olika prinsessworkshops.

- Jag leker hela tiden, också som illustratör.

Sanna Mander i sin uniform. Sanna Mander Bild: Yle/Eva Pursiainen bokmässan 2016,sanna mander

- Jag ska bland annat berätta sanningen om Pocahontas - inte Disneyversionen, säger hon. Fast, inte på ett så dystert sätt.

(Ja. sanningen är ju att Pocahontas blev bortgift med en europeisk vit man som barn.)

Enskilda samtal är Ingmar Bergmans berättelse om sin mammas utomäktenskapliga kärlek. Tjugo år efter att Liv Ullmann gjorde den som tv-serie, har hon regisserat en teaterversion som norska Riksteatret nu hämtar till Esbo stadsteater. Tomas Jansson såg uppsättningen på Bergmanfestivalen tidigare i år.

Under bokmässan i Helsingfors väcker Linn Ullman uppmärksamhet med sin bok om föräldrarna Ingmar Bergman och Liv Ullmann och sin egen barndom, samtidigt är Liv Ullmann i Esbo med sin regi av Ingmar Bergmans Enskilda samtal (Fortrolige samtaler) där han i sin tur berättar om sina förädrar och deras val.

Liv Ullmann regisserade miniTV-serien efter att Bergman sagt att hon var den enda som kunde göra berättelsen rättvisa. Sedan dess har den gjorts som teater också i Finland (2011, regi Pasi Lampela på finska stadsteatern i Åbo), och nu har också Ullmann själv gjort sin egen något uppdaterade teaterversion av texten.

Enskilda samtal är en av tre Bergman-texter som bygger på hans föräldrars relation, här har han använt sig av mamma Karins dagböcker som startpunkt. Det nya jämfört med tv-serien är att Liv Ullman har plockat med detaljer ur Bergmans egna dagböcker som han gav henne efter tv-premiären – de har gett upphov till en slags berättare som blir historiens nav och guide.

Är sanningen alltid rätt väg?

I centrum har vi den unga kvinnan Anna som står vid ett avgörande vägskäl. Hon är gift med en präst, upplever sitt liv som ett fängelse och inleder ett förhållande med en ung teologistuderande, och så inleds föreställningen med att Anna uttrycker sin moraliska återvändsgränd i ett möte med sin gamla konfirmationspräst. Ska hon lämna sin man? Ska hon berätta allt för sin man? Klarar mannen av att höra sanningen? Är sanningen alltid den enda rätta vägen?

Marte Engebrigtsen som Anna, och hennes kärlek Tomas (Hermann Sabado). Scen ur norska Riksteatrets uppsättning av Enskilda samtal (Fortrolige samtaler) Bild: Erik Berg. Enskilda samtal,Ingmar Bergman

Prästen ger Anna rådet att hålla sig till sanningen, berätta allt för din man, lögnen är den största synden. Kanske det, men den här historien berättar mycket klart att sanningen inte alltid är den bästa lösningen. Annas ärlighet är förödande för familjen och kommer senare att prägla också barnen, inte minst Ingmar Bergman själv. Men när föreställningen når sitt slut har Anna lärt sig att en lögn också kan vara saliggörande. När den döende konfirmationsprästen frågar hur det gick, då väljer hon att inte beskylla honom för det förödande rådet.

Så blir Enskilda samtal ett slags syskonhistoria till Henrik Ibsens klassiker Vildanden, där den dolda sanningen släpptes fri och ledde till en ung flickas självmord.

Vem gör våra hemligheter oss till

”Det är en berättelse om en kvinnas hemligheter”, har Liv Ullmann själv sagt. ”Men mest av allt handlar det om vem våra hemligheter gör oss till”.

Pjäsens uppbyggnad är oerhört stram, allt bygger på en rad existentiella samtal som Anna (Marte Engebrigtsen) för med sina nära – prästen, mannen, kärleken, mamman, bästa väninnan.

Liv Ullmann är, som väntat, oerhört texttrogen i sin regi, hon är traditionalist, undviker allt som kunde dra uppmärksamheten från det existentiella grubblandet, och så får vi en oerhört tillbakadragen stillsam uppsättning. Nästan odramatisk, fast innehållet är så tillspetsat dramatiskt.

Det är på gott och ont. Ja, textens laddning bär långt, och kasten mellan tidsperspektiv ger uppsättningen en fin spänning. Men nu blir det statiska nästan sövande, dessutom söndrar den påklistrade berättarfiguren uppsättningens laddning där hon förklarar saker som vi i publiken borde kunna förstå utan vägledning.

Marte Engebrigtsen bär det stora lasset, och jobbar hårt med att vara skör och stark och tvivlande och vågad och hoppfull och ångestfylld, ibland allting samtidigt. De flesta dialogerna beskriver uppgörelser drivna till sin spets, därför blir scenerna med hennes bästa vän Marta (Anneke von der Lippe) sköna. Här behöver Anna inte, som så ofta annars, agera ställd mot väggen.

Norska Riksteaterns Enskilda samtal visas på Esbo Stadsteater fram till lördagen.

Den senaste tiden har ett konstigt fenomen spridit sig i världen och också nu i Finland. Personer utklädda till clowner har gått omkring på offentliga platser och skrämt folk.

Clownerna har troligen gjort det för att skoja med folk men många har ändå blivit rädda. I vissa områden har barn varit rädda att röra sig på kvällarna och oron har bland annat kopplats till halloween.

Vad är det som är skrämmande med clowner? Maddie ställer frågan till några skolelever och träffar barnpsykoterapeuten Mirjam Kalland.

Medborgarinitiativet för att bevara Malms flygplats gör rättslärda förbryllade. Kan riksdagen stifta lagar som gäller en enskild kommuns markanvändning?

I början av oktober fick medborgarinitiativet för att bevara Malms flygplats de 50 000 namn som behövdes. Initiativet som går under namnet ”Lex Malmi” kommer att behandlas i riksdagen. Yle Helsinki har frågat rättslärda om vilka chanser medborgarinitiativet har i riksdagen.

- Om riksdagens grundlagsutskott kommer fram till att en ”Lex Malmi” står i strid med kommunernas rätt till självstyre, så går det inte att författa en sådan lag, säger riksdagens biträdande generalsekreterare Timo Tuovinen.

Helsingfors stadsfullmäktige inleder sitt möte den 26.10. där generalplanen godkändes. helsingfors stadsfullmäktige inför ett möte Bild: Yle/Helena von Alfthan helsingfors,helsingfors fullmäktige,helsingfors stadsfullmäktige

Tuovinen påminner om att tjänstemän inte kan ta ställning till medborgarinitiativets innehåll.

Också på miljöministeriet har tjänstemännen som sett på medborgarinitiativet fått ta sig en funderare. Slutsatsen är att det kommunala självstyret inte får rubbas.

Professor: Ett hopplöst företag

Kommunens rätt att fatta beslut om markanvändningen genom planläggning är en viktig del av det kommunala självstyret. Det säger Olli Mäenpää som är professor i förvaltningsrätt på Helsingfors universitet. Undantag finns, naturskyddsområden kan grundas genom lagstiftning.

- Om man i det här fallet skulle vilja genom lagstiftning besluta om hur en planläggningsprocess går till, så är det enligt mig mycket problematiskt. Då blandas lagstiftningsbehörighet och verkställande makt ihop, säger Olli Mäenpää och påminner om att det bryter mot maktdelningsprincipen.

Malms flygplats. malms flygplats Bild: Yle/Helena von Alfthan malms flygplats,malms flygstation

"Riksdagen kan inte stadga en sådan lag"

Yle Helsinki har också talat med professor Olavi Syrjänen som är pensionerad expert på markanvändning och planläggning. Han ser inga chanser för "Lex Malmi".

- Riksdagen kan inte stifta en sådan lag. Kommunerna har monopol på planläggning, och det har inte ändrats, säger Syrjänen.

Flygplatsens förespråkare kämpar in i det sista

När Yle Huvudstadsregionen ringer upp Gun Gustavsson, Vd för BF-Lento, är kampviljan stark trots de rättslärdas skeptiska omdömen.

- Vi kämpar på tills vi har grävskoporna här på fältet, säger Gustavsson.

Gun Gustavsson på Malms flygplats. Arkivbild. Gun Gustavsson framför en hangar Bild: Yle/Helena von Alfthan gun gustavsson,malms flygplats,malms flygstation

Läs mera:

Malms flygplats har brett stöd i riksdagsutskott - planerna på bostäder framskrider ändå

Malms flygplats har många vänner i kommunikationsutskottet, som sannolikt kommer att behandla medborgarinitiativet om att bevara flygplatsen.

HIFK tog sin tredje seger på raken när Pelicans föll med 1-0 i Helsingfors. Enda målskytt var blott 17-åriga Miro Heiskanen. Joe Finley visades ut på grund av en ovanlig förseelse.

Skadedrabbade HIFK har haft svårt med målskyttet i ishockeyligan denna säsong och samma takter fortsatte på torsdagen. Men då Niklas Bäckström räddade samtliga 22 skott mot Pelicans räckte ett mål till tre poäng.

Det enda målet gjordes av den 17-åriga stortalangen Miro Heiskanen som överlistade Janne Juvonen i den första perioden. Heiskanen, som gjorde sitt andra ligamål för säsongen, är ett hett namn inför nästa sommars NHL-draft.

HIFK, som tack vare segern klev upp på fjärde plats i ligan, visade även sin mindre trevliga sida under drabbningen.

I slutet av den andra perioden åkte IFK-backen Joe Finley på matchstraff för andra matchen i rad. Orsaken var osportsligt uppträdande, då han riktade en ful gest mot Pelicans avbytarbänk. Se gesten här (Ruutu.fi).

Joe Finley fick alltså 5+20 min för att ha visat "runkningstecken" mot #PelicansFi bytesbänk.#HIFK #liiga #twittpuck

— Filip Saxén (@FilipSaxen) October 27, 2016

Förutom Finley tappade HIFK Miihkali Teppo under matchens gång. Teppo skadade sig i den första perioden.

Pelicans Henri Heino skadade sig i sin tur efter en misslyckad tackling. Heino tacklade Henri Tamminen hårt och tilldelades en tvåminuters utvisning. Heino blödde och såg groggig ut efter tacklingen och fick ledas av isen.

Matt Generous återvänder

Tidigare på torsdagen meddelade HIFK att laget värvat svensken Mikael Johansson. På kvällen bekräftade sportchefen Tom Nybondas att även Matt Generous ansluter till truppen.

Generous är tillbaka i HIFK. Matt Generous, HIFK-Kärpät, hösten 2015. Bild: All Over Press Helsingfors IFK (ishockey),Matt Generous

Den hårdföra backen kom första gången till HIFK från Sport i februari 2015 och gjorde förra säsongen sju poäng (1+6) på 48 grundseriematcher.

På 324 FM-ligaduster har Generous, som även spelat i Lukko, tilldelats 515 straffminuter. HBL var först med nyheten om att Generous återvänder.

Sport upp som trea

På de övriga ligaorterna blev det segrar för Sport, Jukurit och KooKoo. Sport besegrade Ässät på hemmais med 3-1 och steg därmed förbi såväl Björneborgslaget som TPS och HPK upp på tredje plats i tabellen.

Olavi Vauhkonen var Vasalagets stora matchhjälte med ett hattrick. Vauhkonen har nu gjort nio mål denna säsong och ligger delad trea i skytteligan.

Sport tänään Kasitien herra lukemin 3–1! Illan ehdoton sankari @TuhmaOlavi hattutempullaan! 🎩🎩🎩#VaasanSport #Ässät #KasitienDerby #Liiga pic.twitter.com/kqPnZOsstQ

— Vaasan Sport (@VaasanSport) October 27, 2016

I Kouvola gjorde Niklas Hagman sitt första mål för Kärpät på 15 år, men uleåborgarna fick till slut ge sig mot KooKoo som vann med 3-2 efter straffar.

Kvällens största skräll sågs i S:t Michel där Jukurit besegrade ligaledande Tappara. Joonas Kalliolas och Turo Asplunds fullträffar gav nykomlingen segern med 2-1.

Resultat:

HIFK - Pelicans 1-0 (1-0,0-0,0-0)
15.55 1-0 Heiskanen (Ikonen,Åsten)

Jukurit - Tappara 2-1 (0-0,2-0,0-1)
36.11 1-0 Kalliola (Nättinen,Kumpulainen)
37.18 2-0 Asplund (M Koivisto,Rita) PP
53.40 2-1 Savinainen (Haapala,Lajunen) PP

KooKoo - Kärpät 3-2 (0-1,1-0,1-1) efter straffar
02.48 0-1 Hagman (Heshka,Olausson) PP
27.15 1-1 Lehtonen (O'Connor,Haataja)
46.02 2-1 Savilahti (Malinen,Kantola)
59.58 2-2 Pyörälä (Heshka,Olausson) PP
65.00 3-2 Green (avgörande straff)

Sport - Ässät 3-1 (1-1,1-0,1-0)
09.00 1-0 Vauhkonen (Tikka,Gröndahl)
16.35 1-1 Korhonen
33.44 2-1 Vauhkonen (Nenonen,Laakso) PP
59.14 3-1 Vauhkonen (Körkkö) TM

En polisutredning om svartjobb i byggbranschen i huvudstadsregionen har visat sig vara större än man tidigare trott. Antalet inblandade svartjobbare har ökat från 150 till omkring 700, och nu utreds fallet också som grov penningtvätt.

I omkring ett år har Centralkriminalpolisen utrett ett omfattande fall av grå ekonomi i byggbranschen i huvudstadsregionen. För ett år sedan meddelade polisen att två män med näringsförbud är huvudmisstänkta och att de har haft 150 byggjobbare som jobbat svart samtidigt.

- Nu visar det sig att antalet svartjobbare är omkring 700, fastän de inte har varit på jobb samtidigt. Det är exceptionellt många. Det är fråga om den mest omfattande förundersökningen om grå ekonomi i Finland under de senaste tio åren, säger kriminalinspektör Janne Järvinen vid Centralkriminalpolisen (CKP).

Lönerna som har betalats ut svart ligger på över sju miljoner euro.

- Jag vet inte om någon på skattemyndigheterna eller på arbetspensionsförsäkringbolagen har uppgifter om att det i samma utredning tidigare har funnits 700 svartjobbare.

Lönerna som har betalats ut svart ligger på över sju miljoner euro.

"Underleverantörskedjor möjliggör skumma företag"

Svartjobbarna har jobbat för både privata och offentliga uppdragsgivare. Byggarbetsplatserna har funnits i Esbo, Helsingfors och Östra Nyland. Bland annat har de gjort byggjobb på Esbo stads skolor och daghem.

- De har inte gjort avtal direkt med staden men har jobbat som underleverantör. Alltid när det ges möjlighet att använda en underleverantör kan skumma företag komma med och förorsaka skador för miljoner för samhället. De underleverantörer som inte betalar skatt har en stor konkurrensfördel gentemot de företag som sköter sig. Det är omöjligt för dem att tävla på den fria marknaden, säger Järvinen.

De underleverantörer som inte betalar skatt har en stor konkurrensfördel gentemot de företag som sköter sig. Det är omöjligt för dem att tävla på den fria marknaden.― Janne Järvinen, CKP

Har kringgått skatter på 4,6 miljoner euro

Sammanlagt har företagen kringgått skatter på 4,6 miljoner euro.

- Summan är ovanligt stor. Omsättningen i företagen som har använt sig av svartjobbare har varit över tio miljoner euro. Och då måste man beakta att brotten har begåtts mellan hösten 2013 och början av november 2015. Allting har skett under bara två år.

Antalet misstänkta är i det här skedet omkring 40.

På Centralkriminalpolisen bedömer man att förundersökningen är den mest omfattande i Finland på över tio år när det gäller grå ekonomi. Centralkriminalpolisen, väggskylt Bild: Yle centralkriminalpolisen,ckp,polisen

Har gjort förhör utomlands

Tre personer var häktade under flera månader, men i nuläget är ingen häktad.

- Polisen har också gjort förhör utomlands. Det handlar om de baltiska länderna, speciellt Estland. Därifrån kommer en stor del av arbetskraften.

Brottsrubriceringarna uppgavs tidigare vara grovt skattebedrägeri, grovt arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri, grovt bokföringsbrott, grov miljöförstöring, registeranteckningsbrott och brott mot näringsförbud. Miljöförstöringen har att göra med att byggavfall har dumpats olagligt i terrängen.

Vi misstänker att den ekonomiska vinningen av brottet har flyttats och gömts undan.― Janne Järvinen, CKP

Nu misstänker CKP också penningtvätt

Centralkriminalpolisen utreder nu också härvan som grov penningtvätt, grovt bedrägeri och överträdelse av myndighetsförbud.

- Penningtvätten handlar om att vi misstänker att den ekonomiska vinningen av brottet har flyttats och gömts undan, säger Järvinen.

- I slutet av sommaren försökte en av de misstänkta föra iväg en av byggställningarna som polisen hade beslagtagit eller belagt med kvarstad. Det utreds nu som överträdelse av myndighetsförbud.

Det är arbetsdrygt att följa med penningtransaktioner och det är utmanande med så här många inblandade.― Janne Järvinen, CKP

När förundersökningen blir färdig kan Järvinen inte säga. Det räcker i alla fall till nästa år.

- Det är arbetsdrygt att följa med penningtransaktioner och det är utmanande med så här många inblandade.

Stockmann-koncernen lyckades göra vinst under det tredje kvartalet i år. Enligt delårsrapporten som publicerades på fredagen uppgick rörelsevinsten till 2,9 miljoner euro, jämfört med en förlust på nästan 11 miljoner euro i fjol.

Det är sjätte kvartalet i rad som resultatet har förbättrats.

Omsättningen minskade en aning under perioden juli-september.

Under hela början av året uppvisar Stockmann ändå förlust på drygt 16 miljoner euro, mot ett minus på 57 miljoner i fjol.

Stockmann säger i sin rapport att Lindex och Real Estate (fastighetsverksamheten) fortsättningsvis går bra, medan Stockmann Retail är en utmaning.

Ryssland avvecklat

Varuhusverksamheten i Ryssland betecknas som avvecklad. Det är också möjligt att köpcentret i S:t Petersburg - Nevsky Centre - kommer att säljas.

Vi fortsätter att koncentrera oss på våra kärnverksamheter

Stockmanns nyutnämnde verkställande direktör Lauri Veijalainen säger att koncernens resultat börjar vända uppåt.

- Vi fortsätter att koncentrera oss på våra kärnverksamheter, säger Veijalainen.

De är Lindex, Real Estate och detaljhandelsenheten Stockmann Retail. Sparprogrammet som strävar efter årliga inbesparingar på 50 miljoner euro fortsätter.

På landsbygden, i en småstad eller utomlands. Där skulle 30 procent av dem som bor i huvudstadsregionens städer helst vilja bo. Det visar Yles kartläggning.

- Det känns liksom mera hemtrevligt på landet, för det är det jag är van vid. Det känns som hemma. Och så kan man bo rymligare än i en trång bostad i ett våningshus.

Mia Rintasalo kommer från Österbotten, och drömmen är att en dag återvända dit. Hon bor i stan på grund av studier, och är förberedd på att bo i stan också i framtiden - av nödtvång.

- Alla arbetsplatser är här i Helsingfors, så av den orsaken vill jag bo här nu. Men i framtiden vill jag bo någon annanstans.

Nästan en tredjedel missnöjda

Mia Rintasalo är inte ensam om det. Nästan en tredjedel av dem som bor i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda skulle allra helst vilja bo någon annanstans, om inte arbete eller studier var faktorer. Det här kommer fram i en undersökning som Yle har låtit göra via Taloustutkimus.

Jag avskyr stora stenhus. Jag avskyr trafik.― Anonym dam

Enligt kartläggningen vill 22 procent helst bo i innerstan medan 48 procent vill bo i utkanten av en stor stad.

Majoriteten är alltså nöjda, men så är det de här 30 procenten som inte är det. Av dem skulle en tredjedel helst vilja bo i en småstad medan en tredjedel drömmer om landsbygden. De övriga vill bo utomlands eller vet inte.

Avskyr innerstan innerligt

- Jag avskyr stora stenhus. Jag avskyr trafik. Jag tycker att det är alldeles förfärligt att röra sig inne i stan, särskilt kring Järnvägsstationen och i kvarteren upp mot Kronohagen. Det är bara människor och människor överallt. Jag blir stressad!

Det säger en dam som vill vara anonym. Hon bor i Södra Haga, men drömmer om att flytta till Ekenäs när hon blir pensionär. Det är därifrån hon ursprungligen är hemma.

Dröm eller mardröm? Stenhus och öppen skvär i Tölö, blå himmel. Bild: Fred Wilen helsingfors,hus,kampen,mell,norra järnvägsgatan,runebergsgatan

Damen berättar att det egentligen endast är på grund av arbetet som hon alls bor i stan.

- Men inte skulle jag börja bosätta mig här, det skulle jag inte göra, säger damen och tittar med ovilja omkring sig på de höga stenhusen i stadsdelen där hon jobbar; Främre Tölö.

Tudelat

- Nog visar det här ju att det för många är så att önskedrömmarna och verkligheten inte möts.

Det säger Juho Rahkonen, som är forskningschef vid Taloustutkimus som har genomfört undersökningen.

- Resultatet förklaras med att så många har flyttat till huvudstadsregionen från andra håll i landet. De kommer hit på grund av jobb och studier, men är kanske inte stadsmänniskor i själen.

Landet. Idealet för en tiondel av stadsborna. Boris Antmans åker, landsbygd i Mörskom. Bild: Yle/Jonas Blomqvist landet,landsbygd,säd,sädesfält,åker

Om man ser till hela landets siffror i undersökningen vill bara 34 procent bo antingen inne i eller i utkanten av en stor stad. I de siffrorna finns stadsborna medräknade, så de verkliga siffrorna för icke-stadsbor är betydligt lägre. Det finns betydligt flera stadsbor som drömmer om att bo på landet än det finns landsbygdsbor som skulle vilja bo i stan.

Rahkonen berättar att forskningen har överraskat honom med tanke på hur tudelat folket är med tanke på var man vill bo.

- För de urbant lagda i huvudstadsregionen är det svårt att förstå varför någon skulle vilja bo någonstans bortom varggränsen, så att säga. Och för dem som bor på landsbygden eller i småstäder verkar det obegripligt att någon skulle vilja bo i Helsingfors.

Hem till Kyrkslätt

Seppo Suontakanen har bott i Helsingfors förut, men han lämnade stadens fart och fläkt. Han har nu flyttat till Kyrkslätt.

- Det är skönare att bo utanför stan för man har mera tid för sig själv. Det är inte så bråttom hela tiden.

Seppo Suontakanen har kommit in till stan från Kyrkslätt och ser fram emot att återvända. Seppo Suontakanen i Kampens bussterminal, i bakgrunden skymtar bussar bakom glasvägg. Bild: Yle/ Karin Filén seppo suontakanen

Om enkäten: Taloustutkimus intervjuade 1 005 personer per telefon i mitten av oktober 2016. Felmarginalen är ± 2.5 procentenheter.

Västmetron försenades på grund av felinstallerade strömskenor. Det skriver Helsingin Sanomat. Tipset kom från Esbopolitikern Kurt Byman, som menar att metron är klar tidigast 2019.

Förutom strömskenorna är en annan orsak att man inte hade städat bort stendamm från metrotunneln. Stendammet har täppt till tågens filter och sensorer och skulle ha förstört metrotågen om det hade fått ligga kvar i tunneln.

"Västmetrobolaget ville spara pengar och installerade skenorna själva. Ingen hade kunskapen och det tog inte länge förrän skenan slet sönder den del som tåget får sin ström från."― Kurt Byman

Leverantören ville sköta installationen

Den som läckt uppgifterna till Helsingin Sanomat är Esbopolitikern Kurt Byman, som sitter som obunden i Sannfinländarnas fullmäktigegrupp. Byman är känd som stark motståndare av västmetron.

- De som levererade skenorna ville installera dem själva. Men Västmetrobolaget ville spara pengar och installerade dem sjävla. Ingen hade kunskapen och det tog inte länge förrän skenan slet sönder den del som tåget får sin ström från, säger Byman när Yle Huvudstadsregionen ringer upp. Han uppger att han har diskuterat med experter både här hemma och utomlands.

Esbopoliitkern Kurt Byman är arg. Om Västmetrobolaget var ett privat bolag skulle vd:n och hela styrelsen ha avgått redan 10 juni när det blev klart att metron inte blir klar i augusti. porträttbild på Kurt byman, obunden fullmäktigeledamot i Esbo Bild: Yle/Helena von Alfthan kurt byman

Hur kan det komma sig att de här uppgifterna kommer fram först nu?

- Under hela byggandet har det varit tystnadsplikt på allt. Nu är alla missnöjda, både de som har varit för västmetron och de som har varit emot.

Västmetrobolaget kopplade fel

Det finns totalt 28 kilometer strömskenor längs västmetron. Man har valt att använda aluminiumskenor som levereras i flera meters delar och ska kopplas ihop i samband med installeringen. De har ändå kopplats ihop fel, så att höjdskillnaderna mellan skenorna har blivit för stora.

Jag tippar på 2019. Men tidigast i slutet av nästa år.― Kurt Byman om när västmetron är startklar

Enligt tidningen skulle västmetron försenas med minst ett år ifall man skulle vara tvungen att installera nya strömskenor.

Kurt Bymans västmetroscenario är ännu dystrare.

- Jag tippar på 2019. Men tidigast i slutet av nästa år.

Västmetron diskuteras på flera håll i huvudstadsregionen på måndag. I Helsingfors tar stadsstyrelsen ställning till Pekka Sauris förslag om att skjuta upp utredningen av västmetron. Också stadsfullmäktige i Esbo diskuterar frågan.

Den fruktade kioskmannen bodde endast 800 meter från mordplatsen. Han erkände mordet flera gånger, men polisen viftar bort det som ”fylleprat”. I sin bok Legenden om Bodom avslöjar lokalpolitikern Ulf Johansson det som ortsborna och Esbopolisen misstänkt i alla dessa år.

- Det finns flera orsaker. För det första har jag vuxit upp i trakten och känt till bakgrunden. Många bekanta och vänner har bett mig skriva om det här. Främst var det Christoffer Grönholm, som var Svenska folkskolans vänners kanslichef, som flera gånger bad mig att skriva. Jag lovade honom att jag ska göra det. Han är numera död så jag tycker att jag är skyldig honom att skriva.

Nu eller aldrig måste det ´lokala minnet´ skrivas ner, i morgon är det för sent.― ur Legenden om Bodom av Ulf Johansson

Ulf Johansson som själv bor och är uppvuxen i Bodomtrakten var jämnårig med ungdomarna som knivhöggs till döds 1960. I dag är Johansson veteranpolitiker och har suttit 35 år i Esbo stadsfullmäktige.
De ungdomar som mördades var utomsocknes besökare och hemma från Vanda.

- Ingen Esbobo eller ortsbo skulle ha tältat på det där stället. Orstborna visste att kioskmannen skär ner tältsnören så att tältet faller ner, skrattar högt och lämnar platsen. Det här gjorde kioskmannen alltid om någon vågade sätta upp ett tält på platsen. Han tyckte att han var chef på platsen och jagade bort alla som kom dit för att tälta.

Kioskmannen höll byn i skräckens grepp. Risken för repressalier ansågs vara stor, man ville skydda sig och sina barn.― ur Legenden om Bodom av Ulf Johansson

Kioskmannen var ökänd i byn. Han hade mentala problem och problem med alkohol. Han var också väldigt våldsam. Ortsbor berättar hur han sköt med hagelgevär på ungdomar som körde moped på ”hans väg”. En annan historia berättar om hur Vallu gömde rakblad i äpplen eftersom det var vanligt att pojkar stal äpplen.

Eftersom kioskmannen fortfarande har nära släktingar vid liv har Johansson valt att använda endast hans förnamn ”Vallu”.

Liksom flera andra Korsbackabor var också Vallu mentalt störd. Under kriget var han intagen på mentalsjukhus. Tills hans läkarintyg från armén blir offentliga 2019, då han varit död i 50 år, kan man bara spekulera i hans sjukdom. Symptomen var häftighet och besinningslös våldsamhet varvat med lugna balanserade perioder, då han kunde vara vänlig och manipulativ, vilket stämmer in på psykopatiska drag.― ur Legenden om Bodom av Ulf Johansson

Mordplatsen på näset vid Bodom träsk tio år efter mordet. Bild på näset där tre ungdomar mördades år 1960 vid Bodom träsk i Esbo. Mordplatsen 1970. Bild: Yle / Kalle Kultala Bodom träsk,Bodommorden

- Den som läser boken förstår att kioskmannen är kapabel till mord. Jag råkade själv ut för hans fanstyg. Han kastade stenar efter oss då vi cyklade på ”hans väg” som var en bilväg som for ner till sjön förbi hans kiosk. Jag fick en sten i ryggen för att jag cyklade på hans väg, berättar Johansson.

Det var inte bara ortsbornas rädsla för kioskmannens häftiga temperament som gjorde att polisen inte kom honom på spåren då utredningarna sattes i gång. Språket spelade en betydande roll, berättar Johansson i sin bok.

Polisens utredning av morden har kritiserats. Det fanns naturliga orsaker till att polisen i början nära på struntade i vad ortsborna visste. Esbopolisen var språkkunnig, men kriminalen från Helsingfors som tog över undersökningarna behärskade dåligt svenska. I början av 1960-talet kunde få finska i Korsbacka.― ur Legenden om Bodom av Ulf Johansson

- Folk i byn hade sett honom komma från mordplatsen men ingen vågade berätta om det här för polisen. Men då vägrade polisen mera tro på att kioskmannen var gärningsmannen eftersom de inte är någon sporre för polisen att få fast en man som är död.

Polisen har aldrig gjort ett DNA-test på kioskmannen. Trots att det hittats DNA-spår av en femte person i eller på tältet. Dessutom hittade man en tand i tältet flera år efter morden.

Kioskmannen lär också ha erkänt för sina närmaste att han, som många i byn misstänkte, var Bodommördaren.

- Han erkände tre gånger för sina grannar i samband med bastubadande. Polisen vägrar godkänna det här utan de anser att det är fylleprat. Han hade spritproblem men han var aldrig redlös då han var full utan hade alltid tanken med sig. Han visste nog vad han sade.

Egentligen var Bodommorden aldrig en gåta för ortsborna. Både Esbopolisen och traktens invånare har allt från början varit säkra på vem Bodommördaren är. Men han blev aldrig fälld, hans erkännande kom för sent.― ur Legenden om Bodom av Ulf Johansson

Johansson berättar om ett förhör med vännen och grannen Börje som finns nedskriven i gamla polisprotokoll.

- Kioskmannen blev förbaskad på sin vän Börje som han erkände för. Börje blev rädd för att han också skulle bli ihjälslagen och sade att ”nej du ska inte tro att det var du”. Då hade kioskmannen sagt, enligt polisprotokollet, ”tro nu din jävla tollo”. Efter det hade han frågat sin vän ”vad tycker du jag ska göra nu?”. Börje svarade ”om det är du som har gjort det så tycker jag att du ska dränka dig för att du kommer sitta resten av ditt liv i fängelset”. Några timmar senare gick kioskmannen ner till sjön och dränkte sig.

Kioskmannen dränkte sig i Bodomsjön år 1969.

Eftersom ett DNA-test aldrig gjorts kan man inte med säkerhet fastställa att den våldsamme kioskägaren skulle ha varit mördaren. Gåtan förblir alltså fortfarande olöst.

Bodommorden utspelade sig på ett näs vid Bodom träsk under en rekordvarm sommar den 5 juni år 1960. Två 15-åriga flickor Maila Irmeli Björklund och Anja Tuulikki Mäki och den 18-årige Seppo Antero Boisman mördades då de låg och sov i ett tält. Ungdomarnas skallar ska ha krossats med ett vad som tros ha varit en stor sten. Den fjärde ungdomen Nils Gustafsson var den enda som klarade sig vid liv. Han hittades allvarligt skadad vid tältet.

År 2004 greps Gustafsson som skyldig för morden och en ny rättegång inleddes. Senare frigavs Gustafsson.

Helsingfors IFK meddelade på fredag att klubben inleder ett samarbete med Mestisklubben RoKi från Rovaniemi.

Avståndet mellan Helsingfors och Rovaniemi är fågelvägen 706 kilometer och flygandet ska också spela stor roll i samarbetet.

– Någon kanske undrar att finns det ingen klubb närmare, men faktum är att Rovaniemi är endast en timme från huvudstaden, konstaterade HIFK:s sportchef Tom Nybondas i ett pressmeddelande.

Samarbetet innefattar spelarbyten. Helsingforsklubben kan skicka sina spelare till Rovaniemi och trafiken fungerar även andra vägen.

– Under en lång ishockeysäsong uppstår situationer då spelare som inte är i laguppställningen behöver speltid. På initiativ av RoKi har vi kommit överens att vi vid behov kan ge våra spelare dyrbar speltid i RoKi. Det här tjänar oss utmärkt, säger Nybondas.

Tamminen flyttar till HIFK

Som ett konkret bevis på samarbetet meddelar klubben att Juhani Tamminen (ej att förväxlas med solkungen, red. anm.) flyttar på lån till HIFK från RoKi.

Den 27-årigen centern har noterats för 15 poäng på 13 matcher i Mestis och leder poängligan i serien.

Brandmannen Joonas Mäkipelto behövde bara drygt nio och en halv timme på sig för att förbättra världsrekordet i Helsingfors på fredag. Mäkipelto gjorde 4040 pull-ups och förbättrade rekordet med 290 pull-ups.

Mäkipelto gjorde sin 3750:e pull-up (räckhävning) efter nio timmar och 36 minuter – och tangerade därmed britten Stephen Hyland sju år gamla rekord. Kort därefter blev Mäkipelto ensam rekordhållare, men fortsatte trots det ivrigt.

Rekordförsöket inleddes klockan sex på morgonen. Mäkipelto rivstartade genom att göra 2 000 pull-ups på mindre än fyra timmar. En krånglande axel tvingade Mäkipelto att slå av på takten senare.

Nådde sitt mål

I Ilta-Sanomats livesändning sade Mäkipelto att han siktar på 4040 pull-ups. Under de sista minuterna hade Mäkipelto rejält ont i höger axel och gjorde runt en pull-up per minut. Med tjugo sekunder kvar stod Mäkipelto för sin sista pull-up för dagen: den 4040:e i ordningen. Han nådde alltså sitt mål.

– Om jag rehabiliterar mig i ett par månader kan jag nog hänga från stången om ett par månader, sade Mäkipelto efter insatsen.

Mäkipelto innehar också världsrekordet i flest pull-ups på 24 timmar – 5050 stycken.

Polisen i Lojo vill få uppgifter om den 14 år gamla Ella Kaihua som försvann i måndags den 24 oktober. Ella har inte setts sedan dess.

Vid försvinnandet var hon sannolikt klädd i en jacka med ärmar av grönt ylletyg, resten av jackan är av svart konstläder. Hon har också sannolikt burit jeans och låga vita tennisskor av en ljusgrå lång halsduk.

Ella har halvlångt mörkt hår som är blågrönt i topparna. Hon är smal och cirka 170 centimeter lång. Det är möjligt att hon rör sig i huvudstadsregionen.

Den som vet något om flickan ska meddela om det till polisstationen i Lojo på numret 0295 436015 eller till nödcentralen 112.

Ella Kaihua, försvunnen flicka i Lojo Bild: Polisen ella kaihua,Lojo

Atlas får fortsätta att vänta på sin första seger för säsongen. Sparta har hittat lite form och spelade ut motståndet efter paus.

Sparta kom till lördagens dust mot Atlas med två raka segrar i bagaget. Atlas å sin sida har inlett säsongen tungt. Efter fem omgångar stod Vandalaget på noll poäng – och den poängskörden står jumbon kvar på.

I en halvlek hängde Atlas med riktigt bra. Men ett tvåmålsunderläge i paus blev en mardröm i den andra halvleken. Sparta trummade på och gjorde femton fullträffar efter vilan. Atlas mäktade med sex.

Efter 31–18-segern befäster Sparta sin fjärdeplats i tabellen. Helsingforslaget har samlat ihop sex poäng. Dicken leder damernas FM-serie efter fem raka vinster.

Resultat:

Sparta–Atlas 31–18 (14–12)
Sparta: Linda Ratilainen 6, Ella Holopainen 6, Anniina Nyholm 5, Petra Gostowski 5, Raita Heiskanen 4, Anu Pihlström 2, Liisa Holopainen 1, Katarina Korhonen 1, Laura Vauhkonen 1.
Atlas: Erica Gustafsson 6, Carla Olenius 6, Emmi Högbacka 4, Tiina Ahovaara 1, Matilda Cardeiro 1.

Stormatchen mellan Tappara och HIFK blev en av ligahöstens bästa matcher. Ett mål avgjorde – och Tappara befäster sin serieledning när ligan tar landslagspaus.

I våras spelade Tappara och HIFK en intensiv finalserie. Tammerforslaget vann ett efterlängtat guld hemma i Hakametsä-hallen med 4–2 i matcher.

I somras tappade mästaren flera tongivande spelare – bland annat supertalangen Patrik Laine – men trots det har Tappara fortsatt att imponera i höst.

Laget leder ligan när det är dags för landslagspaus – och man fick avsluta med en meriterande seger på lördagen.

Tio ordinarie borta

I början av säsongen slog Tappara finalmotståndaren HIFK i Helsingfors. Nu kopplade Tappara ett ännu tydligare mentalt grepp runt HIFK, som kom till spel med hela tio ordinarie spelare borta.

I en välspelad dust gjorde Henrik Haapala det avgörande målet i den tredje perioden.

– Vi spelade vårt spel i dag. HIFK var också vassa och då blir det en fin match, säger Haapala till Nelonen Pro.

"Åker hem med högt huvud"

Nelonen Pros expert Vesa Rantanen hyllar båda lagen.

– HIFK kan åka hem med högt huvud. De växte rejält i den här matchen och när alla spelare är tillbaka kan vi få se ett lika utmärkt HIFK som i våras. Båda lagen är redo för guldstrid. I dag anmälde HIFK sig dit tillsammans med Tappara. Och har vi någonsin sett ett lika bra lag som Tappara på att spela i ledning i ligan? säger han i tv-sändningen.

Tappara leder ligan före KalPa. Kuopiolaget stod för en imponerande vändning i den sista perioden mot jumbon Lukko. Tabelltvåan vann den med 4–0 och matchen med 4–2.

Sport tappade ledning

För Sports del blev det en tyngre slutpunkt för den första delen av säsongen. Vasalaget ledde med 2–0 borta mot HPK, men i den tredje perioden kom hemmalaget ikapp. I förlängningen avgjorde Oula Palve efter en knapp minuts spel.

I Uleåborg avrundade Kärpät med att åka på stryk igen. JYP, guldtippat inför säsongen, vann med 3–1.

Resultat:

Tappara–HIFK 1–0 (0–0, 0–0, 1–0)
Mål: 1–0 Henrik Haapala (Teemu Nurmi).

HPK–Sport 3–2 e. förl. (0–0, 0–2, 2–0, 1–0)
Mål: 0–1 Tomi Körkkö, 0–2 Markus Nenonen (Ville Viitaluoma, Tomi Körkkö), 1–2 Niko Kapanen (Jaakko Turtiainen, Eero Somervuori), 2–2 Severi Sillanpää (Sakari Manninen, Miro Ruokonen), 3–2 Oula Palve (Niko Kapanen, Teemu Suhonen).

KalPa–Lukko 4–2 (0–1, 0–1, 4–0)
Mål: 0–1 Steven Seigo (Aaron Gagnon), 0–2 Sami Lähteenmäki, 1–2 Topi Piipponen (Miikka Pitkänen, Mikko Nuutinen), 2–2 Janne Keränen (Otto Leskinen, Santeri Lukka), 3–2 Jussi Timonen (Matias Myttynen, Jyri Junnila), 4–2 Balasz Sebok.

Kärpät–JYP 1–3 (0–0, 0–2, 1–1)
Mål: 0–1 Juha-Pekka Hytönen (Jerry Turkulainen, Sami Niku), 0–2 Antti Suomela (Jani Tuppurainen), 1–2 Niklas Hagman (Mikko Lehtonen, Shaun Heshka), 1–3 Jani Tuppurainen (Joonas Nättinen).

Pelicans–Ilves 3–1 (2–0, 1–0, 0–1)
Mål: 1–0 Arttu Heikkinen (Roope Elimäki, Ville-Matti Koponen), 2–0 Iikka Kangasniemi (Roni Rukajärvi, Marko Pöyhönen), 3–0 Miska Siikonen (Iikka Kangasniemi, Artturi Toivola), 3–1 Otto Koivula (Teemu Aalto, Ville Meskanen).

Ässät–KooKoo 0–3 (0–2, 0–1, 0–0)
Mål: 0–1 Juha-Pekka Haataja (Mikko Alikoski), 0–2 Kai Kantola (Jarkko Malinen), 0–3 Kai Kantola (Eero Savilahti).

TPS–SaiPa 2–3 e. str. (0–1, 1–0, 1–1, 0–0, 0–1)
Mål: 0–1 Brock Trotter (Matti Järvinen, Brett Carson), 1–1 Miro Keskitalo (Erik Thorell, Jerry Ahtola), 1–2 Kalle Maalahti, 2–2 Erik Thorell (Elmeri Eronen, Jasper Lindsten), 2–3 Lauri Taipalus.

Jokerit åkte på en ny förlust i KHL. Den här gången var det Petri Kontiola som var en av motståndarna som spelade bort Helsingforslaget.

Jokerit tvingades notera andra förlusten inom loppet av 24 timmar på lördagen. Borta mot svårspelade Lokomotiv Jaroslavl kammade det finländska KHL-laget noll.

Efter två perioder hade Jokerit häng på poäng, men i den tredje avgjorde hemmalaget i stället. Jokeritbekantingen Brandon Kozun stod för 1+2 när Lokomotiv avgjorde och lika effektiv var Petri Kontiola. Finländaren noterade 0+3 i den tredje perioden.

– Vi fumlade ett par gånger och då avgjorde de. I andra perioden hade vi många chanser, men satte inte dit pucken. Det grämer, vi spelade en bra bortamatch, säger Jokerits tränare Jukka Jalonen på klubbens hemsida.

Jokerit tar paus från seriespelet under EHT-turneringen i Helsingfors och lirar nästa gång den 8 november hemma mot Amur Habarovsk.

Resultat:

Lokomotiv Jaroslavl–Jokerit 4–1 (1–0, 0–1, 3–0)
Mål: 1–0 Jegor Korsjkov (Pavel Kraskovskij, Alexander Polunin), 1–1 Peter Regin (Brian O’Neill, Pekka Jormakka), 2–1 Brandon Kozun (Petri Kontiola), 3–1 Maxime Talbot (Brandon Kozun, Petri Kontiola), 4–1 Staffan Kronwall (Brandon Kozun, Petri Kontiola).

Idag inleds luciavalet som samtidigt är startskottet för årets luciainsamling. Finlands lucia är en symbol för luciainsamlingen. Luciainsamlingen pågår till den 31 januari 2017.

Finlands Lucia är framför allt en insamling

Ända sedan starten har luciainsamlingen fokuserat på familjer som på olika sätt behöver stöd och hjälp. Åren 2014-2016 används de insamlade medlen för att på olika sätt stöda barnfamiljer som har det svårt att klara av sin vardag. Här röstar du på din luciakandidat.

- Vi satsar på sektorer som den offentliga sektorn inte har råd med. Då kommunen träder in och hjälper en familj har det ofta redan gått så långt att krisen är ett faktum. Vi ingriper tidigare, förklarar avdelningschef Gun Andersson vid Folkhälsan. Folkhälsan arrangerar bl.a. Må bra läger för familjer. Du kan läsa mer om verksamheten här.

Luciakandidaterna 2016

Luciakröning direkt på Arenan och i Yle Fem

På luciadagen den 13 december kröns Finlands lucia i Helsingfors domkyrka. Lucia med sitt följe, luciakören, gör närmare 100 besök efter kröningen. Bland annat på sjukhus, äldreboenden och fester efter luciakröningen. Här kan du se och läsa om fjolårets luciakröning.

Finlands lucia med följe uppträder redan på luciadagsmorgon i Yle Vega kl. 9.16.

Finlands lucia är ett samarbete mellan Folkhälsan Svenska Yle och Hufvudstadsbladet.
Läs mer om hur luciamedlen används.

Av de ungdomar som ställer upp i valet till Kruts kärngrupp vill 76 procent att svenskan ska vara frivillig i skolorna. De flesta önskar också mera mångkulturell fostran och unisextoaletter i ungdomsgårdar och skolor. Valet av kärngruppen börjar den 3 november.

Kärngruppen Krut är en grupp med 20 ungdomar i åldern 13-17 år, som gör det lättare för unga och beslutsfattare att träffa varandra och diskutera saker som är viktiga för dem. Gruppen väljs på nytt varje år.

- Ett av de viktigaste teman som de flesta kandidaterna lyfter upp är att man vill stoppa rasismen och jobba för jämlikheten, berättar Marjaana Varmavuori som har sammanställt valkompassen i år.

Det är hon som i samarbete med ungdomar i nuvarande kärngruppen har hittat på frågorna. Hon ville göra en valkompass som skulle ge upphov till diskussion.

- Alla 46 kandidater har svarat på valkompassen, man måste svara när man ställer upp som kandidat, säger Varmavuori. I fjol använde sig 1 500 ungdomar av valkompassen för att hitta sin kandidat. I år är målet att mängden fördubblas.

15-åriga Dan Cederlöf från Hoplaxskolan ställer upp som kandidat.

Porträtt på Dan Cederlöf Bild: Selma Amper dan cederlöf

- Jag vill förbättra finlandssvenska elevers situation i Finland, för nuförtiden har ungdomar inte så mycket att säga till om sin egen undervisning och miljö. Jag vill höra så många ungdomars idéer och åsikter som möjligt om vad som fattas i Helsingfors, och föra dem framåt till Helsingfors beslutsfattare.

Skolmaten engagerar alltid

Kasper Olenius har suttit fyra år i kärngruppen och får i år ställa upp för sista gången.

Ett av de teman han jobbade mycket för i början av sin Krutkarriär var skolmaten. Han har försökt föra fram att man borde få mera pengar till skolmaten, eftersom det är något som elever nästan alltid klagar på. Ofta då han var yngre tyckte han att han inte blev lika ofta tagen på allvar av politikerna, som nu då han är äldre och mera säker på sig själv.

I och med att han har blivit äldre, har också de frågor som han tycker att är viktiga förändrats.

- Nu är det många frågor som gäller framtida studier och jobbsökande som engagerar mera, säger Olenius. Ofta är han den som får representera Krut och de yngre i gruppen frågar honom ofta om råd i olika ärenden. Många av de yngre blir inspirerade som Kasper själv och vill fortsätta i Krut år efter år.

- Kom ihåg att rösta, det är viktigt! Välj din favoritkandidat och få med hen i kärngruppen så kanske den invalda för fram saker som är viktiga för dig, säger Kaisa Bremer som är ansvarig för kärngruppen.

Krut har lyckats föra fram en hel del ärenden som är viktiga för ungdomarna i Helsingfors.

- Kärngruppen förde fram ett initiativ om att det borde vara lättare att få sommarjobb, och sedan år 2015 har det delats ut en sommarsedel till alla niondeklassister i Helsingfors. Sommarsedeln gör det lättare att söka sommarjobb och staden betalar en del av lönen till ungdomen, säger Bremer.

Du kan få din röst hörd också på andra sätt

Kärngruppen är bara en liten del av Krut, man kan påverka fast man inte är med i den.

- Det finns många andra sätt att påverka. Skolans elevkår är ett sätt där man lätt kan påverka, eller så kan man göra ett initiativ på Kruts hemsida. Alla ungas initiativ förs till stadsförvaltningen en gång om året. Man kan också fråga sina föräldrar eller ungdomsledare om hjälp, eller kontakta någon på Krut, säger Bremer.

Röstningen börjar den 3 november, och alla som är i åldern 13-17 och bor i Helsingfors får rösta. Sista dagen att rösta är 17 november.

Yle Huvudstadsregionens praoelev Selma Amper har gjort en del av intervjuerna och skrivit en del av texten